Lokalhistoria i GK med omnejd

februari 17, 2014 at 8:00 f m 1 kommentar

Det har strömmat in en hel del frågor till red. som man ber oss vidarebefordra till vår folklivsforskare Rune Thydare. En del av dessa spörsmål har Rune tidigare benat ut och publicerat svaren i ”Ortfiskenytt”. Detta ligger att antal år tillbaka i tiden så vi ber Rune om en repris så att de nya, vetgiriga läsarna, får sin förvetenhet stillad.

Ett efterfrågat klarläggande gäller byn ”Högemåla”, belägen en bit utanför GK:s vänort, Mönsterås. Byn består av två gårdar, och ingen skugga skall falla över den fastighet som ligger längst ifrån M-ås. Där är allt som det skall, och gården bebos av oförvitliga medborgare.

Verksamheten på den hitre gården i byn tål nog att granska, och det är tveksamt agerande i svunnen tid som gett byn dess namn. Där förekommer nog en del tveksamheter än i dag.

Under senare tid har nuvarande ägare, av outgrundlig anledning, sått gräs på hela fastigheten. I stället för trivsam nötboskap rumsterar här nu s.k. ”Golfspelare” som med stor möda försöker peta bollar i ett hål i marken.

Bönder i andra delar av socknen har naturligtvis åsett vandaliseringen med fasa och visst medlidande, och undrar vad detta skall tjäna till. ”Så mycket gräs och maskiner till ingen nytta” är en vanlig kommentar från lantbrukare i grannskapet, som tack vare bättre förstånd ägnar sig åt hedervärt mjölkproduktion, istället för lek med bollar och annan infantil verksamhet.

Det har inte bara skett fatala misstag i nutid, utan också i en grå forntid, då ortsnamnet kom till. På sextonhundratalet skulle förfäderna till nuvarande ägare uppföra boningar för familj och kreatur. Den för släkten så typiska inkompetensen och nonchalansen ledde till att flertalet fuskbyggda boningar rasade ihop, frånsett några hus som stod lite låglänt, i en håla, i skydd för hårda vindar. Tyvärr drabbades dessa hus av fukt och mögel, på grund av undermålig dränering. Vi har här socknens första mögeldrabbade fuskbyggen, något som enligt Rune föranledde insatser från anfäder till Martin Timell och Lennart Ekdahl. Dessa kunde naturligtvis inte hålla fingrarna i styr och under uppvisande av samma besserwisserattityd som senare generationer retade de upp ortsbefolkningen till den grad att de tog dessa tveksamma figurer av daga. Här är Rune inte helt säker. De kan också ha avlidit av allergisk mögelschock. Tyvärr hade de hunnit förökat sig, med olyckliga konsekvenser för framtiden.

Denna del av byn fick följaktligen benämningen ”Mögelhåla”, något som sedan stuvades om till ”Högemåla” och kom att gälla som namn för hela byn.

Vi tackar Rune. Här rätades en hel del frågetecken ut.

Välkomna med nya frågor.