Gröna Köpingen

Von Bloghsters memoarer – del 3

december 10, 2013 at 11:57 e m Lämna en kommentar

Min broder Loke fortsätter med publiceringen av sina spännande memoarer. Sist vi hörde från honom flöt han kring i havet vid Fårös kust.

Mina sista krafter räcker precis för att kravla upp på stranden vid Fårö. Jag svimmar av utmattning och när jag efter en tid vaknar till, ser jag en mansperson som står och petar på mig med en silverkrycka.

”Nå, nå. Ni lever. Vad gör ni här på min tomt? ”Jag har nu kommit mig så pass att jag tycker mig känna igen mannen med silverkryckan. Minsann, är det inte IB? Av skäl som framgår längre fram i texten avslöjar jag inte hans rätta namn utan nöjer mig med, IB. Jag förklarar hur jag hamnat där och IB avvecklar sina misstankar om sjörövare och vrakplundrare ”Förb….Förbannat intressant det där. Skulle kunna bli en förbannat bra film” säger IB på sitt lite småstammande maner, med inslag av kraftuttryck.

Jag får följa med in i huset där hans Norsk-födda sambo bjuder på mat och varma, torra kläder.

”Fan. Det skulle vara förbannat trevligt att åka in till Visby för en pokergiv eller lite roulett” säger IB som genast får medhåll av sin Norska livskamrat. Likt en alkis, som känner vinddraget av en sup, börjar jag darra som det berömda asplövet när jag hör talas om poker igen. Från och med nu existerar inget annat. Jag måste få spela.

Vi träder in på hotellet och IB blir behandlad som den kung han är. Även jag åtnjuter ett vänligt bemötande. Vi skall precis ta plats vid pokerbordet då mina blickar fastnar på en bild i ”Gotlands allehanda” som ligger på bordet. Ett foto på en man som är mig mer än bekant, inramas av en artikel om en person som är efterlyst för omfattande falskspel och som också söks för delgivning i ett stort antal faderskapsmål.

Jag finner mig blixtsnabbt, och rycker åt mig en plastpåse som jag döljer ansiktet med, under det att jag fingerar illamående och kräkningar. Det blir en tjurrusning ut, och IB med sambo kommer strax efter för att förhöra sig om mitt tillstånd. Jag förklarar att jag nog blir bättre om vi åker hem igen, och tar några ordentliga magrensare.

Det blir en fantastiskt trevlig kväll. Nivån i buteljerna sjunker och efter ett tag börjar IB lätta sitt hjärta: ”Fy faen vad jag ät trött på dessa förbannade filmer: Viskningar och rop, Segel, in och ut, Jungfrukällor och Tystnader.   Fy faen så dött och tråkigt. Jag är så less på skiten, men folk har fått för sig att det är djupsinnigt och bra. Jag är fast, och måste hålla masken och fortsätta. Jag skulle vilja göra lite bondkomiska filmer, sånt som vanligt folk kan skratta åt. Tänk dej lite internationell buskis med Lucille Ball och Sune Mangs. Det vore folkligt och festligt”

IB spänner sin, numera aningen skeva blick, i mig och efter ett tag skiner han upp, som drabbad av en uppenbarelse: ”Helvete karl. Jag har det. Du som är så djävla snygg, och jag som är ett geni, skall åka till Hollywood och göra kärleksfilmer. Riktigt sötsliskiga historier som får kärringarna att gå i spinn och rensar tårkanalerna på de mest förhärdade. Tänk dej en film med dej och Snoddas, där ni förför töser på löpande band i vindskyddet, medan era flottar- kompisar snubblar och drunknar i timmerbrötarna. Fy faen vilken succé!  Ond bråd död och erotik.  Vi ringer Elisabeth och Anita på stört”. IB är nu så pass beskänkt att han inte minns telefonnumren, vare sig till Taylor eller Ekberg så saken får bero tills vidare.

En lite smärtsam morgon, övergår i middag och när jag möter IB vid köksbordet är jag beredd på att han skall avfärda gårdagens planer som fyllesvammel. ”Nu nu… har jag beställt flygbiljetter till Hollywood. Vi åker djävligt tidigt i morgon.”

Lite motsträvigt äntrar jag planet på Visby Airport för vidarebefordran till Bulltofta och USA- Amerika. I likhet med min bror Bosse, är jag av den åsikten att människan inte skall flyga. Hade det varit Guds mening, hade han försett oss med vingar, vilket i och för sig hade varit trevligt, men i hög grad försvårat verksamheten för de kostym- skräddare som fortfarande var verksamma på den tid, då detta begav sig.

Vi har ett antal relativt händelsefattiga timmar framför oss, vilka vi låter bli att kommentera utan vi återkommer med, om inte friska, så dock krafter, i nästa avsnitt.

Entry filed under: Memoarerna. Tags: Fårö, Gotland, IB, memoarer.