Utsocknes iakttagelser

Ibland känner GK- bloggen ett behov av att besöka vår grannsocken. Inte för att det berikar på något sätt men det är trevligt att se att inte alla har det så fenomenalt bra som vi här i Gröna Köpingen. Det kan kanske betraktas som skadeglädje men det är inte frågan om detta. Vi vill alla våra medmänniskor väl även de som råkar bo på fel sida sockengränsen. Vi har hört talas om att det är stora saker på gång i närbelägna Mönsterås. För att stilla vår nyfikenhet gör vi ett gränsöverskridande.

Ganska omedelbart noterar vi en elakartad vandalism. I hamnen har ända sedan 40-talet legat en silo som magasinerat böndernas säd. Eller skall vi kanske säga spannmål så det inre uppstår missförstånd. Var var nu den vackra silobyggnaden? Den var riven och på dess plats står nu en fullständigt vidrig fyrkantig, låda. Åtta våningar hög. Man tar sig för pannan. Har byggnaden ritats av en höggradigt berusad arkitekt? I vilket syfte? ”Tänk vilken fin utsikt över viken”, säger kanske någon. Fin för vem? Kanske för någon eller några familjer som kommer i besittning av en högt belägen våning. Men det gynnar förbanne mej inte de som sedan länge bor på åsen i anslutning till Storgatan. Deras utsikt reduceras i stor utsträckning.

Hade vårt politiska parti , GAS kommit till makten redan vid förra valet hade dessa vansinniga byggplaner hejdats på ett tidigt stadium. Hur gör vi nu efter GAS valseger vid höstens val ? Blir vår seger förväntat megastor tycker vi nog att vi har mandat att åtgärda problemet. Någon yrkesskicklig bergsprängare kan säkert aptera laddningar som får kolossen att välta ut i hamnbassängen. Detta minskar naturligtvis segeldjupet vilket försvårar för vräkiga yachter att ankra upp.

Sedan kunde sprängarstyrkan ta en runda ute i bygden och åtgärda en del vindkraftverk som skapar irritation för omgivningen.

Vi hoppas på det bästa och önskar er alla en trevlig helg, utan melodifestival.

Två vita och en brun, sill, dill, gräddfil och mandelpotatis.

februari 9, 2022 at 10:38 e m 1 kommentar

Väderlek och valmanifest

Fredag. Ett trivsamt gråväder vilar över nejden. Detta är inget som tilltalar folk i allmänhet. Nej man vill ha solsken och det mest fotograferade väderfenomenet är solar som går upp eller ner. Det är en förbannad överproduktion av bilder på detta uttjatade naturfenomen. Visst. Det kan vara vackert men det finns mycket annat som kan vara värt” en mässa”. Bloggred. är personligen förtjust i dimma som sveper in omgivningen och sätter fantasin i rörelse och döljer ev. skavanker. Står det en stor älgtjur där ute på myren, som dimman döljer? Och vart tog alla vindkraftverken vägen? Jo de finns nog kvar men man slipper se dem på ett tag.

Tiden hastar och innan vi vet ordet av är det september och vi står vid valurnorna för att fullgöra vår samhälleliga plikt. För oss här i GK är valet lätt: Det finns inget annat alternativ än GAS ( grön ansamling),. men det kan vara dags att damma av vårt valmanifest och ev. göra små justeringar. Ni kära läsare minns säkert de viktigaste punkterna: Ex. kravet på återinförd vårjakt på sträckande morkullor och förbudet mot ruccolasallad. Men vi vill göra några tillägg . Det finns saker som vid ett första påseende kan tyckas vara petitesser men som över tid skapar irritation och vantrivsel. Några exempel: Vad är det för en idiot som hittat på jeansbyxor? Ett fullständigt odugligt plagg. Kalla som is på vintern och ljumsksvett- framkallande på sommaren. Värdelösa, och dessutom fula som stryk. Lika odugliga är midjelånga, eller snarare midjekorta jackor. Man kan på goda grunder anta att en jacka inte blir speciellt mycket dyrare om man förlänger den ett par- tre decimeter. Skall man fara riktigt illa skall man sätta sig i ett kallt bilsäte i tunna jeans och med en jacka som glipar i midjan. Det finns nog ingen statistik som visar hur många förkylningar och sjukdagar detta oskick genererar men om så vore fallet skulle ett förbud införas på nolltid.

