Språkvårdsfrågor

mars 18, 2014 at 7:00 f m Lämna en kommentar

Vi på bloggen är inte alltid helt befriade från svordomar och invektiv av olika valörer. Här åsyftar vi inte att läsarna svär på oss, utan eget bruk av kraftuttryck av skilda slag. Svordomar har alltid setts som bevis på bristande ordförråd och passar normalt bäst i drängstugor och logement. Dessa lokaliteter är en bristvara i dagens Sverige, så svordomarna har fått söka sig andra estrader. Vi är själva inte fläckfria men ibland känns det befriande att få ta i lite.

Det som stör oss är att utbudet av svordomar är begränsat och ett flitigt bruk gör att det känns lite tjatigt. ”Satan, helvete, djävlar, förbannat” är inte så mycket att komma med, och mjäkiga omskrivningar som Kattsingen, Nedrans, Järnspikar m.m. passar bäst på syjuntor och motsvarande, och är inget som en Karla-karl vill ta i sin mun.

Vi vill därför lansera en del nya förslag på kraftuttryck och förklenande tillmälen, och efterlyser också fräscha idéer från läsekretsen.

Här kommer ett antal tämligen självklara, nya, invektiv som med en förstärkande svordom, klart och tydligt visar vad det handlar om: ”Kvotering, Hen, EU-förslag, Genuspedagog, Värdegrundsarbete, Petter Northug, FI, Feminist, plus ett ytterligare antal, men detta kan räcka så att ni läsare förstår vad det handlar om, och kan komma med egna förslag. En liten varning inledningsvis: Kom inte dragande med ”Bloggar-djävel” som synonym för glappkäftade svamlare.

Vi återgår till exemplen ovan:

”En satans kvoterare” är en person för vilken rättvisa och jämlikhet är ett okänt begrepp. Personer som behandlar ex. arbetssökande eller sökande till utbildningar orättvist, beroende på kön eller etnisk tillhörighet, och väljer att bortse från meriter.

”Hen” behöver egentligen inte förklaras. Detta är ett utmärkt ord för fullständig idioti i alla former. ”Din förbannade Hen” betyder alltså: En klockren dåre. I skiftande sammanhang.

”Vilket satans EU-förslag” är utmärkt och har ett brett användningsområde, som synonym för stolligheter i olika sammanhang, kanske främst i politiken och byråkratins värld.”Idiotiska petitesser” skulle kanske vara en bra översättning.

”Det där var en riktig Genuspedagog” beskriver en vilseledd själ som med tunnelseende och skygglappar vägrar att se sanningen, ex. könsrelaterade skillnader. Här utelämnar vi svordomen eftersom tillmälet passar bäst i förskolemiljö.

”Arbete befordrar hälsa och välstånd”, heter det. Det äger sin riktighet. Däremot är alla former av onödigt arbete förkastligt, och just det, fullständigt onödigt och idiotiskt. Ett exempel kan vara att under en veckas tid gräva ett dike för hand, för att sedan upptäcka att en grävmaskin gjort samma arbete på en halvtimme. Men visst. Det gav motion och gjorde ett besök på ett svettigt och osunt Gym obehövligt. Det mest flagranta exemplet på onödigt, intellektuellt arbete, är när ett antal personer sitter och försöker knåpa ihop en ”värdegrund” för verksamheten, med åtföljande mer eller mindre listiga ”ledord”. Ett rent kriminellt slöseri med arbetstid till ingen nytta. ”Det var väl ett helvetes värdegrundsarbete” betecknar alltså fullständigt bortkastad tid, på något sanslöst onyttigt.

”Fy faen vilken Northugare” står för en person utan begrepp om egna kvalitéer, eller motsatsen. En stortrut som finner nöje i att håna omgivningen och lever i villfarelsen: Jag är störst och bäst. Efter nya medicinska rön i skidvärlden kan beteckningen också användas på individer med oklar härstamning, eftersom man numera inte vet vad skidåkarna har för blod i ådrorna.

Begreppet FI är utmärkt. Vi förutsätter att alla vet att FI är en beteckning för en rudimentär sekt som lever i villfarelsen att kvinnor är missgynnade. Flertalet sympatisörer är med stor säkerhet ogifta nuckor som saknar erfarenhet av orättvisan i ett normalt äktenskap, där mannen tar stryk på olika sätt. Fortsättningsvis heter det inte ”Fy faen” utan ”FI faen”

Slutligen ”Feminist”. Ett ord som har potential att bli begrepp för de allra mest häpnadsväckande tokigheterna. ”Det där var en djävligt otrevlig feminist” beskriver alltså om en enögd, rabiat förespråkare för ett orättvist samhälle där det är legitimt att misskreditera manspersoner å det grövsta medan den allra minsta lilla kritiska synpunkt beträffande det kvinnliga könet, ses som en god förevändning för ett tredje världskrig. Med männen på ena sidan och kvinnorna på den andra.

En användbar variant för alla kvinnor som mässar om männens oduglighet och överflödighet, och som förökar sig på artificiell väg, skulle kunna vara ”Seminist”.

Några exempel i all enkelhet. Nu är ni läsare välkomna med idéer och förslag, som förnyar och berikar språket.