En solskenshistoria

Söndag, och en strålande sol skiner, varvad med lite lättare molnighet. Så här i mitten av oktober är det trevligt när solen gassar för det är inte med automatik förenat med outhärdlig värme.

En hel orörd vecka ligger framför oss. Spännande dessutom. Näringsminister Bayland har kallat upp generaldirektören för skogsstyrelsen, Herman Sundqvist för samtal mellan fyra ögon. Detta möte kan knappast sluta på annat sätt än att Sundqvist får sparken. Sundkvist fick jobbet 2016 efter att dessförinnan varit varit chef på Sveaskog. Med den bakgrunden borde han aldrig kommit i fråga för jobbet på Skogsstyrelsen.

Bloggens aversion mot Sundqvist tar sin början när han presenterar siffror som påstår att älgen skadar tallskog till ett värde av 7,2 miljarder årligen. En gigantisk felräkning som aldrig borde publicerats. Kan man inte räkna, och manipulerar fakta, kan man kanske trots detta arbeta på Skogsstyrelsen, men då på betydligt lägre nivå Ex. som lagerförman eller kanske som ansvarig för att kaffeautomaterna på kontoret fungerar.

Nu är generaldirektören i blåsväder efter att det upptäckts att han raderat ett mejl som visar att han kontaktat en lobbyist i syfte att denne skulle misskreditera SVT: s program ”: Slaget om skogen”. Utöver detta har han köpt på sig ett gediget skogsinnehav efter sitt tillträde. Skog där avverkningar skall bedömas av den myndighet som han själv är chef för. Det luktar jäv lång väg och enda lösningar är att Sundkvist avyttrar sitt skogsinnehav eller att Bayland ger honom sparken. Den senare lösningen är naturligtvis att föredra.

Detta blir ett kort inlägg. Nu skall vi ut i höstlövens färgprakt och försöka komma någon fasantupp till livs, eller snarare till döds. Ekologiskt oantastlig föda som smakar alldeles utmärkt efter en tids hängning Ja den skall naturligtvis stekas också

Tuppens hädanfärd gläder nog vännen Evert, som inte gillar fasanen eftersom den inte är ursprunglig i vår Svenska fågelfauna.

oktober 17, 2021 at 12:05 e m 2 kommentarer

Snurrigt

Vi lägger vindkraften åt sidan för en stund och ägnar oss åt politik. Politik kan understundom vara lika snurrigt som ett skenande vindkraftverk.

Det var partiledardebatt på TV i går kväll och man bänkade sig i soffan för att om möjligt få ett grepp om partiernas ambitioner när det gäller vård, omsorg, skola, klimat och kriminalitet. Vi blev inte så mycket klokare efter två timmars munhuggande men vi måste erkänna att vi blev imponerade av de inblandades skicklighet när det gäller att blanda bort korten och undvika att ge ett rakt svar på en direkt fråga.. Att recensera de inblandades insatser låter sig inte göras men vi vill påstå att Annie Lööv var ovanligt till sin fördel, vilket i och för sig inte säger så mycket. Ulf Kristersson pladdrade på som vanligt och Per Bolund fick inget sagt. Inget vettigt i alla fall. Vi har påtalat detta förut: Miljö och klimat är viktiga frågor och det är beklagligt att dessa har hamnat på Miljöpartiets bord.

Vi lämnar riks- och riskpolitiken och det är dags att vi koncentrerar oss på lokala politiska spörsmål. Snart skall vår egen organisation GAS ( Grön Ansamling) damma av sitt valmanifest och efter smärre justeringar presentera detta för läsarna. Innehållet ligger i stort sett fast och vår paradfråga i valet blir som förut: Krav på återinförd sträck-jakt på Morkulla. Detta krav är så logiskt och fundamentalt att politikerna inte kan negligera detta hur länge som helst.

Just i dessa dagar pågår älgjakten och det skall skjutas ett antal älgar som inte finns. En del av skogsbrukets företrädare tjatar fortfarande om gigantiska betesskador på tall. Skador som i många fall inte finns, de heller. I alla fall inte skador av den digniteten att de äventyrar de framtida slutavverkningsbestånden.

Alla läsare är kanske inte insatt i hur sträckjakten på morkulla går till, därför skall vi be Allvarlige Alvar att i essäform beskriva en sträckjakt på den tid det begav sig. Detta kommer senare, för nu skall vi ut och njuta av hembygdens atmosfär, efter ett par dagars resa, söderut. Det är alltid lika underbart att efter ett antal mil få svänga in på den sista biten grusväg och höra gruset rassla under blankslitna sommardäck.

Resan var i och för sig fantastiskt trevlig och vi tackar vårt generösa och välvilligt inställda värdpar, om de mot förmodan läser detta. Hjärtligt tack Bengt och Maggan.

oktober 11, 2021 at 6:57 e m 1 kommentar

Vindkraft i motvind

Vi lägger berättelsen om Svea och hennes vindkraftverk åt sidan. En sorgesam historia som trots allt slutade lyckligt. Nidingen Svea dog ute i skogen men det råder osäkerhet om någon ville ta hand om hennes kvarlevor eller om räv och korp hade mat några veckor framåt

Vi skall försöka oss på en analys beträffande vindkraftens  för och nackdelar: Alla vill  ha ström i ledningarna men vi vågar påstå att det är ett begränsat antal som njuter av att ha ett vindkraftverk inom syn och hörhåll.  Man kan ha överseende  om man är lite vidsynt. Mest vidsynta är de markägare med ett bankkonto där penningar för markhyra strömmar in frekvent,  i riklig mängd. Det är begripligt att dessa är positivt inställda. Men omgivningen ?

Ett kärnkraftverk förskönar inte den omedelbara omgivningen.  Vattenkraftutbyggnaden har  förändrat landskapet radikalt men vet man inte hur det såg ut innan, så kanske man tycker att det är Ok med en sjö som magasinerar vattenmassorna. Elpaneler på ladygårdstak eller annorstädes är knappast någon prydnad men syns inte så vida omkring..

Vindkraften är unik i och med att ett mycket stort område påverkas negativt.  Allt eftersom  vindsnurrorna ökat i höjd  så har den negativa miljöpåverkan ökat  drastiskt. Motståndet mot vindkraftparker växer  ute i landet och nu senast var  det en satsning i  Virserumstrakten som fick tummen ner.

Kan man då inte bygga vindkraftverk på platser där störningen är begränsad ? Var i så fall ?  Långt ute till havs låter tilltalande för en oinvigd.  På platser där endast fartygstrafiken störs borde det vara relativt konfliktfritt. Fartygen har ju den fördelen att de åker förbi, och ifrån den anskrämliga anblicken. Lidandet blir relativt kortvarigt. Men vi skall erkänna.  Bloggen har ingen aning om hur mycket dyrare det blir med havsbaserat byggande, om det ens är möjligt.

Det är ett tag sedan vi pratade med vår skog, natur och jaktexpert Allvarlige Alvar och det kunde vara roligt att få hans syn på vindkraftproblematiken. Vi åker ut till Alvars stuga och knackar på. Inifrån köket hörs ett gnisslande ljud. Detta upphör när Alvar kommer och öppna” Vad är det  som låter  inifrån ditt hus”” Jo det är jag som sitter och gnisslar tänder  i frustration över beslutet om vårjakt på råbock. Har beslutsfattarna tappat förståndet fullständigt ? Varför skall vi ha vårjakt? Utgör bockarna ett hot? Nej nu djävlar måste det bli ett slut på galenskaperna. Kan inte våra jägarorganisationer stoppa detta så skall jag sluta betala medlemsavgift”” Du får väl gå med i den nya jägarorganisationen, startad av Thomas Ekberg”. ”Ekberg? Är det inte den där stollen som spelar in jaktfilmer som ibland visar skott som ingen vettig människa skulle avlossa på nykter kaluv. Nej , Hellre lierar jag mig med faen själv” ”. Det var väldigt vad du tar i”.

Men jag kom egentligen för att höra vad du tycker om vindkraft och vindkraftsparker. Om du blir tillfrågad, skulle du då upplåta del av ditt skogsinnehav för vindsnurror”.” Ny får du passa dig jävligt noga bloggardjävel. Tror du att jag är en omdömeslös , penningkåt idiot, så är dörren där. Ut , stäng från utsidan och visa dig aldrig här mer. Skulle jag offra min fäderneärvda skog och boendemiljö för några sketna silverpenningar. Du är inte riktigt klok. Försvinn ” ” Se så Alvar, ta det lugnt. Jag tror inte att du är så korkad och jag litar till 100% på att vi slipper vindsnurror på din mark. Jag vet att du är alltför för mån om din miljö, din skog och dina jaktmarker för att du skulle sälja dig till mammon” ” Ja det kan du ge dig faen på. Jag föraktar alla förrädare och önskare att alla djävla vindkraftexploatörers företag  går i konkurs, Sen står de där med skägget i brevlådan, med förstörd skog och lurade på den rundliga ersättningen. Nej, tvi faen! Jag kan förstå om någon konkurshotad markägare griper ett sista halmstrå för att rädda ekonomin , men att skogsägare som redan har mer än gott om pengar med vett och vilja fördärvar sitt skogsinnehav och miljön för omgivningen bara för en ytterligare påspädning på bankkonto är fullständigt obegripligt. Girighet är skamligt och straffar sig alltid i slutändan. Nu får du gå för jag skall te en sväng med hunden i skogen. Hej .