Det blir inte mer idag. Nästa gång skall vi släppa fram Allvarlige Alvar som med sedvanlig sakkunskap skall uttala sig om bl.a. skogsbruk, djurplågeri och karpmete.

Trevlig fredag. Två vita och en brun till ” På spåret”

februari 4, 2022 at 12:46 e m Lämna en kommentar

Nytt år igen

Då har vi än en gång ” vänt blad” som vår vördade monark en gång utryckte sig det. Det var kanske inte i samband med nyårsfirande utan, om jag inte minns fel, vid en älgjakt i Malingsbo. Nyårsfirandet är en trevlig högtid, fritt från julens religiösa trams.

Vi skall inte göra någon djuplodande analys men vi kan med gott samvete påstå att 2021 var ett gott år för GK och dess redbara invånare. I vilket väderstreck vi än tittar kan vi notera att våra granar har haft det faen så mycket sämre. Ingen grannsocken kan uppvisa något som tillnärmelsevis kan matcha GK:s exceptionella välstånd. Är det då inte lite synd om dessa som har det sämre ? Inte alls. Om man genom försumlighet och inkompetens har hamnat på samhällets skuggsida så är det inget som vi rättskaffens, framgångsrika grannar kan ta något ansvar för. Om man i Tålebo, Glahytt,Hammarglo. Slakmöre eller Blomstermåla har haft det lite motigt och kämpigt så är vår rekommendation att man spottar i nävarna, bjuder till och kämpar på. Vi lyckligt lottade skall inte behöva dela med oss av det välstånd som rättmätigt kommit oss till del. Vi vet att arbete lönar sig. Hur många gånger har vi inte suttit på punchverandan och njutit av anblicken när gårdens pigor och drängar bärgat höet på ett förtjänstfull sätt. Numera har dessa till stor del ersatts av bullrande maskiner men vi tycker nog att rundhyllta pigor var trevligare att titta på. Det var bättre förr.

Nu hoppas vi att ni alla haft ett trevligt nyårsfirande med god mat och bubbel och att ni gav faen i raketerna. De bara skräpar ner och skrämmer hundar och andra husdjur. Vi har ingen hund för tillfället men de vi haft har inte brytt sig nämnvärt. Däremot har de tyckt att husse luktat luktat lite konstigt när vi hasat hem frampå nattkröken. Matte har luktat som vanligt eftersom hon skött transporten, så som det skall vara i en lycklig familjerelation.

Nu önskar vi er alla ett fortsatt Gott nytt år. Fortsätt gärna med champagne även på vardagarna men ni kan ju nöja er med lite billigare varianter i 500 kronorsklassen. Det gör inte vi på bloggen, men vi dricker lite mindre och aldrig på morgonen

Gott nytt år!

januari 1, 2022 at 6:16 f m Lämna en kommentar

En annan dag

” I morgon är en annan dag” sjöng Christer Björkman en gång i tiden. Varför är det ingen som vet. I dag stämmer inte detta för annandagen infaller redan idag., men imorgon är allt som vanligt och Jesus har gjort sitt för den här gången. Nåja, han återkommer framåt påsk då det drar ihop sig till korsfästning, uppståndelse och andra begivenheter. Jungfru Maria skall sitta och gråta nedanför korset, förmodligen ledsen över att hon ljög om faderskapet.

Jag lovade att berätta om alla fina julklappar som kommit mig till del. Jag blev rikligt belönad. Anblicken av välartade barn och barnbarn är en gåva som inte kan mätas i penningar. Men jag fick även lite materiella gåvor: Av min alltid lika påhittiga dotter fick jag en gråmurrig kofta av omisskännligt gubbstuk med texten, ”Offerkofta” broderad över hela plagget. Jag skall med stolthet framgent bära denna fantastiska skapelse vid alla högtidliga tilldragelser. Ex Nobelfesten. årsmötet i ”Rojalistiska föreningen” etc.

Nu blir det inte mer i dag. Jag skall hjälpa min kära hustru att ösa kalkonen. Den är död och ligger i ugnen. Moderna husmödrar har inte alltid klart för sig vikten av att ösa en fågel, frekvent och rikligt. Kalkon är gott, men stekt tjäder är ännu bättre men den växer i dagsläget” inte på träd”. Modern viltforskning har visat att en stor del av tjäderpopulationen dör redan i ägget , genom predation av mård , korp och annan kråkfågel.

Ha en god fortsättning med trevliga och karaktärsdanande arbetsdagar.

december 26, 2021 at 11:54 f m 4 kommentarer

Julhalsning

Så var vi då ännu en gång framme vid årets mest obegripliga helg. Ända sen jag var så stor att jag hade lite hum om biologi och sex har jag förfasat mig över historien där stackars Josef tvingas övervara födseln av en son som inte är hans. Att skylla på den ”Helige ande” är så lågt att det saknar motstycke. ”Jungfru” Maria var uppenbarligen en fullständigt samvetslös kvinna som endast är värd spott och spe.

Nu är det som det är och de flesta tycker det är trevligt med klappar, skinka, lutfisk ,mm. Ja vi får naturligtvis inte glömma julbordets absoluta höjdare: Rullsyltan. En tillräckligt fettspäckad skiva med en väl anpassad mängd kryddpeppar som sköljs ner med enbärsmust är nog julens främsta kulinariska njutning.

Observera. Det är endast alkoholfria drycker som skall halsas i anständiga hem vid juletid. Får man ingen snö så skall julen ändå vara vit.

Nu önskar vi våra följare en god och trivsam jul och vi återkommer med en redogörelse över alla dyra och fina klappar vi fått, detta som salt i såren på de stackare som inga klappar fick.

december 23, 2021 at 10:41 f m 1 kommentar

Segdragen rehabilitering

Jag dråsade i golvet för en tid sedan och demolerade min högra axel. Det gjorde ont som bara den och rörelseförmågan blev starkt begränsad. Nåja, det ordnar sig nog snart resonerade jag inledningsvis. Så var, och är inte fallet. Jag sökte tröst och råd hos min sjukvårdskunniga hustru Eva- Stina men där fanns inget medlidande att hämta: ”Det där får du dras med länge, det är inget att göra något åt” Jag har förståelse för att hon är trött när hon kommer hem från jobbet efter att ha vaccinerat patienter hela dagarna men lite uppmuntran och medlidande kunde hon väl kosta på sig. Jag hörde ryktesvis att någon patient tyckt att han blev behandlad som en barnunge i samband med vaccinationen. Min hustru har lång erfarenhet av att sticka folk i överarmen och hon ser mycket väl vilka som är paniskt förskräckta och som kan behöva stöd och tröst i en som de tycker obehaglig situation

Vad härligt med lite snö och kyla .Det gläder inte bara mig utan förmodligen också en och annan klimatförändringsförnekare.” Där ser ni era förbannade klimatskeptiker .Det finns inget klimathot .Allt är som det skall vara”

Antalet personer som ifrågasätter den pågående klimatförändringen har minskat i antal, och man får nu leta ganska länge efter rättshaverister som passar in. Om man nu inte vet var man skall leta. Det vet vi

december 7, 2021 at 9:10 e m 3 kommentarer

Exemplarisk tjänsteutövning

GK-bloggen lämnar ogärna Gröna Köpingen, men ibland är vi nödsakade att besöka vår grannsocken ,Mönsterås. Igår var en sådan dag.Vi hade ärende till Domus, en butik som ligger granne med Systembolaget.

Bloggred. har aldrig känt behov av att hålla bilen speciellt rentvättad, men nu är den osedvanligt lortig. Jag körde fast i leran på en åker vilket gjorde att den normalt sett röda bilen nu är helgrå. Jag parkerar mellan Domus och Bolaget och påbörjar en mödosam urstigning. På grund av en skada på högerarmen tar det sin rundliga tid. En polisbil kör om och stannar framför. Två konstaplar stiger ur och kommer fram till mig när jag försöker att kravla mig ur bilen. Vad tänker dessa två lagens tjänare? .Jo här har vi ett klockrent rattfyllo som har socknens skitigaste bil och som dessutom är så full att han inte mäktar ta sig ur bilen.

