Uppdrag granskning: Svenska skolan – Pedagogiken

april 1, 2013 at 11:01 f m 2 kommentarer

Minnesgoda läsare kanske erinrar sig att Allvarlige Alvar lovade ett sista inlägg om den svenska skolan. Detta skulle handla om grepp och missgrepp inom pedagogiken. Vi sätter Alvar i arbete. Han har tid nu innan vårbruket sätter igång. Alvar har ordet.

Diverse studier och undersökningar visar att den svenska skolan har halkat efter delar av omvärlden. Från en framskjuten position har vi hamnat på bänkarna längre bak i klassen. Det var, åtminstone under min skoltid, vanligt att det mera vanartiga klientelet tog plats längst bak i skolsalen. Busarna bak. Det verkar som om det fungerar så inom svenskt skolväsende även i dag. Över hela linjen. Allt eftersom placeringen på rangskalan förskjutits nedåt dyker det upp individer i de bakre leden som tycker om att djävlas. Djävulskapet har formen av nya, djärva pedagogiska grepp. Vi skulle här kunna hasat fram ett gammalt exempel, mängdläran, med det är så flagrant och uppenbart idiotiskt, så det hoppar vi över.

Bloggen har en nära bekant verksam inom skolan på gymnasial nivå. Någon gång på 90-talet berättar han att deras dåvarande rektor kommit in till ett personalmöte, askgrå i ansiktet och med tårar i ögonen: ”Vi kan inte fortsätta så här. Vi kan inte fortsätta så här! Det är förfärligt. Det går inte. Det måste till en ändring: NU!!”

Vad var det som var så förfärligt? Hade någon i lärarkåren gjort sig skyldig till någon form av övergrepp? Dessbättre inte. Det förhöll sig så här. Vid den tiden började man i ”Lärartidningen” och motsvarande publikationer notera artiklar om PBL – ”Problembaserat lärande”. Dessa artiklar tilltar i antal och snart finns det inte plats för annat än PBL. PBL hit och PBL dit. PBL till allt och alla. De som försynt frågade efter lite katererundervisning också avfärdades som reaktionära idioter och hotades med avsked. Dessa var inte förändringsbenägna i önskvärd omfattning. Nu hade den stackars rektorn varit på rektorsutbildning, en tveksam företeelse som förstört många lovande grundämnen. Här hade han naturligtvis fått lyssna till lovsången, tillägnad ny pedagogik, som i ett slag skulle lösa alla problem i skolan. Vad är då PBL? undrar kanske någon. PBL i sin renodlade form skall fungera ungefär så här: Först skall skolsalen möbleras om. Alla skall sitta på samma nivå. Runt ett, just det, runt bord. Helst. Det kunde i nödfall gå med ett rektangulärt. Huvudsaken var att alla kunde se varandra. Det var också bra för de lite svagare eleverna för de kunde inte bara se varandra utan också vad grannen skriver vid provtillfällen. Men huvudsaken var att man satt i en liten trevlig grupp. Elever och lärare på samma nivå. Ungefär som man numera släpat prästen ner från predikstolen till jämnhöjd med kyrkbänkarna.

Vad skulle man då göra runt bordet? Bordet var bara en första anhalt, men ibland nog så tidskrävande. Man skulle i demokratisk anda resonera om hur, när och var och om man överhuvudtaget ville göra något. Detta kunde ta sin rundliga tid men om man till slut kunde enas om att man trots allt skulle göra ett försök så var upplägget som följer. Eleven uppmanades till ett självständigt, kreativt sökande efter fakta som skulle lösa den förelagda uppgiften. Helt fritt, utan pekpinnar och kreativitetshämmande regelverk. Nu skickades lärjungarna ut i världen att söka information.

Lärare som prövade var överlyckliga. Lovorden över den nya geniala pedagogiken visste inga gränser. Fantastiskt! Tacka faen för det. Det var ju en drömtillvaro. Framför allt för de mobbade stackare som känner sig obekväm i katederrollen. Läraren satt i en skrubb någon stans. Som en ”resurs” om eleverna hade tid att komma och fråga om något. Oftast kom de inte, för dataspel och besök på fiket lade hinder i vägen. Nu säger någon: Så kan det väl inte ha gått till? Vi påstår inte att det är den exakta sanningen, i samtliga fall. Men i tillräckligt många. Tyvärr. Jag känner ett par lärare som kan vidimera att det gick till exakt så här. De erkänner att det var bekvämt och trevligt men att resultatet blev klent.

Forskningen inom ex. medicin är framgångsrik och välsignelsebringande. Men nya forskningsrön och mediciner prövas inte på patienter innan omfattande tester, inklusive djurförsök, om nu inte ”Djurens vänner” förmått sabotera.

Jag misstänker att det är lite annorlunda i pedagogikens värld. Någon liten klurig pedagog kommer på något som han tror är revolutionerande och bra. Då kommer förändringsmaffian stormande och kastar sig över de nya idéerna som slukas med hull och hår. ”Gud så nytt och bra. Jättespännande.” En stor drivkraft bakom fenomenet, att man hoppar på nymodigheter utan närmre eftertanke, är att man skall framstå som progressiv och förändringsbenägen. Det ger pluspoäng vid den individuella lönesättningen. Den som håller rumpan lite styv i svängarna och inte jamsar med på allt nytt betraktas som reaktionär och bakåtsträvande och får magrare lönekuvert. Man får inte titta bakåt. Framåt! Framåt!! Varför det? Standarden i svenska skolan var, i ett omvärdsperspektiv, uppenbarligen högre förr? Vad var det som orsakade detta? Titta bakåt och se om vi kan lära något av historien.

”Jaha, jasså. Skall läraren bara stå framme vid katedern och mässa?” Naturligtvis inte. Att låta eleverna lösa problem är väl inget nytt. I lagom doser, varvat med instruktioner och undervisning är det väl alldeles förträffligt. Så har framgångsrika och populära lärare jobbat under lång tid. Men nog har de gjort flertalet av sina timmar i katedern . Inte som ”resurs” i någon skrubb.

PBL i sin renodlade form kanske kan fungera på ett fåtal, ytterst begåvade och självgående elever. Alla är tyvärr inte det. Lille Kalle som kanske har problem att knyta skorna själv behöver nog en hel del hjälp av en förstående lärare som finns där han mestadels bör finnas. I katedern.

Slutligen några ord om IT och internet. Här hade vi den slutgiltiga lösningen på alla problem. Allas problem? Vad har vi sett hittills? Ett utmärkt redskap, rätt använt i rätt händer. Men har det varit frälsningen för alla? Är inte så säker på det. De duktiga har blivit duktigare men de mindre duktiga har blivit sämre. Plusvarianterna hittar kunskap som för processen framåt medan deras motsats skaffar information om hårdrock, pornografi och TV-spel under sitt fria informationssökande vid datorn. IT är bra, men inte en välsingnelsebringande universallösningen för allt och alla.

Entry filed under: Skola. Tags: , , , , , .

Frida Klingberg, igen Politisk chock

2 kommentarer Add your own

  • 1. Jonny  |  april 1, 2013 kl. 11:29 f m

    Allvarlige Alvar har åter igen levererat en klockren analys.

    Gilla

    Svara
  • 2. Anders  |  april 1, 2013 kl. 7:18 e m

    Lite intressant i sammanhanget är att det som då kallades PBI provades på SLU redan under första halvan av 90-talet. Jag utsattes inte själv för experimentet men hade den tvivelaktiga äran att undervisa dessa studenter i ett par fortsättningskurser. Grundkurserna i ämnet byggnadsteknik hade genomförts enligt det nya evangeliet. Fortsättningskurserna var i det närmaste omöjliga att genomföra eftersom grundkunskaperna varierade på ett horibelt sätt. Observera att detta var på universitetsnivå med motiverade studenter. Att lära sig analysera fakta och dra slutsatser är naturligtvis viktigt, men analys utan grundläggande kunskaper är faktiskt tämligen meningslöst. PBL har enligt min mening en funktion att fylla i skolan men det effektivaste sättet att förmedla kunskap är katederundervisning.

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Arkiv

Skriv i din e-postadress för att få notiser om nya inlägg på Gröna Köpingens Blogg!

Gör sällskap med 39 andra följare

Kalender

april 2013
M T O T F L S
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728
2930  


Humor
Fler besökare till bloggen
Blogglista.se


%d bloggare gillar detta: