Snacks, snask och snusk

januari 13, 2015 at 7:00 f m Lämna en kommentar

”Du tar väl inte av falukorven med fingrarna?” Frågan, som inte är en fråga, utan en skarp reprimand, kommer från en kvinna som jag delat matbord med under lång tid. ”Man tar väl inte mat med fingrarna!”

Nej det gör jag inte normalt sett, men ibland händer det. Man har ätit färdigt, tror man, tallrikarna är bortplockade och kvar på bordet står ett fat med falukorvskivor. Frestelsen blir övermäktig och man nyper sig en bit och stoppar i gommen. ”Du tar väl inte med fingrarna”?

Låt oss ta en titt på vår omvärld. I nästan varje samhälle finns det ett näringsställe med en något Amerikaniserad benämning. Mac, King, Max eller mera lantliga ”Frasses”. Där sitter matgästerna och stoppar i sig, mat, höll jag på att säga. De stoppar i sig. Med fingrarna, i åsyna vittne av ett stort antal ”medresenärer” (Ja kanske inte på Frasses).

Jag sitter vid mitt eget bord och tar en falukorv som jag stoppar i egen mun utan att vidröra det som andra ev. skall äta. Hygieniskt oantastligt och fritt från utomstående åskådare.

Reprimand-distributören har ordnat till fest för goda vänner (vi har faktiskt någon, eller några). Gästerna hälsas välkomna och efter denna ritual och något toa-besök som man inte hann med på hemmaplan, bjuds vännerna att sitta ner med ett glas bubbel med lite tilltugg. Det kan vara små ”snittar”, men oftast en skål med jordnötter, Polly och liknande.

”Jag har varit förkyld hela veckan” säger en av gästerna med skrovlig röst i samma veva som hon drabbas av en nysning som allt enligt etikettsreglerna levereras i servett. När detta är avklarat fortsätter hon att gräva i skålarna och konstaterar glatt att hon hittar en favoritvariant i botten av skålen med ”Gott och Blandat”.

Jag är inte kinkig och tror inte på renlighetshysteri med handsprit, klorin och annat kemiskt djävulskap. Vi bör nog, för motståndskraftens skull, få i oss ett och annat. Om det är med Polly eller flingsalt kan nog kvitta. Samma sak med en kotlett som hamnar på golvet. Torka av hundhåren och lägg tillbaka på fatet. Proceduren bör naturligtvis inte ha utomstående betraktare. Ha inte dåligt samvete. Man gör likadant på ”Guide Michelins” tre-stjärniga krogar. När ingen ser på.

”Lite skit rensar magen” brukar man säga. Det stärker nog också immunförsvaret.

Nu kommer kanske invitation till fest i vårt enkla käll, att med diverse omskrivningar, nobbas. Ni behöver inte vara rädda. Hustrun ser till att de hygieniska gränsvärdena efterlevs. Med marginal. Även Bloggen. Vi ville bara peka på en viss grad av bristande logik. Det silas mycket mygg och sväljs en hel del kameler.

Bon appetit!