Gröna Köpingen

Grönt vågspel – del 5

juni 9, 2013 at 9:00 f m Lämna en kommentar

Det drar ihop sig…

”Allting har en ände, utom korven. Den har två” lyder ett gammalt talesätt. Det är bra om det gäller ex. en ”Rishultare”. Två alldeles utomordentligt goda ändar plus en mittenbit av samma kvalitet. Det är värre med andra varianten av div. grillkorvar. Man hör ibland folk som undrar vad man gör med ett juver från en kossa som gått till slakt. Vi vet inte med bestämdhet men en rimlig gissning är att det blir korv av något slag. Vår gissning baserar sig på en okulär besiktning av färg och konsistens. Nåja, inget fel i det. Är juvret friskt och kunskapen om processen inte är alltför stor slinker den nog ner.

Nu var det inte mjölkförpackningar vi skulle tala om utan vi ville påpeka att allt har ett slut. Även Sigge Klens romantiska roman ”Grönt vågspel”. Så mycket romantik kanske det inte blev men vi tycker att Sigge gett oss en god inblick i hur en människa påverkas, allt eftersom förhållanden av olika slag ändras. Vi anpassar oss och ändrar åsikt när vi ex. får det bättre alt. sämre. Det är ytterst få som går genom livet med en rakryggad, oomkullrunkelig inställning oavsett vad som händer och sker. Jo, vi på GK-bloggen naturligtvis, men vi känner oss lite ensamma.

Som sagt. Så mycket romantik tycker vi inte att Sigge kunde krama ur storyn men det kanske kan ge upphov till lite roman-kritik så vi får ett hum om vad vår kära läsekrets efterfrågar.

Håll till godo med femte och sista avsnittet

Grönt vågspel – del 5

Nu börjar också en annan oro att spridas. En varg har varit synlig i trakten. En fårbonde har fått ett dussin tackor och lamm dödade och ytterligare några så svårt sargade att det tvingas avlivas. Den allmänna meningen är att det handlar om en varg på vandring, så ingen, frånsett fårägaren, tar någon större notis om det timade. Det får en viss uppmärksamhet i media och personer som tycker det är trevligt att synas i TV och kunna framföra en liberal och vargvänlig åsikt uttalar sig om hur spännande det är och hur bra det är för den biologiska mångfalden. Efter ett par veckor händer det osannolika. En kvinna på promenad med sin mops hinner bara uppfatta en grå skugga som blixtsnabbt hugger hunden och försvinner. Mopsen hinner ge ifrån sig ett halvkvävt skrik. Hunden återfinns aldrig. Samma sak upprepas efter ytterligare en vecka men då är det en Golden Retriever som råkar illa ut. Hunden återfinns halväten några hundra meter från platsen för attacken. Ytterligare en lantbrukare drabbas. Denna gång gäller det en kviga som återfinns vid liv men svårt sargad. Vargen har slitit upp buken på djuret men förmodligen blivit skrämd utan att hinna fullfölja sina avsikter. Nu börjar oron spridas på allvar. Ola P drar sig nu för att släppa sina hundar men en sedan länge planerad bjudjakt måste gå av stapeln. Några industritoppar är budade och Ola P kan inte komma sig för att ställa in. Visst. En drevjakt vore riskfritt men det är svårt att få ihop tillräckligt med drevkarlar och de inbjudna har naturligtvis sett fram emot att få höra jämtens magnifika ståndskall.

Jakten går av stapeln enligt planerna . Passkyttarna sätts ut och Ola P, plus en gäst, går med hunden. Jämten börjar tämligen omgående att dra i vind och är snart försvunnen. Efter några minuter hörs några trevande skall som snart tilltar i styrka och intensitet. Fast stånd i upptaget igen.”En fantastisk hund” viskar gästjägaren. I god vind börjar de ansmygningen och avsikten är att gästen skall få skjuta. Ola P har med tiden blivit en driven jägare och gästen är ingen klåpare han heller så tämligen raskt har de kommit i närkontakt med ståndet. Hunden anar nog att husse är på gång så han öser på något helt fenomenalt. Jägarna står och njuter, när ståndskallet förbyts i ett fruktansvärt tjut. Brak från flyende klövar skvallrar om att älgen gått loss. Nu är allt tyst. Ola P och gästen rusar fram och hittar hunden liggande på marken med en varg över sig. Ola P skjuter ett skott som nog tar för vargen tecknar i skottet., men försvinner. Hunden lever, men dör efter någon minut av svåra bettskador i hals och nacke. Ola P är fullständigt förtvivlad. Han gråter hejdlöst som ett barn Ibland bryts gråten av: ” Helvetes djävla varg, Helvete ” Ola P sveper in hunden i sin lodenrock och bär den till bilen. Ola P är otröstlig och så skakad att han inte kan köra. På resan hem börjar han samla tankarna: Han har skjutit på en varg. Vad gör jag nu?”

Jaktlaget samlas och Ola P redogör för händelseförloppet med bruten stämma Medlemmarna är nog överens om att Ola P handlat i nödvärn och med löfte om kollektiv tystnad enas man om att låta saken bero. Man gör eftersök i närmaste omgivningen men de hittar varken hår, blod och allra minst en varg. Det kanske trots allt var bom.

Det var inte bom. Skottet hade tagit lite för långt bak och vargen hade efter en knapp kilometer gått i sårlega, från vilken den aldrig reste sig. Vargen var försedd med telemetri i forskningens tjänst och när forskarna kunde se att vargen inte längre förflyttade sig anade de oråd. Man har snart pejlat in den döde som hittas på Ola P:s marker. Nu blir det polisförhör och Ola P delges misstanke om grovt jaktbrott eftersom vargen hittats skjuten på hans mark. Ola P nekar kategoriskt för han räknar med att kulan aldrig kommer att hittas. Kulan behövs för att binda hans vapen till gärningen. Rikskriminalen avdelar åtta man som jobbar med fallet på heltid. Dag ut och dag in finkammar de terrängen med metalldetektorer i jakt på den projektil som ändade vargens jordeliv. Efter fyra och en halv månads letande hittas kulan. Åtta hundra meter från den plats där vargen återfanns. En kriminalteknisk undersökning visar att kulan med hundra procentig säkerhet kommer från Ola P:s vapen och DNA-spår binder den till vargen. Nu faller Ola P till föga och erkänner. Rätten ställer sig ganska kallsinnig till Ola P:s försvarstal där han vädjar till ledamöterna om förståelse för att han försökt rädda livet på sin älskade hund. Ola P döms för grovt jaktbrott till fyra års fängelse. Den högsta påföljd som lagen medger.

När Ola P anländer till anstalten för att påbörja sitt fängsliga förvar möter han två bröder som på synbarligen gott humör är på väg ut i friheten efter att avtjänat sitt månadslånga straff för häleri.

Entry filed under: Romanen. Tags: roman, Sigge Klen.