Jag lämnar Alvar med en behaglig känsla. Härligt att det trots allt finns lite rakryggade bebyggare som ser till helheten, och inte bara till den egna plånboken

oktober 3, 2021 at 6:09 f m 1 kommentar

Sveaskog

Vi utlovade i vårt förra inlägg en fortsättning på berättelsen om vindkraftverken och dubbelänkan Svea. Vi skall hålla vårt löfte.

Svea drar varje år in en smärre förmögenhet i hyra för upplåtelse av mark för vindkraftverk, verk uppförda av multinationella kraftbolaget” S- vind- el”. En icke föraktlig del av penningarna lägger hon på resor till Gambia men det blir en hel del över som hon investerar i inköp av smärre skogsfastigheter som utbjuds till försäljning på olika platser. Så fort hon är lagfaren ägare till dessa tar hon kontakt med” Svindel och erbjuder exploatören att bygga vindkraftverk på hennes nyförvärv. Svea blir med tiden stor skogsägare med en  mängd Vindkraft innanför ägogränserna. På den lilla skogsmark som blir kvar mellan snurrorna bedriver hon skogsbruk, med slagsida mot slutavverkning, hyggesbruk.

Trots det ansenliga kapital som hon får i markhyra för vindmöllorna vill hon i alla lägen maximera avkastningen från sitt skogsbruk. När entreprenören lämnat avverkningarna efter att iakttagit ” generell naturvårdshänsyn” i form av  ex. högstubbar   kontaktar Svea hugade vedhuggare som köper stubbarna på rot för ” förädling” till brännved, Dessa är oftast lågbegåvade individer som inte begriper att granved är tämligen odugligt,  med lågt bränslevärde. Det går normalt åt lika mycket energi för att förbränna granveden som man får ut i form av värme. Ett nollsummespel. Ett ytterligare bevis på vedhuggarnas bristande förstånd är  att de arbetar med  motorsåg iklädda sandaler, blåbyxor och reklam- keps från Lantmännen. Inga skyddsstövlar, huggarbyxor eller hjälm. Ofta med motiveringen:” Vad skall jag med den skiten till. Jag har huggit ved i många år och bara sågat mig i benen två gånger” Ganska regelmässigt går det åt fanders. Vedmännen sågar sig ganska illa, alternativt får kepsen en smäll av en högstubbe så att änkan får baka  kakor till en mer eller mindre högstämd begravning. Hur som helst kommer sällan de skadade huggarna tillbaka och Svea kan sälja stubbarna på nytt till nya spekulanter.

En dag sågar sig en man i underlivet. Skadan är minst sagt elakartad och ryktet om den fatala händelsen sprids vida omkring. ” Oh fy faen, kan man kastrera sig med sågen”. Plötsligt saknas det hugade spekulanter. Ingen vill hugga ved längre, Svea ser ingen annan råd än att själv ge sig ut med såg, gummistövlar och reklamkeps.

Vi skall göra en, i dubbel bemärkelse. plågsam historia kort: Svea missbedömer fallriktningen på en hög, grov stubbe och Svea får stammen över sig och ligger nu fastklämd mellan ett par stenblock. Hon kan inte röra sig men rösten fungerar : HJÄÄÄLP, HJÄLLP . JAG SITTER FAST. HJÄLP. En tjädertupp skräms på vingarna men har varken lust eller möjlighet att hjälpa till. Han har i färskt minne att ett vindkraftverk förstörde deras gamla spelplats

En äldre kvinna, boende ganska nära det senast uppförda verket, är på skogspromenad och uppfattar Sveas nödrop: HJÄLP   HJÄLP. Kvinnan skyndar mot  ljudet så fort hennes åderbråcksbemängda ben medger. Hon ser ganska snart att det är Svea som ligger och gastar:” Men vad i he…….. Är det inte den där satans vindkraftkärringen som ligger fastklämd

Gode gud hjälp mej . Hjälp, kvider Svea. Nu flyger faen i den skogspromenerande damen. Hon har ganska grov röst och hon försöker förställa den till manligt basläge ” Det här är Gud som talar. Jag är allsmäktig och ser din belägenhet och kan hjälpa dig om du så önskar. Om du tillgodoser mina önskemål”. ”JA . JA  HJÄLP. JAG GÖR VAD SOM HELST! ”Om du lovar att aldrig tillåta fler vindkraftverk på dina marker. så skall jag hjälpa dig loss .”  ”Jag  lovar dig Gud att aldrig mer bidraga till denna naturförstörelse. Jag lovar och svär.

Kvinnan vill inte avslöja sin rättaidentitet. För att Svea skall tro att hon avgivit ett löfte till Gud tänker hon vänta, tills  Svea svimmat av den outhärdliga smärtan. Svea jämrar sig och gråter och det tar lång tid innan hon tystnar och man kan anta att hon tuppat av. När kvinnan kommer fram upptäcker hon att Svea inte svimmat. Hon är död. Stendöd. Hon försöker sig inte på några upplivningsförsök för hon inser att det är lönlöst och inte heller önskvärt att Svea återuppstår.

Om Sveas kvarlevor omhändertogs, eller om naturen fick göra sitt på plats, vet vi inte, men vi kan på goda grunder anta att Brynolf och Flötjohan var glada att de slapp att få henne som granne på kyrkogården.

Ja detta var en förfärlig historia som nu är till ända. Hemsk, men sedelärande: Girighet straffas obarmhärtigt och vi drar lärdomen att aldrig, aldrig lita på fruntimmer när det gäller fastighetsaffärer.

september 17, 2021 at 11:24 e m 1 kommentar

Grannorgan

Redaktionen har efter övermoget vägande fattat beslut om en fortsättning på berättelsen ” Bonde hemsöks av fru” Vi skall redovisa Sveas vidare öde och äventyr, androm till varnagel och eftertanke. Det kan vara nyttigt att få kännedom om hur det kan gå för samvetslösa , okänsliga militanta feminister. Vi återkommer till detta, för i dag skall vi titta på vad som händer och sker i angränsande socken.

Utöver vårt husorgan ” GK alle- och enahanda ”tar vi understundom del av det som skrivs om våra grannar, ex. Mönsterås, Hammarglo, Knippefloe och andra mer eller mindre bosättningar.

I måndagens” Barometern” kunde vi på Mönsteråssidan läsa: ” Många storspelare väntas när det anordnas större frisbeegolftävling” Detta väckte vår nyfikenhet. Större än vad ? Och. Vad innerst in i …. är frisbeegolf ?

För att reda ut begreppen tar vi kontakt med Arne Wärland, ordförande i” GK- frisksportarvänners kamratförbund”

Inledningsvis Arne: Varför är bara friska sportare välkomna i er förening ? Duger man inte om man är lite hängig, klen och bleksiktig? ” Nja. Erfarenheten har lärt os att undermåliga individer ofta är i vägen och hindrar andra flyfotade idrottares framfart. Därför är de inte så väl sedda under tävlingar och övningar av allehanda slag. Det är bättre de är hemma och tittar på idrott på TV, tillsammans med paddan, om man är gift.

Vad gäller frisbeegolf, har vi här i Gröna Köpingen bara dåliga erfarenheter. Vi försökte för några år sedan starta upp en förening men den gick ganska kvickt i graven. De som provade blev bara frustrerade och förbannade. Det var näst intill omöjligt att träffa disken med drivern och långa järn, och när man sent omsider kom fram till greenen fick frisbeen inte plats i hålet. Nej, detta var en sällsynt korkad ide på kombinationssport, nästan lika dumt och fånigt som stavgång.”

Vi tackar Arne Wärland för informationen och vi hoppas innerligt att denna idioti inte får fäste här i GK någon gång i framtiden.

I dag är det onsdag och vi skall i kvällningen än en gång besöka Mönsterås för att övervara Hembygdsföreningens årsmöte. Trevligt och spännande

september 15, 2021 at 2:12 e m 5 kommentarer

Bonde hemsöks av fru. Del 4

Vi är nu framme vid avsnitt 4, som om det vill sig väl, kanske också  blir det sista.  När vi senast lämnade Brynolf satt han ute i naturen och studerade sitt skogsinnehav.

Brynolf kommer hem i skymningen, han rengör bössan , ger hunden mat och sedan gör de två sällskap ut i hundgården.  Svea genererar  numera  så stor leda  att han bor med stövaren ute i hundhuset. Brynolf är rädd om sina hundar så hundgården är synnerligen välbyggd och erbjuder god komfort både för folk och fä. De bägge jaktkamraterna ligger i samma säng och får värme och närhet av varandra.

En morgon väcks Brynolf och hund av att Svea kommer in i byggnaden: Upp och hoppa Brynolf. Du skall underteckna ett avtal med vindkraftsexploatören: ” S- vind- el” omfattande 9 snurror på vårt gemensamma skogsinnehav. ” Far åt helvete din förbannade hynda” Här hejdar sig Brynolf för han tycker att hunden tittar lite förebrående på honom. ” Se så lille Brynolf. Du har att välja mellan en påskrift eller ett dussin år i fängelse. Trilskas inte nu. Ta fram en penna och skriv på. Vi ,eller snarare jag, kommer att få en rund million om året att  spendera på lite skojiga saker. Skriv på !

