Uppdrag granskning: Svenska Skolan – Eleverna

januari 5, 2013 at 9:20 f m 2 kommentarer

Än en gång sitter Allvarlige Alvar vid tangenterna och han skall denna gång syna de som är orsaken till all skolverksamhet: Eleverna.

Vi som har lite svårt att ta till oss skapelseberättelsen tror nog att råvaran, d.v.s. eleverna inte genomgått någon större förändring sett över tid. En elev i dag ser nog, när omvärldens påverkan skalats av, likadan ut som för ett stort antal år sedan. Vi är i alla fall helt säkra på att det inte skett någon genetiskt betingad förändring de senaste hundra åren.

Då fanns lysande begåvningar. Det fanns ett stort antal normalbegåvade. Det fanns en del med något sämre intellekt och det fanns några riktigt obegåvade. Precis som i dag. Ljushuvudena gick till högre studier om föräldrarnas ekonomi tillät. De normalbegåvade fick skolgång av varierande längd men i alla fall av den graden att man klarade sig på olika positioner i samhället. För de riktigt ”dåliga” fanns alltid enklare jobb av den typ där deras praktiska begåvning och färdigheter kom till användning. Till glädje för individerna själva och till nytta för samhället.

Riktigt så är det inte i dag. Jo, ”råvaran” är den samma: Begåvningarna är de samma. Det finns fortfarande en hel del normalbegåvade och det finns en del som har riktigt svårt med intellektuell verksamhet. Så får man inte säga idag. Det är snudd på tjänstefel ”Alla har samma förutsättningar och skall ha samma chans till studier. Ingen får pekas ut som varande mindre begåvad.”

Skolmyndigheterna har under lång tid ansett att alla skall läsa samma sak, under samma tid, lika länge. Det är demokrati och rättvisa. De med problem sitter och våndas och väntar på den extrahjälp som sällan finns, i alla fall sällan tillräcklig. De som har lätt för sig sitter och vantrivs eftersom dom redan kan och ofta, förgäves, får sitta och väntar på nya utmaningar.

”De duktiga är det inte synd om. De klarar sig ändå. Vi måste lägga alla resurser på de svaga” Jaså? Vem skall så småningom ta över och driva samhället i rätt riktning? En enkel men kontroversiell fråga.

Naturligtvis har inte alla samma förutsättningar. Det är enfaldigt att tro. Men de som inte har lätt för sig vad gäller matematik och språk m.m. har andra kvalitéer. De äger ofta praktisk begåvning och har fysisk arbetskapacitet. Låt oss ta vara på den begåvningen. Varför skall dessa elever sitta och traggla med sådant som skapar olust och ger dem dåligt självförtroende? Vi tar oss friheten att tycka att Björklunds försök med mera yrkesförberedande studier är bra. Lite förvånande att inte fler ungdomar nappat på det betet. Kanske är det så att föräldrar med bristande klarsyn i det längsta hoppas på en akademisk karriär för telningarna även om förnuftet, långt där inne, talar ett annat språk.

Skolvärldens regenter har nog en ganska skev och verklighetsfrämmande syn på elever och lärande. Vi skall erkänna att vi inte vet vad Skolverkets toppar och beslutsfattare har för bakgrund. En gedigen erfarenhet från kateder och lärosalar skulle underlätta verksamheten. Det kanske dom har men då har nog dessa personer ganska dåligt minne.

Det finns en övertro på elevernas förmåga till självständigt, lärarlöst, initiativrikt sökande efter kunskap. En del klarar det alldeles utmärkt och trivs med detta. Men Lille Kalle som inte kan alfabetet trots att han bedriver gymnasiala studier har det lite värre. Nu kommer det naturligtvis någon besserwisser och spänner elaka skolinspektionsögon i skolledning och lärare och ryter: ”Det är er skyldighet att ge alla möjlighet att nå de uppsatta målen.” Tulipanaros är relativt lätt att säga, att göra är betydligt värre.

