Grönt vågspel – del 4

maj 31, 2013 at 8:15 f m Lämna en kommentar

ÅL och OP är fortfarande djupt engagerad i frågor kring Varg, skarv, vildsvin, jaktmotstånd mm. På grannmarkerna bedrivs en del jakt och nu när alla jakttorn är rivna gör de en insats för det vilda genom att försöka skrämma hundar av drevet som ibland kommer in på markerna efter någon hare eller rådjur. Vid ett tillfälle har de sådan tur att de lyckas koppla en strävhårstax som kommer med en vacker sextaggare. Helst skulle de vilja döda hunden för att straffa dennes blodtörstige husse men avsaknaden av skjutvapen och ett vekt sinnelag, som hindrar att yxan kommer till användning, gör att de istället beger sig på utflykt till en stad tjoget mil bort i västlig riktning. Där släpper de ut hunden och återvänder hem nöjda och glada.

Ål och OP har återfått lite intresse för politik. Nu när de är förmögna inser de penningars värde och börjar reagera mot slöseri med skattemedel i kommunal och statlig regi. Det är förfärligt att man lägger så mycket pengar på ex. invandrare som ibland inte har här att göra. Eftersom Moderaterna börjat bli lite tama i frågan växer sympatierna för Sverigedemokraterna som har en rakryggad inställning. Eftersom ÅL och OP numera umgås med en del honoratiores på orten och dessa är engagerade i Moderaterna går de inte ur partiet och går heller inte med i SD eftersom dessa fortfarande inte anses helt rumsrena. Men sympatierna i flyktingfrågan, finns där.

Planerna på ett getostmejeri och biodynamisk mustproduktion är sedan en tid lagda på hyllan men geten och hönorna får gå kvar som ett pittoreskt inslag i hemmiljön. Allra mest glädjer de sig åt sina två äppleträd som artar sig väl.

Påföljande vinter händer något katastrofalt. Vintern kommer tidigt med kyla och snö. Paret sitter i salongen med utsikt över trädgården och förtär en kopp kaffe med avec. Studier av äppleträden genom fönstret avslöjar att stammarna är helt vita. ”Titta Ola-Petter! Har det snöat på träden? Varför är dom så vita?” Studier på närhåll avslöjar att harar under natten skalat barken av träden. De vet så mycket att det står klart för dem att träden är dödsdömda. Upprörda, på gränsen till sammanbrott, kontaktar de kommunen som får en skarp förfrågan om det inte vore lämpligt att kommunens skyddsjägare gjorde sin plikt och sköt hararna som ödelägger enskild egendom.

På vårkanten blir det värre. Det är nu barmark och en morgon kan de lite yrvakna konstatera att någon bonndjävel tagit fel på ägorna och plöjt upp deras gräsmatta. Stora jordkokor flyter i poolen. Innan de hinner ringa och polisanmäla upptäcker de att bonden är oskyldig. Det är vildsvin som varit i farten, Hela gräsmattan, av krypven, är totalt sönderbökad. Nytt telefonsamtal till kommunen men samma, lite kallsinniga, bemötande. ”Ni får väl stängsla”.

Nästa prövning gäller blomsterrabatterna. Ett antal rådj.ur har bosatt sig i grannskapet och på nätterna gör de rent hus bland tulpanerna. Ännu ett telefonsamtal till kommunen. ”Nu står vi inte ut längre Kommunen måste se till att rådjuren försvinner. Vi klarar inte mer.” Kommunens representant är, av lättförståliga skäl, fortsatt kallsinnig.

Nu mognar ett beslut i OP:s huvud. Han måste skaffa sig en bössa. Avsikten får ytterligare näring när han upptäcker att en flock skarvar bosatt sig på en tallholme i blickfånget från salsfönster. Tallarna blir på kort tid illa åtgångna och vid fel vind slår stanken från fåglarnas träck in mot huset. ”Va faen! Vi kan väl ha en massa skarvar men de behöver väl inte vara just här.”

OP får klart för sig att det krävs jägarexamen för att man ska få licens på jaktvapen men eftersom han trots allt inte är helt begåvningsbefriad och kraven är ganska låga står han snart med en studsare och ett hagelgevär i händerna. Lerduvorna som skjutits, som en del i det praktiska provet, lever kvar i OP: s minne. ”Det var förbannat kul.” Snart är en automatisk kastare på plats och OP krossar duvor så fort han har tid. Råd har han. ”Undrar hur det skulle kännas att skjuta en fågel?” När OP en dag står och tränar på lerduvorna kommer en levande duva singlande. En ringduva som obekymrat styr mot OP. Han lägger an, kornar… Pang! Ett dunmoln signalerar träff, halsen blir slak och duvan slår, stendöd, i backen med en duns. Nu händer något märkligt med OP. Han blir alldeles svag i knäna och på darrande ben går han att hämta duvan.”Jag har skjutit en duva… Jag har skjutit en duva.” Vad vacker den är. Det är en äldre fågel med halsring och vita vingknogar. Den är alldeles varm och för ett ögonblick känner PO ett sting av skuld men jaktinstinkten och glädjen över ett nedlagt byte tar raskt överhand och duvan bärs i triumf hem, att förevisas för ÅL.

Från och med nu är inget sig likt. För OP existerar nu inget annat än jakten. Eftersom de har obegränsat med pengar köps några hundra hektar skog in och OP skaffar fler bössor och ett antal jakthundar. Engagemanget i div. organisationer minskar men Ål och OP är fortfarande medlemmar i ”Vargens vänner”. Detta ståtliga rovdjur har inte åsamkat dem något obehag så det finns ingen anledning till aggression visavi ”Gråben”.

Ål blir mer och mer engagerad i Moderaterna och hon har nu avancerat till ordförande på länsnivå för ”Moderata kvinnoförbundet”. För att inte riskera att konfronteras med sitt tveksamma politiska förflutna byter hon namn till Åsa-Lill A:sson Assardotter Brylling. Även Ola-Petter gör en smärre ändring i namnet och kallar sig numera Ola P Brylling. Det låter lite klatschigare med en extra bokstav . Ungefär som Per G Gyllenhammar eller Leif GW Persson. Även Ola P är aktiv i moderaterna och han umgås frekvent med noblessen. Framför allt på Jaktstigen. Ola P är populär för hans jaktmarker är förnämliga och bjudjakter på hans gods är eftertraktade, liksom efterföljande förtäring och kortspel. Ola P har genom tur och andra dressörers skicklighet fått till en enastående ståndhund på älg. En jämthund som har den lite unika egenskapen att han ofta ”söver” älgarna direkt i upptaget. Lugnt söker han upp älgen och en försiktig skallgivning övergår i ett magnifikt tätt ståndskall . Att få komma med och skjuta älg för Ola P:s jämte är något eftersträvansvärt för traktens jägarkår. Ola P erbjuds astronomiska belopp för hunden men den är naturligtvis inte till salu.

En natt händer något fruktansvärt . Ett lantbrukarpar, bosatta några kilometer bort hittas en dag döda. Det uppdagas tämligen raskt att de bragts om livet. Identifiering med hjälp av utseende var omöjlig vilket pekar på att de utsatts för ytterst grovt våld. Mordvapnet är med stor säkerhet en yxa. Deras kassaskåp är borta så det rör sig förmodligen om ett rånmord. Efter någon vecka grips ett par utsocknes bröder. I deras skåpbil hittas lantbrukarparets kassaskåp och en blodig yxa, så saken verkar tämligen klar. Bröderna bedyrar sin oskuld. Bilen har de hittat övergiven med nycklarna i. Vart kassaskåpet och yxan kommer ifrån har de ingen aning om. De är medvetna om att de gjort fel och är djupt ångerfulla. Rätten tror på deras förklaring men de döms till två månaders fängelse vardera för bilstöld och häleri. Domen överklagas och en enig Hovrätt halverar straffet.

Entry filed under: Romanen. Tags: , , , .

Kärlekslyrik Fina fisken

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Arkiv

Skriv i din e-postadress för att få notiser om nya inlägg på Gröna Köpingens Blogg!

Gör sällskap med 39 andra följare

Kalender

maj 2013
M T O T F L S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  


Humor
Fler besökare till bloggen
Blogglista.se


%d bloggare gillar detta: