Youtube
september 8, 2013 at 12:00 e m Lämna en kommentar
Det finns en del nymodigheter som inte är så dumt. Youtube till exempel. Där finns mycket skit men också bra musik som ibland inte finns inspelad på skiva.
Bloggande kollegor brukar tipsa om musik som de tycker är bra och ibland överensstämmer deras åsikt med GK-bloggens. Jonny brukar nämna namn som Van Morrisson och Elvis Costello och det tyder på ett gott förstånd.
I depression över att ett hett efterlängtat tillfälle att få se Neil Young live inte blev av, på grund av att en medlem i ”Crazy Horse” skadat armen, satt jag och tröstade mig med hans musik på Youtube.
Av nyfikenhet över hur andra tolkar hans verk tittar jag på detta klipp: En skönsjungande, sensuell Grace Potter och gitarrvirtuosen Joe Satriani, omgivna av ett gäng kompetenta musiker, tolkar på ett mästerligt sätt Youngs ”Cortez the killer”. Tryck här och njut.
En del av säger nu ”Fy faen vilket skrän!” Andra: ”Det var inte så dumt.” Ett tips. Ni som tycker det var uthärdligt: Lyssna gärna flera gånger. Typiskt för Neil Youngs musik är att den ”växer”. Låtarna blir bättre och bättre ju mer man lyssnar. God musik är slitagebeständig. Motsatsen är det trallvänliga, som fastnar direkt, men som ganska snart orsakar illamående.
Vi återkommer med mer tips eftersom vi känner oss manade att sprida lite musikkultur.
F.ö. skall ni rösta på Grön AnSamling. Vi kommer att förbjuda dålig musik när vi tagit makten. Vad som är bra och dåligt avgör vi. Detta borgar för kloka beslut.
Entry filed under: Kultur, Media. Tags: Grace Potter, Joe Satriani, Neil Young, Youtube.
Trackback this post | Subscribe to the comments via RSS Feed