För en stund leker det Brynolf i hågen att bära hand på Svea , något som med tanke på hans styrka kunde få ödesdigra konsekvenser, men han besinnar sig vid tanken på längden på  de fängelsestraff  som normalt utmäts  för dråp.

Brynolf skriver på avtalet och ganska snart drar byggnationen igång. Förts av allt rakas skogen ner som får ge plats åt breda, spikraka vägar som skall möjliggöra transport av fyllnadsmassor , betong och själva vindkraftverkets  torn och vingar. Det avverkade virket inbringar ett ansenligt kapital, pengar som Svea lägger vantarna på och som hon  investerar i resor till Gambia där hon hyr in välväxta ynglingar  för lite fysisk assistans. Varken resor eller kroppsarbetet är gratis så virkeslikviden är snart förbrukad. Då får ”Söras” skördare tugga i sig ytterligare några  slutavverkningsbestånd för att finansiera Sveas reslystnad.

Parken tar sakta men säkert form. Gigantiska fundament av fyllmassor och betong växer  upp ur marken  och snart är skogen förvandlad till oigenkännlighet. Brynolf försöker hitta sina gamla vackra slingrande skogsvägar men han kör regelmässigt vilse, delvis beroende på ett intensivt tårflöde, orsakat av förödelsen.

Brynolf lägger ner tid och möda för att om möjligt hitta någon plats i skogen där han inte har de vitmenade gigantiska tornen i synfältet. Alla nio verken är nu resta och först nu inser alla vilken fruktansvärd förfulning av landskapet som de innebär. Till och med Svea är en aning skeptisk:” Inte trodde jag att de skulle bli höga.” Brynolf färdas också runt i närbelägna byar och samhällen för att se om man från någon plats slipper anblicken av rotorblad som snurrar och kastar skuggor. Brynolf går bet. Ett stegrat missnöje griper kring sig i angränsande byar och samhällen. Man börjar inse att boendemiljön försämrats i förfärande utsträckning och att fastighetspriserna som en följd därav rasat

Till slut hittar Brynolf en plats där han slipper tornen: Systembolaget i samhället. Här ser man inget och han kan inhandla varor som för en stund skänker lite lugn och ro åt själslivet. Påföljande dag blir det etter värre när bakfyllan sätter an och Brynolfs stegrade missbruk får ödesdigra konsekvenser:

En vacker vårdag i mitten av april tar Brynolf med sig hunden och vandrar ner till sjön. Hunden blir glatt överraskad för det har inte varit så många motionspromenader på senare tid. Nere vid stranden blir jycken ännu gladare för Husse stryker koppel och snart är en hare på benen. Drevskallet dånar taktfast och hörs ända till andra änden av vindkraftsparken där lokalpolitiska toppar och representanter för exploatören samlats för en högtidlig invigning av parken. Det klipps band och hålls högstämda tal. Svea är inbjuden som representant för markägaren och hon får av olika anledningar gillande blickar och kommentarer.

Församlingen är lite undrande över hardrevet, nu på våren, men man fäster inget större avseende därvid. Inte heller sirenerna från räddningstjänstens utryckningsfordon noteras i större omfattning. Man har blivit larmad för att ta hand om ännu en manskropp som hittats drunknad på grunt vatten nere i sjön.”

Här skulle denna sorgesamma historia egentligen vara slut . Men. Det kunde kanske vara sedelärande att få ta del av Sveas vidare öden och äventyr. Hur kan det gå för en samvetslös individ som sålt sig till mammon och bokstavligt talat kan gå över lik för att nå sina tvivelaktiga mål ? Vi får fundera ett tag.

Fö. är det fredag och vi önskar våra läsare en trevlig helg

september 3, 2021 at 8:16 f m 1 kommentar

Energiinnovationer

Vi vet att vår läsekrets hungrar efter upplösningen av vår spännande berättelse:” Bonde hemsöks av fru”” Någon vecka ytterligare står ni nog ut. Detta bygger upp en enastående spänning som kittlar nerverna.

Vi sticker emellan med glada nyheter från energisektorn. Man kan ha olika åsikter om olika energislag: Kärnkraft är lite riskabel. Vi bör inte elda fossila bränslen med tanke på klimatet. Våra sista outbyggda älvar måste få vara i fred. Vad återstår ? Jo vindkraft som det finns olika åsikter om. Vi kan väl vara överens om att det inte är något som förskönar landskapsbilden . Avsevärd areal, skog eller annan mark, tas ur produktion för gigantiska betongfundament och spikraka förfulande skogsbilvägar.

En sak är fullständigt kristallklar. När vi trycker eller vrider på strömbrytaren vill vi att det skall strömma el till lampor, spisar, kylskåp etc. Så vad skall vi satsa på ?

Kommunala energimyndigheten (KEM) i Gröna Köpingen lanserar nu en elegant och effektiv lösning. Vi tar kontakt med KEM:s vd. Medvin Elström för att få lite information om de nya innovationerna. Ordet till Medvin:” Jo vi tänker så här. Eftersom det är anblicken av de höga vindmöllorna som skrämmer älgar och irriterar närboende vill vi minimera den skadliga inverkan på landskapsbilden genom att bygga i marknivå. Ja vi kan faktiskt tänka oss att placera verken i djupa svackor och kanske också i botten av gamla grus- och bergtäkter. Samtidigt minskar vi rotorbladens längd högst avsevärt. Vi siktar på en maximal längd om ca 4-5meter. Vi tror att vi på detta sätt skall få acceptans både från närboende , berguvar, nattskärror och havsörnar.”

Tänk så bra det kan bli när kompetent personal tänker till. Vi tror att dessa nya djärva grepp kan sätta GK på den den internationella, energiska kartan

augusti 27, 2021 at 8:05 f m 3 kommentarer

Politisk turbulens

GK-bloggen känner sig manad att kommentera de senaste turerna på den nationella, politiska arenan.

Stefan Lövens reträtt kom en smula överraskande, även om den var efterlängtad på en del håll. Bloggen har inga synpunkter på Löven. Han var väl inte sämre än andra sossar på samma position. Nu var han nog en smula trött och längtar säkert efter en lugnare tillvaro. Det skall vi inte missunna honom.

Vem skall nu komma istället ? ” Nu måste det väl vara dags för en kvinna ,” hävdas det på många håll. Varför det ? vad är det som säger att vi skall ha en kvinnlig partiledare och statsminister ? Det viktigaste är väl att det handlar om en duktig, kompetent person. Det finns inget som säger att en kvinnlig sosseledare skulle vara det bästa alternativet. Har man redan glömt Mona Sahlin.

Magdalena Andersson förs fram som en het kandidat, men frågan är hur het hon är. Hon kanske inte vill. Men det finns säkert andra som är hågade. Vi har Hallengren, Ygeman, Bayland och Damberg, men de tre sista är av” fel kön”

Ja vi får se hur det går. Hur som helst har partiets ”Ansikte utåt ” stor betydelse. Som exempel kan nämnas V:s Nooshi Dadgostar som nog haft stor betydelse för kommunisternas ganska hyggliga siffror. Samma betydelse kan nog tillräknas Annie Lööf , fast åt fel håll.

Nästa gång skall vi presentera ut- och upplösningen av vår sanslöst spännande berättelse ” Bonde hemsöks av fru” Sannerligen något att se fram emot

augusti 25, 2021 at 1:52 e m Lämna en kommentar

Bonde hemsöks av fru. Avsnitt 3

Vi hade idag för avsikt att kommentera de nya siffrorna över klimatförändringen som presenterats av ICCP, men vi väntar ett tag tills ytterligare några miljarder i ton Grönlandsis smält, detta som ett ytterligare kvitto på att läget är alarmerande.

Vi fortsätter i stället med avsnitt 3 av vår roman. Trycket från våra läsare är stort. Man upplever spänningen så olidlig att man blir handlingsförlamade och nervklena. ” Vi måste veta hur det går. Snälle Bosse Bloggare. Fortsätt berättelsen” .  Vi hörsammar deras vädjan.

Förra avsnittet slutade när Flötjohan  vigts till sista vilan och hans hustru Svea, deras granne Brynolf och några mannar ur Stövarklubben firade tilldragelsen med kyrkkaffe och andra drycker.

Stämningen blev alltmer uppsluppen och det var idel skratt och glada miner ända tills en ny person sällade sig till sällskapet. Det var en lite undersätsig man försedd med kamera , väst och bakvänd keps. Han utgav sig för att vara utsänd av någon organisation för att göra ett reportage om begravningen.  Nåja. Sällskapet var på gott humör så nykomlingen erbjöds sitta med vid bordet. Egendomligt nog tackade han nej till erbjudna drycker av allehanda slag. Istället koncentrerade han sig på fotograferingen och särskilt Svea var föremål för intensivt fotande och intresse.

Vi gör en lång och tråkig episod kort. Det visade sig att kameramannen var sjukt intresserad av Svea, och när han började ta skamgrepp på änkan och föreslår att hon skall ställa upp på ” Gang Bang” ansåg Brynolf och klubbmedlemmarna att det fick vara nog. Han åker ut med huvudet före , en åtgärd som visade sig vara förvånansvärt enkel trots att mannen vid en första anblick föreföll stor och stark Han var i själva verket klen och en aning degig. ” Vilken djävla idiot. Om man åtminstone varit full så att han hade haft det att skylla på.

Svea är fylld av tacksamhet över männens rådiga ingripande och särskilt Rudolf blir föremål för hennes beundran.

Församlingen upplöses så småningom men Brynolf ombeds av Svea att dröja kvar en stund. I detta skall vi av anständighetsskäl inte fördjupa oss vidare, utan bara konstatera att toaletten var osedvanligt rymligt.

Det går någon vecka sedan kommer Svea och hälsar på hos Brynolf.” Nu käre Brynolf har jag ordnat med alla formaliteter. Vi skall gifta oss nästa vecka , utan äktenskapsförord.  ” Va faen. Är du inte riktigt klok, kärringdjävel ? Hellre dör jag.” Nu är det så här förstår du lille Brynoldf. Hemma i mitt kassaskåp har jag lite vätska som jag kan överräcka till polisen och som visar att du utsatt mig för en sällsynt rå och brutal våldtäkt. En gärning som renderar åtminstone  ett dussin år på kåken” Golvet gungar under Brynolfs fötter. Tolv år i fängelse Brynolf lider av svårartad klaustrofobi  och blotta tanken på en låst celldörr gör att han kräks.” Herre min skapare. Helvete, Helvete Helvete” Det blev bröllop en vecka senare. Ingen storståtlig tillställning men alla papper är giltiga och förvandlat Brynolf till en livegen stackare.

Han håller sig mestadels hemifrån och  söker som ofta tröst i skogen.

Det är mitten av september och ganska gott drevväder så Brynolf tar stövaren med sig, och släpper i kanten mellan äldre skog och hygge. Det brukar sitta en svenskare under några ” margranar”. som han sparat undan hyggesrensningen Hunden markerar slag och ganska snart förkunnar ett illvrål att jösse lämnat legan och .är på benen. Brynolf slutar aldrig att förundras över den genuina, översvallande glädje som en drivande hund ger prov på när den har rätt vittring i näsan. Hunden har ett klangfullt dubbelskall och Brynolf sitter på en stubbe och njuter av musiken. Ganska snart kommer haren i pass men det smäller inget skott för Brynolf är rädd om sina svenskharar

Drevat går ganska tapptfritt och Brynolf sitter och tittar på omgivande terräng Ett par hundra meter bort ser han den höjdsträckning med berg i dagen där älgarna gärna tar sin daglega. Där växer tall, eller växte skall vi kanske säga. I anslutning till ståndplatsen har de gått hårt åt tallarna när man har maten inom bekvämt räckhåll. Brynolf är inte så dum att han har försökt hjälpplantera  för han inser att det är lönlöst. utan han har avsatt 1/4 ha till älgmat.  Längre fram ligger en våtmark på några ha. En högmosse med krokiga,  förkrympta martallar. Brynolf har alltid tilltalats av  den vildmarkspräglade naturtypen och han skulle aldrig homma på en så befängd tanke som att dika, även om det vore lagligt. Detta är dessbättre numera förbjudet och Brynolf försöker nu gottgöra tidigare generationers försyndelse genom ” Återvätning av tidigare dikad mossmark. Mossen gränsar till ett bergimpediment med gamla tallar som nog sett likadana ut under ett antal hundra år. Här spelar tjädern i tidiga vårmorgnar under mars, april.

Brynolf sitter och tänker tillbaka på alla fantastiska jakt och naturupplevelser han haft här i skogen. ” Nej aldrig i helvete att allt detta skall förstöras av en en sketen vindkraftspark. Blir detta verklighet så dör jag hellre”

Här lämnar vi Brynolf för i dag. Vi känner starkt medlidande för vi har en känsla av att det kommer att gå åt helvete med hans skogsmark.

augusti 16, 2021 at 3:07 f m 1 kommentar

Bonde hemsöks av fru. Del 2

Vi fortsätter i dag vår hyllade roman om skogsbrukare Brynolf och hans granne Flötjohan.

Flötjohan har efter femtio års bekymmerslöst ungkarlsliv drabbats av äktenskapets vedermödor. Hur det hela gick till är höljt i dunkel. Förmodligen hade det med sexuell svält att göra för när Johan väl fick chansen trillade han dit direkt. Kvinnan ifråga heter Svea och hon propsade ganska snart på att äktenskap skulle ingås. Johan är en lite försiktig natur så han menade på att de skulle skriva ett äktenskapsförord. Om ena parten satsar drygt 500 ha skog och den andra bidrar med en gammal cykel tyckte nog Johan att det vore orättvist om det gemensamma ägandet skulle delas lika vid en eventuell skilsmässa. Svea blir tjurig och kärleksstrejkar under en period. Till slut faller Johan till föga och en dag i juni ringer bröllopsklockorna, utan några ekonomiska förbehåll.

Svea är nu en burgen kvinna och det visa sig ganska snart att hon har minst sagt kostsamma vanor. Hon besöker frekvent de dyraste modehusen i Fagerhult och exklusiva heminredningsbutiker i Grönskåra

Det strömmade in allt fler hyggesanmälningar till Skogsstyrelsen och Söras skördare tuggar i sig ansenliga volymer för att generera pengar till Svea .Åldersklassfördelningen förändras radikalt och det börjar bli brist på äldre, avverkningsmogen skog. Vad göra?

Nu kommer det en skänk från ovan. En utländsk vindkraftexploatör börjar visa intresse för Flötjohans fastighet. En förutsättning för en storskalig satsning är att också intilliggande markägare vill ingå i satsningen, däribland Brynolf. Brynolf säger blankt nej.” Aldrig i livet att jag skulle förstöra mitt skogsinnehav och min boendemiljö. Aldrig. Aldrig!” . Brynolf blir utsatt för övertalningskampanjer. ” Tänk på alla pengar du kan tjäna på att släppa till mark.” Pengar? vad skall jag med pengar till? Jag har så det räcke, och lite till.

Brynolf har vid ett tillfälle beskådat bygget av en vindkraftpark på annan plats i länet och där förfärats över de gigantiska betongfundamenten och kilometerlånga spikraka skogsvägar som förött skogslandskapet, Nej, Aldrig, aldrig aldrig. Brynolf är en vänlig och omtänksam medmänniska som inte skulle vilja bidra till att förstöra miljön för andra boende i trakten trots att de inte har med markägandet att göra. Vindkraftverk är inget som höjer värdet på bostäder i grannskapet. Tvärt om. Man kan räkna med en avsevärd värdereduktion på de hus som har ett verk inom syn och hörhåll

Det är inte bara Brynolf som utsatts för övertalningsförsök. Av outgrundlig anledning börjar vindkraftsbolaget dela ut pengar till diverse organisationer och intresseförening i grannskapet.” Småländska friluftsknypplares förening, Friställda Dagmammors arbetslöshetskassa, Låghalta symaskinsagenters lokalavdelning och Obegåvade frisbee- kastares kamratförbund ” får bidrag av Exploatören. Varför? Jo Brynolf begriper varför. Han tycker att det handlar om minst sagt skamlösa” mutor”. Får man lite kosing så gnäller man inte, i alla fall inte så länge pengarna räcker.

Några månader efter Flötjohans bröllop inträffar en tragedi. Johan har i dagningen gett sig ut för att vittja en ryssja på sjön. Johan har inte så stor vana vid fasta fiskeredskap. Han har för det mesta metat hela sitt liv vilket gett honom hans namn: Flötjohan När Johan inte kommit hem innan skymningen vidtar efterforskning. Svea hittar Johan drunknad, insnärjd i ryssjan tillsammans med ett par kilosgäddor. När Svea tagit hand om fisken, fileat och frusit in, ringer hon polisen som kommer och dokumenterar dödsfallet.

Johan vigs till sista vilan utan större åthävor. Där är bara ett par medlemmar i Stövarklubben som mött upp och står och bugar vid kistan. De blåser ” Alles tot” på jakthorn och kastar ner några grankvistar i gropen. Männen noterar i förbigående att änkan inte ser speciellt ledsen ut.

Vid det efterföljande kaffesamkvämet i Bygdegården dyker också Brynolf upp. Han hade inte haft möjlighet att närvara när Johan sänktes i djupet, men begravningskaffet ville han inte missa.

Stämningen blir efterhand minst sagt uppsluppen. Jägarna har med sig ryggsäckar som de ställt i farstun intill toan. De gör täta besök på bekvämlighetsinrättningen och de får efterhand sällskap av Brynolf som hängt av sig kavajen på samma plats. Kavajen verkar tung men snedbelastningen avtar med tiden. Så småningom ansluter även Svea och det hela artar sig till den gladaste begravningen i Skabrösarps Bygdegårds historia.”

Nog är det spännande? Del 3 kommer inom en snar framtid.

augusti 8, 2021 at 8:26 f m 1 kommentar

Äldre inlägg


Arkiv

Skriv i din e-postadress för att få notiser om nya inlägg på Gröna Köpingens Blogg!

Gör sällskap med 39 andra följare

Kalender

oktober 2021
M T O T F L S
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031


Humor
Fler besökare till bloggen
Blogglista.se