Jaha,hur står det till här?” ” Jo tack det är väl bra, lite beroende på vad ni har för ärende”. ”Blås här” säger konstaplarna samtidigt som de sticker fram en alkomätare Jag blåser, men få uppmaningen att blåsa hårdare. Jag tar i så att kinderna ser ut som de som satt på den eminente trumpetaren Dizzy Gillespie. Inget utslag.

Jag vill nog påstå att polismännen såg en smula slokörade ut när de äntrar sin bil och fortsätter färden. Jag klandrar dem inte för även min hustru tycker att jag ser ut som ett ärkefyllo när jag är orakad och lite sjavigt klädd.

Poliserna gör bara sitt jobb men de kunde kanske också lägga lite energi på att jaga våldtäktsmän och andra våldsverkare.

Trevlig helg, önskar vi såväl dessa lagens väktare som våra tålmodiga läsare.

I kväll blir det två vita och en brun, men bilen får stå

november 20, 2021 at 12:39 e m 3 kommentarer

Tillrättaläggelse

Fredag och jag känner behov att rätta till en felaktighet. Vårt senaste inlägg handlade om alla helgons dag och vi placerade denna dag en vecka för tidigt, en fadäs som vår bäste vän och vår ivrigaste belackare, Bert Julin uppmärksammade. Nåja. Vi håller å andra sidan reda på helgdagar och som vi tycker viktigare. Ex. vet vi att julafton infaller 24 December. Det är sämre på annat håll för det är sedan en tid tillbaka ett förfärligt tjat om julbord och julklappar redan nu. Än värre är det att man nu också kan hitta semlor i en del butiker som drivs av bagare med dåligt omdöme.

Vi skall inte bli långdragna idag, för en smärre olycka har drabbat min skrivhand Innehållet blir lika påvert som alltid men nu är det dessutom svårt att få till rent skrivtekniskt.

Vi önskar våra läsare en trevlig helg och återkommer när såväl fingrar som huvud fungerar bättre.

november 12, 2021 at 5:05 e m 1 kommentar

Alla helgons dag

Då har vi avverkat ”Alla helgons dag”. En ganska onödig helgdag eftersom den infaller på en lördag då det stora flertalet är lediga ändå. Den styr bara till bekymmer eftersom Bolaget är stängt

Vi har ägnat en del tid och plats åt skog och skogsbruk den senaste tiden  och vi skall fortsätta på det spåret senare. I dag skall vi beröra ett ämne som  som har med skog  natur och att göra: Älg och älgjakt. Inledningsvis vill vi påtala att älgjakt inte är vår främsta hoppy. Gärna jakt av allehanda slag men älgjakten  intar inte en tätposition. Hos övriga jägarkåren så är nog älgjakten årets främsta högtid. Vi har förståelse för detta. Älgen är ett fantastiskt vilt. Finns det något förnämligare än en stor älgtjur, gärna med imponerande hornkrona , som visar upp sig i en hyggeskant eller ännu hellre ute på en moslagg.. En sådan upplevelse glömmer man aldrig och är man obeväpnad så finns chansen till flera möten. Nu förringar vi inte en död älg för köttet är nog bland det bästa som svensk natur kan erbjuda. Nästan lika gott som stekt morkulla, men betydligt större.

Detta påminner oss om en historia som ni kanske hört förut: En bättre krog i Stockholmstrakten( det finns faktiskt sådana) hade duvpat’e på menyn .  Priset var minst sagt överkomligt något som väckte förundran bland gästerna. En förveten konsument sporde krögaren hur det kunde komma sig att man kunde  erbjuda så exklusiv rätt till detta facila pris: ”Jo vi blandar ut med hästkött: Fifty fifty: En duva- en häst.”. Denna historia än nog inte sann men lite rolig i all sin enkelhet. Det som talar för att den trots allt kan vara trovärdig är att den utspelar sig i Stockholm. Där kan allt hända. Men sällan något bra och trevligt.

Ny gjorde vi oss ovänner med ett antal storstadsbor men det tar vi med en klackspark. Om vi trots allt skall hänvisa till det gudomliga vill vi påstå att det nog aldrig var Guds mening att människan skulle leva och verka i storstadsmiljö. Människan är skapt för ett liv i naturen där man i tidernas begynnelse bodde i mindre familjegrupper och levde av vad jakt fiske och samlande kunde erbjuda. Detta ligger i våra gener och kommer att så göra i överskådlig tid framåt, dessbättre. Jaktlust, fiskeintressen och glädjen vid åsynen av en massa gula kantareller är en sund kvarleva från forntiden. Krånglande själsliv plågar en del av befolkningen och det är nog ingen felmedicinering när läkarna rekommenderar natur och djurkontakt som medicin. Finns det något bättre än att få axla bössan och ge sig ut i skogen, parkera på en stubbe och njuta av en fantastisk natur. Alla begynner blåser bort och en inre frid infinner sig. Detta händer mig aldrig på Stureplan. Av den enkla anledningen att jag aldrig är där. Skulle man trots allt hamna i denna nedbrytande miljö är det trösterikt att veta att man kan åka därifrån.

Nu kom vi från ämnet: Det skulle handla om älgen. Glappkäftade representanter för storskogsbruket orerar om att älgen utgör ett allvarligt hot mot råvaruförsörjningen till skogsindustrin Påståendena är så skrattretande att man förundras över att dessa individer får vara kvar på de positioner som de av outgrundlig anledning innehar Vi kan som ex. än en gång erinra om generaldirektören på Skogsstyrelsen,  Herman Sundkvist. Att HS inte fick sparken av näringsministern är obegripligt. Nu går hans förordnande ut i April så då löser det sig med automatik

TV- serien ” Slaget om skogen” väckte viss uppmärksamhet. Visst. Där fanns väl en del lite osakliga skönhetsfläckar med det var inget att bli upprörd. över. Vi som lärde oss skogsbruk under det mestadels glada 70- talet har nog anledning att ifrågasätta en del gamla ”sanningar”. Man höll på med Hyggesplogning, kemisk lövbekämpning och hyggena skulle vara gigantiskt stora med spikraka hyggeskanter. Man skäms att man var så korkad att man gick på denna idioti. Nåja , man var inte ensam och till försvar kan läggas att vi mede tiden fick upp ögonen. Ungefär som en kattunge som efter ett par veckor kan registerna vad som sker i omvärlden.( En kattunge bör inte bli så gammal. En parantes med ett visst mått av allvar)

Jag minns ett studiebesök norrut, kring sekelskiftet, då vi beskådade effekterna av ” Fjällnära skogsbruk Jag vill erinra mig att det var i Idre trakten och vi guidades av en kvinnlig kronojägare som tog oss med till en misslyckad fjällnära plantering där tallplantorna lyste med sin frånvaro. Fullständigt. Det enda som växte på hygget var en och annan björk som överlevt besprutningen med Hormoslyr. Varför hade det blivit på detta viset? Jo det hade med höjdlägesproblematiken att göra. Tillgängligt plantmaterial klarade inte  den aktuella ståndorten och dog ganska samvetsgrant. Hur hade man kunnat undvika detta? Naturligtvis genom att ge faen i avverkningen. Det handlar oftast, sett i i ett sydsvenskt perspektiv, om skrattretande låga kubikmassor som borde sparats till glädje för lappar, renar och jägare. :(Man får i dag inte säga”! Lappar”. Varför inte det? OK då: Samer.)

Sveaskog borde fråntas skötseln av Statens skogar. Staten det är vi , och således är det vi medborgare som borde bestämma. Nu kan naturligtvis inte alla vara med och tycka till om ditten och datten men en en elegant lösning vore att staten sålde ut sitt skogsinnehav till hugade privata skogsbrukare. Detta skulle bädda för diversitet. Kanske skulle en och annan mindre skogsbrukare begå ett och annat misstag men eftersom det handlar o små arealer så vore det inte så förödande, sett i det stora hela.

Avskeda enögda beslutsfattare från högre positioner och låt dessa efter omskolning hjälpa till med inventering av nyckelbiotoper och återvätning av dikade våtmarker. Då kunde de vara till nytta trots halvtaskiga grundförutsättningar.

