Archive for juli, 2014

Ökad arbetsbelastning?

Ett inlägg på Jonnys ”Mönsteråsbloggen” oroar. ”Vi får se hur länge jag fortsätter” kan inte uppfattas som något annat än ett hot om reträtt. Snälle, söte, rare Jonny. Lägg inte av! Vi och 200 andra unika besökare önskar, ja kräver, att du fortsätter. Du har själv ett antal gånger påtalat att det behövs någon som opponerar sig när så är av nöden.
Om du lägger av skulle vi på GK-bloggen drabbas av en orimlig arbetsbörda. Eftersom Gröna köpingen och Mönsterås i många stycken är ganska lika och den geografiska distansen inte är avskräckande skulle vi känna det som vår plikt att även granska och recensera Mönsterås och Mönsteråsarnas görande och låtande. Det skulle bli tungt. Även för Mönsterås som skulle få finna sig i att ständigt bli jämförda med en i alla avseenden överlägsen ”storebror”, GK.
Nej, Jonny. Blogga på, och släpp på nytt fram anonyma tyckare, om kommentarerna nu blivit en bristvara. Det är väl från de anonyma som man får veta sanningen? (I viss mån också från fyllhundar och barn brukar det heta). Röstförfarandet är anonymt och enkäter av olika slag brukar inte innehålla namn och adress.
Dessutom har du ordets makt och kan gå i svaromål på ett förtjänstfullt sätt, förmodar vi.

juli 28, 2014 at 10:06 e m 1 kommentar

Valstrategi

Det börjar dra ihop sig. Fjortonde september ligger inom räckhåll och de politiska partierna samlar kraft och manskap inför slutspurten.
Vi inom GAS/CNP ligger lågt. Iskallt avvaktar vi när våra motståndare leker romen av sig och när de utarbetade och slaka inväntar valdagen, slår vi till med obönhörlig styrka.
I mycket god tid, augusti 2013, presenterade vi vårt genomarbetade valmanifest och nu har väljarna haft tid att låta budskapet sjunka in. Strax innan valdagen slår vi till och översköljer väljarna med information och argument som kommer att få våra motståndare att framstå som löjliga amatörer.
GAS/CNP:s seger är visserligen redan klar, men vi vill gå i mål med stil och med en majoritet som kommer att framstå som historisk. Vi kalkylerar inte med 100 procent väljarstöd, för det finns alltid en och annan vilseledd stolle, men vi anser att 98 % ligger inom räckhåll.
Kära läsare. Ta än en gång del av stolparna i vårt manifest
och bläddra gärna tillbaka och begrunda och beundra hur våra argument presenteras och analyseras.

juli 17, 2014 at 9:48 e m 2 kommentarer

Tycke och smak

”Gud va bra, alldeles fantastiskt!”
”Det var det djävligaste jag hört.”
Ingen kan påstå annat än att ovanstående är omdömen som skiljer sig åt. Ändå kan det gälla samma sak. Det kan handla om musik, TV-program, film, konst etc. Detta beror naturligtvis på vems trum- resp. näthinna det träffar.
I linje med vår nya positiva och liberala framtoning har vi på bloggen lärt oss att acceptera att det finns olika tycke och smak. Numera är vi så storsinta att vi har förståelse för andra åsikter än våra egna.
”Den där förbannade Bosse Bloggare är inte klok på en enda fläck”. ”Gröna Köpingen är lite smårolig emellanåt.”
Olika tycke och smak. Vi hoppas att det är de senare som gäller, men man vet aldrig. Vi börjar svikta i vår tro, för vänner och bekanta läser enlig egen utsago aldrig bloggen. Ändå har de ibland vetskap om vad som skrivits, hur det nu har gått till.
Nåja, vi struntar i detta och svamlar på, av den enkla anledningen att det är lite kul att få utlopp för skrivklådan. Tycker andra att det är skit, så stör det inte sinnesfriden.
Man skulle kanske göra som Jonny och skriva en bok istället. Det verkar lite bökigt med försäljning och distribution, och hur många ex skall vi trycka i så fall? 2, 20, 200, 2000, 20000, 200000? Mindre än två tusen kan knappast ge klirr i kassan. Vi är betydligt girigare än Jonny, som nöjer sig med att få det hela att gå runt. Bloggen har dragit vårt strå till stacken, men har ännu inte läst ”Mönsterås Barn” i sin helhet varför vi avvaktar med recension. Med stigande ålder har läsandet blivit lite jobbigt och man klarar inte så många sidor i taget innan texten flyter ihop. Beror det kanske på glasögonen från lågprisbutiken för 10:- /paret? Tidsbrist är också en tyngande faktor.
Så långt har vi dock hunnit att vi kan slå fast att det vore fel att ifrågasätta Jonnys stilistiska begåvning. Bloggen är inte alltid överens med Jonny i sakfrågor. Ja vi tycker nog ibland att han har helt fel, men hans språkbehandling och historiska kunnande är av oantastlig kvalitet. Efter vad vi läst hittills är det många som kommer att förbanna att de inte kom i besittning av ett ex. ur en alltför snålt tilltagen upplaga.
Mönsteråsbloggen publicerar emellanåt YouTubeklipp med personliga favoriter. Inte heller här är vi alltid överens, men vi har tack vare Jonny fått upp ögonen för en låt av klass. ”There is a light that never goes out”. Morrissey/The Smiths är inte dåliga men har inte fått plats bland Miles Davis, Art Blakey, Neil Young m. fl.
Morrissey gör denna låt fantastiskt, men den är också som skräddarsydd för en av landets bästa sångare, Magnus Carlsson. Ja inte den Magnus, utan den eminente sångaren i ”Weeping Willows”. Vi tog för givet att man kunde hitta Magnus med denna låt på ”Tuben”. Det enda vi lyckades leta fram var ett medley från ”På Spåret” där, ”There is a light…” kommer in efter ca 1,50min.
Bloggen har tidigare presenterat en del personliga favoriter från musikens underbara värld. Det finns så mycket bra. Det finns också så mycket dåligt. Enligt vår smak.
Nu startar vi en serie som vi kallar ”Pärlor från arkivet”. Bloggen recenserar och dömer inte utan presenterar bara YouTubeklippen rakt upp och ner så får läsarna själva bilda sig en uppfattning. Målsättningen är ett inslag i veckan.
Första inslag blir en låt som vi presenterat tidigare. Vi struntar i det. Här kommer än en gång ett av Neil Youngs mästerverk: Cortez the killer, med Dave Mattews band och Warren Haynes. Den senare med ett förflutet i ”The Allman Brothers band”. Låten är lång, men håll ut, för ca 10 minuters njutning, alternativt lidande. Håll till godo.

juli 11, 2014 at 12:13 f m 1 kommentar

Kontant

Förre rikspolischefen och Landshövdingen m.m. Björn Eriksson kan man ha synpunkter på. Det har många haft. Positiva som negativa.

Efter dagens (onsdag) inlägg under ”Reagera och debatt” i ”Termometern” införlivar vi för alltid Björn E i den skaran som vi tillerkänner ett gott förstånd. Han vill starta ett kontantuppror under mottot: ”Vem vill köpa mazariner med plastkort”.

Hela Gröna Köpingen, med GAS/CNP i spetsen, sällar sig mangrant till upprorsmakarna.

Vi skall inte återge de kloka orden i detalj utan hänvisar läsarna till organet ifråga. Vi kan dock kort redovisa Björns syn på de förödande effekterna av ett kontantlöst samhälle: Bussar som man inte får åka med om man saknar kort. Offentliga toaletter med kortbetalning. Små näringsidkare som inte har råd med dyra kortbetalningsmaskiner m.m. Och värst av allt: Banker som inte hanterar kontanter. Samhället är inne på en väg som leder käpprätt åt fanders. Det handlar i varje fall inte om ett koncept som gynnar landsbygd och småskalighet.

Vi är hjärtligt trötta på argument där man lyfter fram säkerheten som ett argument mot kontanter. I en värld där det finns tekniska lösningar för allt, och lite till, är det mindre än skitsak att säkra kontanter för busschaufförer och näringsidkare m.fl. på ett sådant sätt att inte ens det mest obegåvade ”Buset” skulle komma på idén att försöka sno åt sig växelkassan. Detta svepskäl är kvalificerat tjurbajs.

Sanningen är naturligtvis att kontokort och internetbetalning är billigt och effektivt för bankerna. Man kan avskeda någon stackars kassörska och tjäna ännu en slant.

Avslutningsvis en eloge, och en tacksamhetens tanke till ”Häradsbanken” i vår vänort Mönsterås som lovat att behålla kontanthanteringen i överskådlig tid. Heder åt kloka beslutsfattare.

Nästa gång skall vi besöka ”Sockenbanken” i Gröna köpingen för att få en kommentar från bankir Henning Penning, beträffande det kontantlösa samhället. Vi avvaktar tills att våra reportrar Bo Åsefur och Eva Bergfast- Andersson har en stund över.

juli 9, 2014 at 11:50 f m Lämna en kommentar

Köpta Gröningar?

Sommar, värme, kvällssol vid grillen. Vi har blivit bjudna till goda vänner, för en stunds samvaro med mat, dryck och samtal om livets väsentligheter.
Kvinnorna pratar om barnbarn, heminredning och Ernst Kirschsteiger, och är på feminint manér helt överens om det mesta. Vi av annat kön kan ha lite divergerande åsikter och klyftan ökar alltefter som nivån i glasen sjunker. Det resulterar aldrig i osämja, eftersom de övriga maskulinerna efterhand inser att blogg.red alltid har rätt.
Den charmanta värdinnan dukar fram den ena läckerheten efter den andra. Det är pajer, svampkrustader, lax, fläskfilé (svensk), och inte minst färskpotatis som nu blivit så där härligt fasta till skillnad från de allra första som är vattniga och smaklösa och inte värda sitt hutlösa pris. Att, som sker i midsommartid, sälja färskpotatis för 0,85 kr. är också hutlöst, och ett hån mot odlarna. Vi begriper att det är handlarna som är ansvariga med idiotiska lockpriser men det ger fel signaler. Är inte böndernas möda värd mer än 85 öre kilot?
Vi gör en parantes och skänker Jonas Alströmer, den gamle hedersknyffeln, en tacksamhetens tanke. Utan denne föregångsman inom sund livsmedelsimport hade vi varit hänvisade till ris, bulgur, pasta och annat djävulens påfund.
Betänk uppstekt färskpotatis, guldgula, flottiga (smör naturligtvis) pudrade med en faktiskt ätbar grönsak, dill, som vi därför kallar krydda istället. Det är en sund och nyttig kost.
Bordet rymmer mer läckerheter, men vi kan nöja oss med att konstatera att man sätter sig till bords med en välfylld tallrik. Jag råkar hamna bredvid min egen, i och för sig förtjusande, hustru.
Då kommer frågan som plågat blogg red. i decennier: ”Var har du grönsakerna?”
Min kära maka har god syn och hon ser mycket väl att det inte ligger en massa grönt under fläskfilén och laxen
”Var har du grönsakerna?” Vad är det för en fråga? Är det lag på att man måste äta en massa grönt när det finns mer än fullgoda alternativ? Lever vi inte i ett fritt land där var och en håller skörbjuggen stången efter eget skön?
Var är grönsakerna? Jo, de har jag lämnat kvar till de som traktar efter bristsjukdomar av allehanda slag.
Vad är det för lömska vegetariska lobbyister som härjar i riket? Vad betalar man för att folk skall sprida osund propaganda i folkhemmet? Detta måste i folkhälsans namn få ett slut.
Varför frågar aldrig min lagvigda. ”Var har du den rökta ålen, laxen, fläskkarrén?” Jo hon ser naturligtvis att detta ligger på min tallrik, och där vill jag ha det, utan inblandning av sallad och annat onyttigt krafs som kan sprida hepatit A, rakitis och andra farsoter.

Rösta på GAS/CNP så håller vi gemensamt de ”Gröna Khmererna” stången, och hyllar den köttsliga lustan.

juli 6, 2014 at 3:53 e m Lämna en kommentar


Arkiv

Skriv i din e-postadress för att få notiser om nya inlägg på Gröna Köpingens Blogg!

Gör sällskap med 39 andra följare

Kalender

juli 2014
M T O T F L S
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
28293031  


Humor
Fler besökare till bloggen
Blogglista.se