Så mycket sämre

mars 20, 2015 at 7:00 f m Lämna en kommentar

TV4:s djärva musikaliska grepp ”Så mycket bättre” har blivit en stor succé. Inte minst för de inblandade artisterna som går en ny vår till mötes, med ett fetare bankkonto, eftersom man på nytt får STIM-pengar för gamla bortglömda alster, som nu sjungs av någon annan.

Ja ni vet hur det går till. Man sjunger gamla låtar och så lipar man en skvätt. Varför vet vi inte, men det kan vara för att det låter lite illa.

Vi tar Magnus Uggla som exempel. Herr Uggla som har legat på svensktoppen sedan hedenhös med sin version av Olle Ljungströms ”Jag och min far”.

Nu kommer vi med sensationella nyheter, som är synnerligen graverande för herr Ljungström, och Herr Uggla. Efterforskning bland Nils Norrälvs efterlämnade verk visar att det finns en nästan identisk version, tillkommen långt innan Ljungström satte ”sin” låt på pränt. Vi står här ånyo inför ett plagiat av Nils Norrälvs kväden. Minnesgoda läsare kommer säkert ihåg svensktopps-marodören Lasse Winnerbäcks stöld av ett annat verk av vännen Nils. Kommer ni inte ihåg kan ni trycka här för att friska upp minnet, av ett på flera sätt samvetslöst musikaliskt nidingsdåd.

Här kommer Nils Norrälvs ursprungliga och äkta version av:

”Jag, min Mor och min Far”

Där borta i bilen, låg min mor och min far

Allan och Ulla, ett anonymt par

Av detta förstår ni, efter visst besvär

Och deras kärlek. Så fanns jag här

Han borde ha backat, men han blev kvar

Och det var då, som min far blev min far

Han lärde mig växter och dess namn på latin

Cannabis sativa, den var extra fin

Han förde mig gärna in i snusk-rockens land

Fick del av hans kunskap om Medusas band

Jag saknar hans kokkonst. Lätt–rökt isterband

Hans dallrande fläsk med fet flottig rand

Jag minns pytt i pannan, hans inlagda sill

Liksom hans kunskap hur en Jansson blir till

Mor var oduglig, min far lagar mat

Vad serverade Ulla? Blott ett djävla tjat

Hon tjata och gnata. Hon var inte snäll

Det var bara klagan från morgon till kväll

Där borta vid pilen. Byggde Far en latrin

Ett rödmålat dass. En byggnad så fin

Där satt vi på fjölen, var morgon och kväll

”Du måste haft hjälp utav Martin Timell”

Men vi kan enas, om detta svar

Det gjorde han skitbra, för mig och min far

Han lärde mig dricka, Beaujolais franska vin

Ibland lite mycket, blev fulla som svin

Vi satt oss i bilen, for hem dit vi bor

Och borta vid pilen körde far på min bror

Då tyckte mor Ulla att vi var till besvär

Och så en dag så fanns hon ej där

Men vi kan enas, (vi minns hur det var)

Att nu blev det bättre, för mig och min Far

Mor skall förskjutas, det har vi kvar

Vi skall aldrig försonas, med Mor, jag och min Far.

Så låter Nils Norrälvs original. Vill ni höra Ugglas och Ljungströms stöldgods, trycker ni här. Studera artisterna runt bordet. Skvallrar inte deras minspel om dåligt samvete. Det är ganska uppenbart att Olle Ljungström känner sig obekväm och skäms över sitt tillgrepp av Nils Norrälvs litterära lämningar. Han gör ett tafatt försök att dölja delar av ansiktet i händerna och stirrar skuldmedvetet ner i bordet. Så agerar en brottsling vid konfrontation med sina ogärningar.