Låt oss värna om  det. sk. bondeskogsbruket.Man brukar snacka om ” sunt bondförnuft” och detta är nog en tillgång även i skogen Låt oss i rättvisans namn påtala att även lite större privata skogsägare oftast påvisar ett gott förstånd och ett förnuftigt brukande. Man kan se bevis på detta i Ålemstrakten. Grevar och baroner har ofta i kraft av sin ekonomiska ställning haft rår att värna on sådant som är  värdefullt ur naturvårdssynpunkt. Hänsyn som mindre och ” fattigare” skogsägare inte har ansett sig ha råd att spara även om viljan funnits

OK. Låt staten bestämma vad som är värt att skydda och bevara men då skall den enskilde skogsägaren kompenseras fullt ut. Har man råkat bli ägare till mark som bör sparas och inte avverkas så är det orimligt att den enskilde skogsägaren skall stå för fiolerna. Fördela bördan via skattsedeln så kan alla glädja sig över det faktum att man har varit med och skyddat ett stycke värdefull natur. Vad som bör skyddas kan det råda delade meningar om men man kan på goda grunder anta att alla miljövänner inte är idioter bara för att de har långt hår, palestinaschal och medlemskap i miljöpartiet. Men det skulle underlätta om de gick till frisören ibland och klädde sig som skogsfolk: Loden, vadmal och läderkängor. Gortexjacka eller Fjällräven är ingen kvalitetsgaranti . Det kan finnas en skogsman i jackan men det kan lika gärna handla om en skogsmullemiljöpartist som inte vill bli blöt. Nåja blöt blir han ändå, av fukten inifrån, och med tiden börjar dessa jackor läcka sömmarna . Det gör inte loden och vadmal. Visst. de blir blöta men värmer gott ändå. Ekologiskt oantastligt.

Nästa gång skall vi tala om klimatet. Något som kanske kommer att reta upp en och amman klimatförändringsförnekare, i den mån det finns några kvar. Så är nog inte fallet för sanningen har nog hunnit ifatt även de mest imbecilla förnekarna ,så vi kommer nog att stå oemotsagda .

november 1, 2021 at 7:00 f m 4 kommentarer

En solskenshistoria

Söndag, och en strålande sol skiner, varvad med lite lättare molnighet. Så här i mitten av oktober är det trevligt när solen gassar för det är inte med automatik förenat med outhärdlig värme.

En hel orörd vecka ligger framför oss. Spännande dessutom. Näringsminister Bayland har kallat upp generaldirektören för skogsstyrelsen, Herman Sundqvist för samtal mellan fyra ögon. Detta möte kan knappast sluta på annat sätt än att Sundqvist får sparken. Sundkvist fick jobbet 2016 efter att dessförinnan varit varit chef på Sveaskog. Med den bakgrunden borde han aldrig kommit i fråga för jobbet på Skogsstyrelsen.

Bloggens aversion mot Sundqvist tar sin början när han presenterar siffror som påstår att älgen skadar tallskog till ett värde av 7,2 miljarder årligen. En gigantisk felräkning som aldrig borde publicerats. Kan man inte räkna, och manipulerar fakta, kan man kanske trots detta arbeta på Skogsstyrelsen, men då på betydligt lägre nivå Ex. som lagerförman eller kanske som ansvarig för att kaffeautomaterna på kontoret fungerar.

Nu är generaldirektören i blåsväder efter att det upptäckts att han raderat ett mejl som visar att han kontaktat en lobbyist i syfte att denne skulle misskreditera SVT: s program ”: Slaget om skogen”. Utöver detta har han köpt på sig ett gediget skogsinnehav efter sitt tillträde. Skog där avverkningar skall bedömas av den myndighet som han själv är chef för. Det luktar jäv lång väg och enda lösningar är att Sundkvist avyttrar sitt skogsinnehav eller att Bayland ger honom sparken. Den senare lösningen är naturligtvis att föredra.

Detta blir ett kort inlägg. Nu skall vi ut i höstlövens färgprakt och försöka komma någon fasantupp till livs, eller snarare till döds. Ekologiskt oantastlig föda som smakar alldeles utmärkt efter en tids hängning Ja den skall naturligtvis stekas också

Tuppens hädanfärd gläder nog vännen Evert, som inte gillar fasanen eftersom den inte är ursprunglig i vår Svenska fågelfauna.

oktober 17, 2021 at 12:05 e m 2 kommentarer

Äldre inlägg


Arkiv

Skriv i din e-postadress för att få notiser om nya inlägg på Gröna Köpingens Blogg!

Gör sällskap med 39 andra följare

Kalender

maj 2022
M T O T F L S
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
3031  


Humor
Fler besökare till bloggen
Blogglista.se