Archive for oktober, 2014

Val- och sandalmanifest

Man gör olika val här i livet. Exempelvis när det gäller yrke och sysselsättning. Det absolut sista yrke jag skulle välja, om jag, mot förmodan, fick leva om mitt liv är: Fotbollstränare.

Det har gått lite knackigt för Kalmar FF på senare tid, bland annat beroende på ett antal skador i ordinarie laguppställning. Detta skiter man i. Nej, skulden faller, enligt pöbeln, på Hasse Eklund. Nu höjs röster med krav på hans avgång.

Om Monas pojke får vara i fred, och ges lite arbetsro och stöttning, så reder det sig nog. Han förde Falkenberg till allsvenskan och är naturligtvis ingen odugling. Han har, för övrigt, för evigt skrivit in sig bland de som gör anspråk på ett professionellt och sportsligt uppträdande, när han efter att Kalmar berövats en solklar straff, deklarerar: ”Domaren har gjort sin bedömning och det får vi respektera.” Detta istället för att, som de flesta andra skulle gjort, gorma och skrika och kräva domarens huvud på ett fat. All heder åt Hasse Eklund.

Nu kom vi in på ett sidospår igen. Ett par andra yrken som jag svårligen skulle kunna tänka mig är telefonförsäljare och (nu är vi inne på rätt spår), Fotvårdsspecialist.

De som söker sig till dessa inrättningar är kanske normalt inte de med rosendoftande, silkeslena fötter. Nej det är istället fotsvamp, nageltrång, liktornar, fotsvett och annat som inte stärker aptiten. Missförstå oss inte nu. Man rår kanske inte för detta och det är en Guds nåd att det finns hjälp att för de som är i behov. Men. Nu kommer vi till vår poäng. Varför skall dessa skavanker, och ibland abnormiteter, exponeras i sandaler? Utan strumpor.

För inte så länge sedan stod jag i kö bredvid en kvinna som hade rent fruktansvärt deformerade fötter och naglar. Jag besparar er detaljerna men hade det handlat om en ko med så vanställda fötter hade ägaren åtalats för vanvård och djurplågeri för att han underlåtit att verka klövarna på det arma djuret. Varför skall man visa upp detta? På med ett par strumpor, så är problemet till viss del löst.

Nu hör vi hur det mullrar i de feministiska leden. ”Skall inte en fri, stark, självständig kvinna få klä sig hur hon vill? Skall hon inte få exponera sin kropp, om den inte motsvarar fotomodellidealet?” Naturligtvis får hon det. Hon får visa hur mycket som helst, men det är inget minus om det uppvisade är snyggt och aptitligt. Om så icke är fallet är passande kläder och skodon ett gångbart koncept. Det är inte bara sandaler som är missklädsamt. Ni har säkert gjort samma iakttagelse som jag: Kvinnor som av en illasinnad skapare har försetts med voluminösa bakdelar går inte sällan omkring i snäva mjukisbyxor. Det dallrar och skvalpar till den grad att betraktare drabbas av sjösjuka. Varför inte en stor, lös och ledig klänning istället?

För övrigt är ”o-verkade klövar” lika missklädsamt på manspersoner, och jag rår inte för att det i exemplet ovan råkar handla om en kvinna.

Dessa förbannade sandaler har orsakat en intern strid i Bloggens familjeliv. Min hustru går i sandaler och hon kan mycket väl exponera sina fötter utan att väcka anstöt. Nu har även hennes make, dvs undertecknad, drabbats av detta tveksamma mode. Vi handlar naturligtvis i GK och i skoaffären därstädes får man ett tredje par på köpet om man handlar två par. Så gör min lagvigda, och det gratis tredje paret hon presentar mig med, är ett par Eccosandaler. Efter milt våld och hot om indragna förmåner, går jag med på att prova. Det må erkännas att de var sköna och luftiga, men förbannat fula. Jag gick med på att bära dem hemma på tomten.

Min hustru kommer hem från jobbet, får se mig, och vrålar: ”DU KAN VÄL INTE HA STRUMPOR I SANDALERNA. DET ÄR JU GUBBVARNING!!!”

Va fan, Jag är ju gubbe, och vill ha strumpor på fötterna, oavsett skodon. Jag har inte förstört mina fötter i omotiverade maratonlopp eller trånga fotbollsskor, och kunde mycket väl visa upp dem. En aning bleka kanske, för jag misstänker att man kan drabbas av malignt melanom även på fötterna vid onödig solexponering. Men jag vill ha strumpor!!  Ingen syntet-skit, utan bomull. Eller ull om temperaturen så kräver.

Eftersom sandaler är fula, och orsakar trätor, lägger vi till ett ”Sandal-förbud” till vårt valmanifest.