Vi erinrar oss en sedelärande historia. En god vän, verksam som lärare på gymnasial nivå, deltog för ett antal år sedan i fortbildning där representanter för olika ämnen fick redogöra för kursplaners innehåll och metodik. En liten, överambitiös glitter…k reser sig och håller en lång föreläsning. Det var komplexa logaritmer, fjärdegradsekvationer, derivata och faen och hans mormor. Allt i avsikt att framhäva sin egen förträfflighet och den egna skolans höga standard. Då reser sig en jordnära norrlänning som på klingande finlandssvenska urbrister: ”Va tuusan praatar du om? Dom kan ju för faan inte ens plussa!”

Här är vi ganska nära verkligheten. Standarden är på många händer låg. Varför? Ja säg det. Brister under tidigare skolår är förmodligen den största orsaken. Men låt oss se sanningen i vitögat. Det finns dom som av olika anledningar inte kan. Varför skall vi plåga dessa stackare med orealistiska krav?

Nu kommer vi med en nygammal eldfängd brandfackla som kommer att få de rättrogna att ropa på vedergällning och ond bråd död: Dela in eleverna i grupper. De som har lätt för sig i en grupp. Resten i en annan. Man behöver nödvändigtvis inte snacka om A och B-lag. ”Gud så förfärligt. Man kan väl inte peka ut någon stackare som mindre duktig?! Tänk vad Lille Pelle kommer att känna sig kränkt!” Lille Pelle vet innerligt väl vad han går för. Han är solklar över att han ligger efter ”Duktige Danne”. Han kanske dessutom ser det som en merit. Att vara duktig och ha bra betyg är inget som en yngling öppet stoltserar med på högstadiet och gymnasiet. Nej, där är man ”fett cool” om man tillhör bottenskiktet. ”Plugghäst” var ett skällsord redan under blogg-reds. skoltid. Flickor uppvisar ofta bättre studieresultat enligt statistiken. Varför? Bland flickor anses det nog överlag inte lika genant att vara duktig som bland gossarna. Som hängivna antifeminister vägrar vi på bloggen tro att det handlar om någon könsrelaterad begåvningsdifferens.

Nu får det räcka för den här gången. Nästa gång tittar vi huvudmannaskap av olika slag. Bra och mindre bra och riktigt dåliga.

Tack Alvar för detta. Vi på red. kan inte annat än instämma. Du har så rätt. Nja, en sak bör förtydligas. I GK med omnejd hittar vi bara elever som äger den grad av intelligens att samhällets dörrar står öppna för alla och envar som vill nå en topposition inom politik och näringsliv. Som exempel på detta vill vi peka på Hugos f.d. lille pojke, som avancerat till VD-posten på ett större kraftverk.

Vi i GAS skall verka för att alla skall få samma möjlighet. Rösta på GAS i nästa val.

Entry filed under: Skola. Tags: , , , , .

Implantering och utsugning Kärleksfrågespalten

2 kommentarer Add your own

  • 1. edvinflastrom  |  januari 5, 2013 kl. 11:30 e m

    Är man riktigt duktig i skolan, så kan man t o m bli forskare…http://edvinflastrom.wordpress.com/2012/12/31/den-agrara-revolutionen-1700-1870/

    Gilla

    Svara
  • 2. Anders  |  januari 11, 2013 kl. 9:40 e m

    Jag kan inte mer än fullständigt instämma i detta. Det finns barn som klarar av veckans mattebiting redan på tisdagen. Som belöning får de göra lika många tal extra av samma typ som de redan har gjortoch förmodligen kunde redan på måndag förmiddag. Ett fruktansvärt slöseri med begåvning.

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Arkiv

Skriv i din e-postadress för att få notiser om nya inlägg på Gröna Köpingens Blogg!

Gör sällskap med 37 andra följare

Kalender

januari 2013
M T O T F L S
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
28293031  


Humor
Fler besökare till bloggen
Blogglista.se


%d bloggare gillar detta: