Gröna Köpingen

Återkomst

maj 22, 2014 at 10:46 e m 2 kommentarer

Nu är det fosterjorden som gäller igen. Dessbättre inte i, ännu, utan på.
Att resa påstås vidga vyerna, och det är kanske både sant och trevligt, men det förnämsta med en tids bortavaro är förmånen att få komma hem till gamla kära GK igen. Vilken underbar känsla att passerar länsgränsen och så småningom mötas av skylten ”Gröna Köpingen”. Pulsen ökar, och en känsla av välbefinnande sprider sig i kroppen.
Denna gång var det dock lite annorlunda. Vår vana trogen svänger vi in på ”Storgatan” för en första koll att allt är som det skall vara. Det är osedvanligt mycket folk i rörelse. Man står i grupper och pratar och gestikulerar och det hela andas lite upprördhet och bestörtning. Har något hus brunnit ner? Har någon blivit påkörd? Ett brutalt mord? Vi stannar och frågar en man som med askgrått ansikte står och tittar ut i tomma intet. ”Vad har hänt? Har ryssen förklarat krig? En kärnreaktorsolycka” ”Nej, det är värre än så. Bosse Bloggare har inte hört av sig på en tid och nu är hela kommunen i upplösningstillstånd av oro. Vad kan ha hänt? Är han död, eller svårt sjuk? Det drar ju ihop sig till EU-val och här står vi nu utan någon att rådfråga hur vi skall rösta. Det är en fruktansvärd situation.”
Kvällsmörkret gör att han inte känner igen oss. Vi avslöjar oss inte utan nöjer oss med att ingjuta lite mod hos den desperate mannen. ”Det ordnar sig skall du se. Det viktigaste är inte på vem du röstar utan att du röstar. Gärna på något parti som delar GAS värderingar. Vi ställer som bekant inte upp i detta val…” Jag hinner inte längre. Nu känner mannen igen mig: ”Bosse Bloggare!! Tack gode Gud. Halleluja, han är tillbaka. Titta folk! Bosse”
Nyheten sprider sig som en löpeld. Folk börjar dansa och sjunga och hemkomna kan vi höra hur musikkåren marscherar Storgatan fram, medan folkmassan skanderar ”Bosse, Bosse är tillbaka, Bosse, Bosse är bäst.”
Under sådana omständigheter är det lätt att bli en smula självgod och risken att drabbas av hybris är inte obefintlig.
Vi är nu tillbaka och kan utlova spännande och lärorika inlägg även i framtiden, i folkbildningens tjänst.
Vi skall avsluta för nu, med en liten berättelse som tyvärr inte är så positiv för vår vän- och grannort Mönsterås.
Vi samtalar med ett par i resesällskapet som undrar var vi hör hemma: ”Jo vi bor i en trevlig liten by, Gröna Köpingen, som ligger mellan Kalmar och Oskarshamn.” ”Få se nu. Vi var i de trakterna för något år sedan. Vi svängde av från E22, åkte mot centrum och parkerade intill något som hette Storgatan och promenerade utefter densamma för att få oss en kopp kaffe. Inte en kopp! Stängt, stängt stängt!! En söndag klockan tolv!
”Var det kanske Mönsterås?” ”Det stämmer. Dit åker vi aldrig mer!”

Entry filed under: Betraktelser. Tags: återkomst, bosse, EU-val, mönsterås, reda.