Adjö, Kalmar FF

november 16, 2014 at 9:40 e m Lämna en kommentar

I ett tidigare inlägg berättade Blogg. red. att fotbollstränare vore det sista yrket som skulle väljas om erbjudande att få leva om sitt liv skulle kunna bli verklighet. Det blir det nog inte, och det känns skönt. Jo, förresten. Någon liten detalj skulle vi ändra på om vi fick chansen.
”Kalmar FF sparkar Hasse Eklund”. Rubriken var väl inte helt oväntad med vetskap om hur det är ställt i fotbollsvärlden.
Nanne Bergstrand förde FF till allsvenskt guld. Nu har han hjälpt Hammarby tillbaka till finrummet. Det vore ganska korkat att ifrågasätta Nannes kapacitet. Det gjorde man lika förbannat periodvis när det gick lite knackigt för Kalmarlaget. ”Avgå Nanne” skanderades det på läktarna och tidningarnas kritiska besserwissers höll med.
Nu var det Hasse Eklunds tur. Efter en lysande säsongsstart gick det lite snett mot slutet, men laget höll sig kvar i allsvenskan. Är vi inte alldeles felunderrättade hade FF stora skadeproblem, som till stor del kan förklara de uteblivna framgångarna. Är skadorna Eklunds fel? Man kan säkert hitta ”experter” som kan peka på felaktig träning som orsak till skadeläget, men det tror vi inte på.
Eklund är nog i högsta grad kompetent. Bara det faktum att han förde Falkenberg till allsvenskan väger blytungt. Falkenberg, en liten trevlig stad med trevliga invånare, vid laxälven Ätrans utlopp, framstår väl inte som prototypen för en framgångsrik fotbollsklubb. Men man lyckades, och Hasse Eklund hade säkert stor del i framgången. Falkenbergarna är nog mer än nöjda med hans tränarinsats.
Men det är man inte i Kalmar. Det verkar som om det allsvenska guldet steg de röd-vita lite åt huvudet. Man skall tillhöra toppen, allt annat är skit. Laget får nog i framtiden känna sig tillfreds med allsvenskt spel med varierande slutresultat i tabellen. Det kan kanske bli guld igen, men det kommer säkert en och annan lindans kring nedre sträcket också, oavsett vem som håller i tränarskapet.
Vi önskar Hans Eklund lycka till på nytt tränarjobb, för ett sådant får han med stor säkerhet. Vi noterar också i tidningen att Hans gör sorti med värdighet: ”Jag tar mitt fulla ansvar för resultat, skador och sjukdomar i laget.”
Nu tar bloggen sin hand från Kalmar FF och vi kommer fortsättningsvis inte att se laget, varken live eller i TV. Vi skall i tidningen kontrollera tabelläget och med viss belåtenhet notera förluster och andra motgångar.
Nu övergår vi till att heja på Falkenberg och det gamla favoritlaget Öster, och vi skall följa Wäxjölagets spikraka väg från div.1 till Allsvenskt guld.
Med art-typisk ödmjukhet kanske vi skall tillägga att vi självklart inte har tillgång till all information om vad som gjorts och sagts på träningar, under matcher och i omklädningsrum. Förstod vi tidningen rätt så var även spelarna kritiska till tränarinsatsen. Naturligtvis, för detta klientel har aldrig egen skuld. Det är bekvämare att skylla på andra. Gärna på tränaren, men det är sällan ens fel när tolv träter.
På riksplanet har vi sedan länge slutat engagera oss i landslaget. Vi kräver inte Erik Hamréns avgång efter 1-1 mot Montenegro men vi har aldrig varit entusiastiska över valet av förbundskapten. Det är självfallet fantastiskt fånigt att reta sig på hans, i vår smak, lite för glättiga attityd. Han skulle kunna vara bror med Lill Lindfors om man dömer efter mungipornas position. Likaså har hans långa halsduk inget med saken att göra. Men…….. Vi föredrar nog Lasse Lagerbäck. En man som kan hålla anletsdragen i styr och som nu gör stor succé på Island. Detta broderland, norröver, är nu vårt nya favoritlag. Heja Island!