Valfläsk i stekpannan

december 5, 2014 at 7:15 f m Lämna en kommentar

Begreppet valfläsk har ofta en negativ klang. De andra politiska partierna lovar rundligt, innan valet, för att efter detsamma banta de avgivna löftena ganska rejält. Vi ser i dessa dagar hur vår nya regering i betydande grad får tumma på avgivna löften. Ex. lovade man att regera landet. Det gick så där, så här långt.

Vi inom GRIS däremot har både ambitionen och förmågan att leva upp till vad vi lovar. Vårt valfläsk är sunt, nyttigt och oantastligt. Allt vi torgför i vårt manifest kommer att bli verklighet. Vi vågar, utan betänkligheter, lova att så blir fallet eftersom vi kommer att få egen, absolut majoritet. Därför är vi ytterst noga vid presentationen av vårt manifest, som bara innehåller sådant som vi vet tilltalar väljarna, så att ingen skräms ut i en osäker omvärld, till andra tveksamma politiska fraktioner.

”Nu är det kokta fläsket stekt”, lyder ett gammalt talesätt. En metod som ibland kan vara motiverad när det gäller revben av ex. vildsvin som med fördel kan kokas innan de grillas, alt. steks.

Skall det grillas så är det naturligtvis glöd från en falnande björkveds- brasa som gäller, i nödfall annan lövved, och i värsta fall får man hålla tillgodo med grillkol. Men att grilla över gasol eller el-grill är så långt från kulinariska sundhetsprinciper att vi lämnar det därhän. Detta är tingestar som vi kommer att förbjuda efter 2018.

Stekning kan kanske tyckas vara en enkel procedur. Så är icke fallet. Att bryna och steka en god animalisk produkt kräver ett betydande handlag och inte minst trevliga och funktionella redskap.

En gång i svunnen tid kom min oftast välartade hustru hem med ett platt paket ur vilken hon glädjestrålande hivar upp en Teflonstekpanna. En produkt som dåliga rådgivare i den kvinnliga bekantskapskretsen lovordat. Sådana tillfällen sätter äktenskapet på prov. Vem har lanserat denna varböld i det svenska folkhems-köket? (Vi menar här teflonpannan, inte hustrun.)

Ganska tidigt kom järnet in i människornas liv, till glädje och nytta i vardagen och vid krigföring. Man lagade bland annat mat i järngrytor och pannor. Så har skett sedan dess med utomordentligt resultat. Nota bene, om kocken varit kompetent. Våra skickligaste kockar har av tradition och naturgivna förutsättningar oftast varit av hankön, men en ökande andel kvinnor gör nu anspråk på att behärska kok-och kockkonsten på högsta nivå. Har vi kanske här förklaringen till användandet av detta djävulens påfund som benämns: Teflonpannor? Dessa är oviktiga i dubbel bemärkelse och kanske är det den ringa vikten som gjort dem populära bland femininerna. Även en föga kraftfull kvinnoarm orkar att med en handledssnärt blanda innehållet i stekpannan, lika tjusigt och snitsigt som Per Morberg och de andra nationalidolerna vid TV-spisen. Om vi lägger detta på plussidan så väger det ultralätt mot alla minus som vidlåder nymodigheten. Ett fullständigt odugligt redskap med ojämn värmespridning och så ömtåligt att det knappast kan stå på samma bänk som något av metall utan att repas. Nej, maten i denna tingest måste hanteras med plastredskap. Plast som viker sig och smälter om den glöms i pannkakssmeten. Skulle teflonet, trots alla försiktighetsåtgärder repas, är pannan fortsättningsvis ännu odugligare än när den var ny.

Förpassa den till avskrädeshögen, dess rätta hemvist.

Vid GRIS makttillträde 2018 kommer teflonpannor att förbjudas och vi kommer att arbeta för en ännu högre andel manliga kockar som med kraft i arm och mod i barm, kan svinga en gjutjärnspanna med maskulin elegans.

Kvinnorna kan fortsättningsvis göra viss begränsad nytta genom att ta hand om disken och eventuellt också ombesörja en del av råvaruinköpen, de i fast form.

Rösta på GRIS. Mot teflonpannor, men för god, vällagad husmanskost, och en sund arbetsfördelning i köket.

FRAM FÖR GRIS. VID OCH PÅ VÅR SPIS.

Vi fortsätter, ända fram till valet, med presentation av gamla och nya delar av manifestet, men vi kan inte lova att det alltid kommer att handla om frågor av samma dignitet som ovan. Även en del triviala spörsmål måste naturligtvis också luftas. Nästa gång kanske det handlar om ex. skola, vård och omsorg.