Vid vårt makttillträde efter valet 2018, inför vi förbud mot sandaler utan strumpor. Efter ett tag kommer vi att förbjuda också själva sandalen, men vi går inte ut med detta nu. Det skulle kanske skrämma bort en och annan väljare med klumpfot eller liknande besvär, som kräver löst sittande skor.

Ps. Just när detta skrives får jag oväntat stöd i mitt resonemang. En radio står och skavar i bakgrunden. En manlig röst meddelar att en normal fot är ”värddjur” för tusen miljarder bakterier. Tusen miljarder!!. Bör inte dessa hållas i strama tyglar i form av strumpor?

I samma veva nås vi av informationen att en normal penis längd motsvarar 3x tummens. Nu blir vi lite betänksamma beträffande nyhetsförmedlarnas mattekunskaper. Det där med bakterierna stämmer kanske inte heller. Men OK. Om vi också här prutar till hälften så är det fortfarande motiverat med bollullsstrumpor.

DS

Rösta på GRIS. (GAS revansch i samhället). Ditt självklara val.

oktober 24, 2014 at 4:30 e m Lämna en kommentar

Skymning

Det börjar bli höst och det skymmer allt tidigare på kvällarna. Å andra sidan så går solen upp senare, så det jämnar ut sig. Det är skönt med hösten. Min gamle far, död sen länge, hade ett uttryck som det ligger en hel del i: ”Det är så vilsamt på hösten”.
Hösten är skön, årets i särklass bästa årstid. Lagom varmt, eller kallt, om man så vill. En fantastisk färgprakt när klorofyllet försvinner ur bladen och blottar andra kulörer i lönnens blad. Haren är lovlig och stövaren får göra skäl för Doggyn. Nu reser sig nackhåren på ”hundfolket” ute i stugorna. ”Doggy? Fy faen så dåligt foder. Sånt billigt skit”. Ja, jag vet inte det. Det bästa för en hund är naturligtvis kött. Hund-magen är gjord för denna diet. Tyvärr är det inte helt lätt att få tag i tillräcklig mängd, så av bekvämlighet får det bli torrfoder, blandat med slakt- och matrester. Men det blir under inga omständigheter omotiverat svindyra varianter där vitaminer överdoserats i skadlig omfattning. Samma sak med vitamintillskott. Det är lika onödigt för hundar som för människor.
En annan, mindre trevlig skymning, är den kulturskymning som sänker sig över riket. Vi har hört att det finns individer som läser dagstidningen via ”Nätet”. Är det verkligen sant? Så kan det väl inte få vara? Nyheterna skall naturligtvis avnjutas i sängen, sedan en väldresserad hustru vittjat brevlådan och serverar tidning och te i gryningen. Vanligt, hederligt te, och inte sånt modernt skit med blommor och blad i, som smakar parfym.
Tänk så härligt att bläddra i, och prassla med, en papperstidning. Den känslan kan aldrig infinna sig i mobiler och elektronik.
Tidningen som vi läser är naturligtvis ”Termometern”. Det kunde lika gärna vara ”Västran” för innehållet är numera identiskt i de bägge varianterna. Detta är en följd av minskad mängd prenumeranter eftersom folk med dåligt omdöme läser elektroniskt i ökad omfattning. Ta ert ansvar och köp tidningar. För en ökad mångfald och minskad enfald. Det gynnar också massa- och pappersindustrin, och i slutänden, skogsbruket.
Vad hittar vi då i tidningen? Utöver nyheter om Ebola och Kungahuset, är det sport och annat som roar allmänheten. Ibland är det kåserier om ditt och datt och det var egentligen om ett sådant som vi tänkt skriva. Eva Bergfast Andersson hade ett inlägg om strumpor och sandaler. Detta allvarliga ämne tål att granskas. Det får bli nästa gång, för goda rådgivare har påtalat att ett blogginlägg inte får bli för långa. Dessutom är frågan så pass allvarlig att den skall läggas till vårt valmanifest.
I samma tidning kunde man läsa att Carola har hittat ”ett modernare musikaliskt uttryck.” Att det är modernt är en extra bonus.
Carola skall gästa ”Så mycket bättre” har vi sport. Gästartisterna brukar sitta och lipa på ett inte alltid så äkta och trovärdigt sätt. Med Carola blir det nog extra mycket tårar, av olika skäl. Vi skall nog titta, men om hon hycklar och viftar med Bibeln stänger vi av.
Vi återkommer med sandaler och valmanifest.

oktober 19, 2014 at 10:40 e m Lämna en kommentar

Politik

Sakta börjar valresultatet sjunka in. Att gå miste om en solklar valseger på grund av valsedelstrulet känns naturligtvis fruktansvärt. Oerhört svårsmält och egentligen helt onödigt.
Nu fylls vi av okuvligt revansbegär och ingen möda skall sparas, och inget lämnas åt slumpen, fram till segern 2018. Vi skall snart börja presentera vårt ny-gamla valmanifest, samtidigt som vi skall granska de nya, tillfälliga makthavarnas görande och låtande.
Det blåser redan kring Herr Löfven. Att gå ut och erkänna Staten Palestina utan att först rådgöra med omgivningen tyder på en viss amatörism och gläder ingen, möjligtvis Palestinas folk. V-ledaren Sjöstedt är kroniskt missnöjd med att inte bli tillfrågad i andra, som han tycker, viktiga frågor. Löfven skall nog inte vara för självsvåldig för då skiter det sig med samförståndsandan. Vi får se hur det avlöper. Herr Löfven är en rekorderlig karl men vi får se om kan axlar statsmannarollen på det sätt som krävs. Man får tycka vad man vill om Reinfeldt men man var aldrig nervös att han skulle göra bort sig när han var ute i världen och representerade fosterlandet.
Det är lite skakigare när vår Monark är ute i samma ärende. Han är ofta ute och cyklar. Man minns klavertramp som: ”Nja… det, det… vet jag inte. Det kan jag inte minnas…”, som svar på frågan om han någon gång besökt en porrklubb. Sant eller inte, är naturligtvis det enda rimliga svaret ett klart och kraftfullt: ”Nej”. Om nu vår vördade konung besökt porrklubbar så missunnar vi honom inte detta. Han har det kanske inte så kul hemmavid. Drottning Silvia verkar lite stram. Åtminstone anletsdragen.
Valets stora skandal är naturligtvis att FI och Gudruns valresultat inte längre räknas i promille utan i procent. Detta är det stora hotet mot fred frihet och demokrati. ISIS, Al-Qaida, en allt mer aggressiv stormakt i öster och Ebola kan betraktas som västanfläktar jämfört med det feministiska hotet. Vi upprepar vår ståndpunkt. Vi är varma ”Kvinnoister. Vi älskar Kvinnor. Alla, överallt, (men bara en åt gången.) Militanta Feminister däremot tar vi oss friheten att tycka hjärtligt illa om.
Lika lön, samma villkor på arbetsmarknaden, delat ansvar i hemmet mm. Självklart, solklart. Men vi tar starkt avstånd från en politisk fraktion som ser det som sin huvuduppgift att ta heder och ära av alla manspersoner. Detta är vederstyggligt och ovärdigt ett parti i en demokrati. Fram för kvinnoister, bekämpa feminister.
Att SD fick 13 procent är inte överraskande. Det är nog dags att lägga undan tången och slipa argumenten för diskussioner på saklig grund. Bojkotter och annat trams är kontraproduktivt. Ta debatten. Jimmy Åkesson är ingen amatör, som man utan vidare lägger på mattan i en verbal brottningsmatch.
Ja, det skall bli spännande att följa utvecklingen. Förmodligen blir det snart val igen, men det struntar vi i ”GRIS” (Grön Ansamlings revansch i samhället) i.
Tag del av vårt nya valmanifest. Läs och begrunda, och bestäm dig redan nu för en röst på GRIS vid 2018 års val.

oktober 16, 2014 at 12:37 e m Lämna en kommentar

Kultur-tur

Kultur och konst har fått begränsat utrymme på sistone så det kan kanske vara på sin plats med en blick på Gröna Köpingens kulturliv, hösten 2014.
Vi blev inspirerade efter en tur på ”Konstrundan” I vår grann- och vänort Mönsterås. Man upphör aldrig att beundra de konstmålare och konsthantverkare som Mönsterås hyser inom rågångarna. Willy Svensson, Rolf-Ingvar Karlsson och Bengt Johansson för att nämna några. Inte minst den senare har en skicklighet och fantasirikedom som är fantastisk. Samtidigt är det lite beklämmande att höra dumskallar kommentera hans geniala och humoristiska skapelser i trädgården. ”Svetsa ihop lite skrot kan vem faen som helst”. Svetsa kan de flesta lära sig, men för att komma på dessa geniala idéer krävs det, just det, ett geni.
Men, nu var det Gröna Köpingen det skulle handla om. Även Mönsterås har framstående kulturpersonligheter så kan de dock inte mäta sig med de enastående varianter som man hittar i GK. Man skulle kunna lyfta fram ett antal, men att inte i första hand nämna GK:s kulturelle gigant Lill-Gull A:sson B:ssom Nilsdotter Persson vore grovt tjänstefel. Vi antar att ni läsare är bekant med Lill-Gull, men skulle så inte vara fallet, kan ni i ett tidigare inlägg få lite bakgrundsfakta.
L-G är kvinnan bakom den årliga kulturrundan i Gröna Köpingen med randområden. Här i GK handlar det inte bara om bildkonst utan alla kulturyttringar får komma till tals. Det är måleri, skulptural verksamhet, installationer, foto, poesi och musik. Allt exponerat i hemmiljö där deltagarna annonserar sin existens med en röd-gul plastsnitsel vid husknuten.
Vi tog hjälp av våra inhyres-reportrar på ”Termometern” Eva Bergfast-Andersson och Bo Åsefur och begav oss ut på en svindlande och vindlande resa i kulturens utmarker. Arrangemanget har döpts till ”Kul Kultur-tur” och vår första stopp blir naturligtvis hemma hos Lill-Gull.
När vi stannar bilen möts vi av indisk sitarmusik som ackompanjerar Lill-Gull som läser ur sin senaste diktsamling ”Kosmisk-Kosmetika” för en grupp entusiastiska lyrikvänner. Vi begrep inte så mycket, men för att inte verka okunniga håller vi masken men dristar oss trots allt att be L-G om en förklaring.
L-G sitter stilla en lång stund, med slutna ögon. När hon så småningom återvänder till nuet är hon lite skarp i blicken. ”Förklara? Genial poesi kan aldrig förklaras. Ta in orden. Smaka. Låt de rusa runt i blodomloppet och berusa dig med sin motsägelsefullt komplicerade enkelhet. Känn hur kosmos tränger sig på och blir en oändligt avlägsen närhet…..”
Här inser vi att modern lyrik inte är något för oss. Det är förmodligen för komplicerat för vårt enkla själsliv. Vi vägrar att tro att L-G är en charlatan även om tanken ligger nära till hands. Vi avbryter L-G med en fråga om hon inte har någon bildkonst som vi kan beskåda. ”Måleri är de förkrympta själarnas arena. Måla kan vilken amatör som helst. Jag ägnar mig åt att skapa installationer där min exceptionella begåvning kommer till sin rätt.”
Vi visas runt i trädgården där L-G stolt förevisar sina skapelser. Hennes första installation består av nät-säckar med hästspillning som hänger i snören från en gren. Här skall betraktarna göras delaktiga i processen genom att slå på säckarna med bambukäppar. Vi begriper inte ett dugg av detta heller, erkänner vi. L-G ger oss en medlidsam blick. ”Budskapet är väl självklart vid djupare eftertanke. Det visar människans förakt för skapelsen och kretsloppets sinnrikhet genom misshandel av hästbajset, en nödvändighet i ett fungerande krets- och avlopp.”
Vi hastar vidare genom trädgården och hinner bl.a. notera ett antal styckningsdetaljer från nöt som sitter arrangerade i ett gammat hjul från en hästräfsa. Detta luktar, bland annat plagiat, för vi vill minnas att det var en konstnär från Japan som för några år sedan hängde ut hästkött på en utställning.
Det sista vi uppmärksammar innan vi tar farväl av L-G är en hund av blandras som sitter vid sin koja och spelar psykotisk. Enligt L-G har jycken sökt och kommit in på Konstfack, sedan skolans rektor fått nys om att Anna Odell här har en begåvad fyrbent efterföljare.
Vi skall inte trötta läsarna med mer konstigheter utan vi avslutar med en iakttagelse som kanske visar att en del av kultureliten är lite vilsegången i sin strävan efter nya, och originella grepp.
Utefter vägen ligger en död älg, markerad med en röd-gul snitsel. Här har ett relativt stort antal personer stannat för att beskåda denna naturnära installation, och vi hör hur kultureliten yttrycket sin belåtenhet med konstnärens sätt att presentera älgen. ”Titta så estetiskt han knäckt älgens framben”. Älgens bakben är ävenledes brutna. Ett pekar österut och ett åt väster och förståsigpåarna spekulerar huruvida konstnären här vävt in ett politiskt budskap.
De församlade skingras lite slokörade när ordningsmakten anländer för att utreda en kollision mellan en lastbil och älg. Chauffören hade allt enligt reglerna markerat olycksplatsen med en röd-gul snitsel.
Ja så kan det gå. Vi påstår inte all alla kulturfantomer är bluffmakare, alternativt förda bakom ljuset, men ibland blir man lite fundersam.

oktober 5, 2014 at 8:35 e m Lämna en kommentar


Arkiv

Skriv i din e-postadress för att få notiser om nya inlägg på Gröna Köpingens Blogg!

Gör sällskap med 39 andra följare

Kalender

oktober 2014
M T O T F L S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  


Humor
Fler besökare till bloggen
Blogglista.se