Tomtebo-olycka

januari 17, 2014 at 8:00 f m Lämna en kommentar

I jultider är det oundvikligt att vår gamle, tyvärr bortgångne, socken-nationalskald Nils Norrälv kommer i åtanke. Denne pretendent på ett postumt Nobelpris i litteratur. Ett pris som förr eller senare blir Nils förunnat. ”De aderton” kan inte hur länge som helst skylta med sin inkompetens genom att år efter år belöna utsocknes ordvrängare som inte en käft hört talas om innan. Priset till Nils, eller ett byte av hela klabbet i akademin! Vi har ett antal goda förslag på ersättare, med vår kulturguru Lill-Gull A:son B:son Nilsdotter Persson i spetsen. Red. har nog också gjort sig förtjänt av en sittning. Det kan kanske tyckas lite förmätet att föreslå sig själv, men sanningen bör inte förtigas.

Nils ådagalade ett genuint intresse och engagemang beträffande sociala frågor. Vi har tidigare publicerat ett antal verk där Nils blottlägger den misär och det elände som man hittar här och var ute i verkligheten. Naturligtvis inte i Gröna Köpingen, men annorstädes, utsocknes. Detta lidande bland de sämre bemedlade, blir extra påtaglig i jultider när vi lyckligare lottade smörjer kråset med pressylta, rökt ål, skinka och lutfisk.

Uppdagade missförhållande inom vården griper tag i oss med extra kraft i skenet av Julstjärnan över Betlehem. Nu senast var det ett vårdhem på en ö, österut som uppvisade grava brister i vård och bemötande. Vi gladde oss dock åt beskedet att den utpekade personalen tagits ur tjänst med omedelbar verkan.

Var Nils hämtat underlaget för sitt kväde: ”Jul i Tomtebo” vet vi inte. Vi vet att det inom GK:s domäner inte finns ett vårdhem med detta namn.

Kvädet handlar om en Julafton, som 97-årige Allan genomlider på hemmet. Läs, begrunda och låt ögat tåras av Nils närgångna skildring av ett människoöde i juletid.

”Jul på Tomtebo”

Midvinternattens köld är hård
Stjärnorna gnistra och glimma
Hur ser det ut i vår åldringsvård?
sent här i julaftons-timma
Allans fru, fyllda nittiofem
har fått flytta till annat hem
”Oh, vad jag saknar min maka”
Hon kommer nog inte tillbaka
 
Här är så trist på alla vis
Men i kväll är det jul. Va härligt!
I kväll blir det julmat, ”Gud ske pris”
Men skinkan smakar förfärligt
Månen vandrar sin tysta ban
Spelar ej roll att den smakar fan
Åldringar känner ej smaken”
Snön lyser vit på taken
 
Allan han knaprar på revbensspjäll
Dricker sitt kaffe, rätt ljummet
Får inte i sig nån mat i kväll
Han tänderna glömt kvar på rummet.
Sköterskan vandrar sin tysta rond
Någon får julmaten med sond
”Nu är det sent vill jag lova
Nu måste hjonen sova”
 
Tiden lider i julaftonskväll
Nu är klockan snart fyra
”Hur får jag tyst på åldringars gnäll”
Nu är goda råd dyra
På detta privata åldringsvårds-hem
Hon ensam har hand om fyrtiofem
”Jag hinner ej byta blöja
 Med julmaten får de sig nöja”
 
Sköterskan skyndar mot hemmets härd
Att fira jul med de sina
Till sängs ligger Allan trött och tärd
Han är ledsen och börjar att grina
”Om barnen ringt, hade varit kul
Till gamle Far, så här till jul”
Snön lyser vit på taken
Julljusen glimmar i staken
 
Midvinternattens köld är hård
Stjärnorna gnistra och glimma
Nu sover Allan i hemmets vård
Gott intill morgontimma
Månen sänker sin tysta ban
Snön lyser vit på fur och gran
snön lyser vit på taken
Allan är blöt om baken
 
Sensmoralen av denna dikt:
Varför trakta efter framtiden?
Mot ålderdom, demens och gikt
Nej gläds åt den tid som är liden
När allting var bättre, då, förut
Du yngre var, såg bättre ut
Eller längtar du till hjonen?
På Vård-hemmet, slutstationen

 

Det verkar vara dystra tider vi har att se fram emot. Det gäller oss alla om vi blir tillräckligt gamla. Eller skall vi säga, för gamla. Ålderdomen är inget att se fram emot. Tänk på det, ni alla nästan sjukligt hurtfriska, som i tid och otid tjatar: ”Nu skall vi se framåt. Hej och hå, Jobba på. Se inte bakåt! Framåt, Framåt. Framtiden är vår!”

Framtiden är inte vår. Den är höst.

Ovanstående dikt har vi hittat i en tidigare inte öppnad låda bland Nils kvarlåtenskap. Dessa verk är således inte publicerade tidigare. Vi har läst igenom det mesta och vi frapperas av hur Nils har kunnat förutse skeenden längre fram i tiden. Det är nästan kusligt med vilken precision Nils beskriver händelser långt efter sin död. Det verkar som om Nils Norrälv vid sidan om sin litterära begåvning också hade ockulta gåvor.

Vi kommer att publicera de nyupptäckta verken efterhand och vrider på så sätt upp blåslampan under Akademins stolar, ytterligare.

Avslutningsvis har vi en glad nyhet för alla GK-bor som har intresse för litteratur och kultur. Vi kommer på det nya året med en artikelserie som handlar om GK:s nu levande kulturgiganter. Närgångna skildringar som kanske blottar nya sidor hos våra kulturella frontfigurer. Vi inleder om några veckor med ett porträtt av allas vår Lill-Gull A:sson  B:sson Nilsdotter  Persson.

Nu har ni något extraordinärt att se fram emot, så här i vintermörkret.

Entry filed under: Media. Tags: , , , , .

Von Bloghsters memoarer – del 5 Feminist-stim

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Arkiv

Skriv i din e-postadress för att få notiser om nya inlägg på Gröna Köpingens Blogg!

Gör sällskap med 39 andra följare

Kalender

januari 2014
M T O T F L S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  


Humor
Fler besökare till bloggen
Blogglista.se


%d bloggare gillar detta: