I väntans och våndans tider

december 21, 2014 at 7:00 f m Lämna en kommentar

Så var det snart dags igen. Med tilltagande ålder har almanackan blivit mindre betydelsefull. Inte så att vi struntar i datum och årstider men man har fått erfarenhet och rutin som gör almanackan överflödig.

Just nu tjuter dammsugaren extra intensivt. Inte bara enstaka dagar som innan en bjudning utan i stort sett konstant. Då vet vi vad som väntar; Julen. Detta kan vi stå ut med, jag och hunden. Jycken är inte så road, men genomlider. Som sagt. OK för detta. Men………. Att slå sig ner i soffan framför TV, när dammsugaren äntligen tystnat är dömt att misslyckas. Jo, ner kommer man, och upp också, med viss handräckning. Det är utbudet som förskräcker.

Bloggen har tidigare gett uttryck för sin fascination när det gäller kvinnor. Förtjusande varelser som förgyller såväl helg som söcken. Utmärkande drag för flertalet är gott omdöme och god smak. Min egen hustru visade prov på detta redan för ca 40 år sedan.

Nu i jultider är det befogat att ställa sig frågan om detta fortfarande gäller. Och inte minst, skulle äkta maken vara förstavalet framför altaret idag.

Det är här som TV kommer in. Vad ligger min kära hustru och tittar på? Vad tror ni? Snooker på Eurosport? Golf? Formel1? Nej svaret är lika givet som förskräckande: JUL MED ERNST!!

Vi skall inte kommentera alla floskler han häver ur sig, alla fula installationer som hissas upp i taket, alla maträtter som är sååååååååååå underbart goda och natuuuuurliga. Vi skiter i detta, det som oroar är att hon ser så nöjd ut när hon beskådar Ernst.

Hon är inte ensam har vi förstått. Hennes kvinnliga bekantskapskrets är av samma åsikt: ”Ernst är såååååå gullig och duktig. Tänk vilken karl. Gud så mysig.”

Karl???

När jag passerar spegeln försöker jag upptäcka ev. likheter med Kirschsteiger. Jag har hittills inte hittat något och när jag försöker att rannsaka mitt sätt att vara i övrigt hittar jag inget som överensstämmer. Jag är uppriktigt sagt glad över detta. Men det är kanske inte hustrun. Är man månne en grå, tråkig bondläpp vid jämförelse med denna mysighetens okrönte konung.

Vi skulle väl också kunna göra snillrika mobila installationer och jäääättemysiga tomtar. Att elda brasor i nätkorgar är ingen konst. Vi tänder också en och annan brasa emellanåt med det orsakar inte samma ovationer som när Ernst visar sig på styva linan.

Nu har jag, (om vitsen tillåts), eldat upp mig, i lite för hög grad. Ernst gör säkert en del som är trevligt och snyggt. Till skillnad från Timell gör han kanske också en del själv. Vi ”köper” och erkänner detta. Han rår kanske inte för att han är så feminin, fjantig och onaturlig att en anorektisk modell på Cat-Walken, eller i reklamen för Hennes & Mauritz ser chosefri, grovhuggen och maskulin ut. Men. Än en gång. Vad ser kvinnorna hos denne person? (Vi höll på att skriva ”man”, men vi besinnade oss.)

Nu struntar vi i Ernst för tillfället, men vi lovar att han efter valet 2018 är ute ur TV-rutan.

Vi tar detta löfte till valmanifestet: ”Ernst skall bort till varje pris. Detta lovar vi i GRIS”