Archive for december, 2015

Politisk Nyårssmäll!

Vi står inför ett nytt år, med allt vad det innebär av förhoppningar, och besvikelser.

Vad hoppas gemene man på under det nya året?

Jo naturligtvis återinförd sträckjakt på morkulla. Att svenskharen kommer tillbaka i starka stammar även i Sydsverige. En rovdjurspolitik som inte bara värnar om rovdjuren utan också om människor som lever bland dessa.

Detta var punkter som ”Allvarlige Alvar” bett oss ta upp. Vi ville inte neka, för då hade vi kanske inte fått hugga någon gran hos Alvar nästa jul.

Det som dominerar bland GK-borna är naturligtvis en intensiv önskan om framgång för vårt parti: CNP. (Centrala Nöjespartiet). För nytillkomna läsare kanske det är på sin plats med en kort resumé:

Nuvarande CNP startade upp under beteckningen: GAS. (Grön Ansamling). Vi tyckte det var mycket gnäll i de politiska leden, därför ändrade till CNP (Centrala Nöjdhetspartiet). Efter debaclet med valsedlarna 2014, antogs partinamnet GRIS (Grön Revansch I Samhället) varefter det skedde en återgång till CNP, men nu med betydelsen Centrala Nöjespartiet. Politiken och politikerna upplevdes som tråkiga och trista. Vi behöver bara peka på Margot och Stefan så står det klart vad som menas. CNP (Centrala Nöjespartiet) ville visa på behovet av lite tjofadderittan i leden.

Nu gör vi en slutgiltig ändring. Vi vill inte exkludera någon som kanske inte är nöjd, grön eller glad. Alla skall med, och vi skall fortfarande stå i centrum. Därför blir vår nya partibeteckning från och med nu: CP (Centrala Partiet) Enkelt, genialt och klatschigt.

Nu vill vi med eftertryck påtala att vårt valmanifest ligger fast. Inget har hänt som föranleder någon ändring. Inget skall strykas, men nya punkter kan komma till som rättar till misstag i den politiska omgivningen.

Det är med stolthet och glädje vi presenterar denna politiska smällkaramell. Detta nya djärva grepp kommer att bära frukt och vi känner redan en smak av segerns sötma vid valet 2018.

Vi utlyser en tävling. Vem hittar på den slagkraftigaste sloganen som trummar in begreppet ”CP” i väljarnas medvetande? Första pris är ett livslångt medlemskap i CP.

Utöver detta har vi glädjen meddela att Deckaren ”Muttern” börjar publiceras inom kort. Än mer glädjande är att den också kommer att ges ut i bokform, i påkostat halvfranskt band. (Detta trots att vi normalt är mera förtjusta i det helfranska.) Allteftersom ni kära läsare tar del av däckaren och inser att ni vill försäkra er om ett ex. är det bra om ni kommer in med en beställning så att vi vet hur många ex som skall tryckas 5? 50? 500? 5000? 50000? 500000? 5000000? Vi tror och hoppas på de högre talen.

Apropå högklassig litteratur, lovar vi också att skynda på publiceringen av Lill-Gulls och Manfreds memoarer. Mycket stark läsning i gränstrakterna till det anstötliga.

Med förhoppning om ett Nytt Gott år under CP:s beskydd. Hälsar Bo Von Bloghster (Bosse Bloggare)

december 30, 2015 at 11:56 e m 2 kommentarer

Pärlor från musikarkivet

Vi känner vårt ansvar att sprida lite kultur i stugorna. Musik är kultur. I alla fall bra musik. Vi har sagt det förut. Bloggen är numera så ödmjuk att vi inte påstår att vår musiksmak är bäst. (I och för sig vet vi det, men behåller detta för oss själva, för att inte verka självgoda.)

Bloggen lämnar ogärna Gröna Köpingen. Varför skall vi göra det? Bor man på rikets, ja Europas bästa plats verkar det lite korkat att åka därifrån. Nu är det så att jag är gift med en kvinna som är lite nyfiken på andra delar av vår planet och efter hot om repressalier, om jag inte följer med, har jag drabbats av utomkommunala upplevelser. Det mesta hade jag klarat mig utan, men det måste erkännas att någon eller några resor har varit till belåtenhet, bl.a. en till Irland. Ett helt fantastiskt landskap, trevliga människor och nästan begripligt språk. En pub-runda i Dublin är också en trivsam upplevelse.

Den Irländska musiken är hörvärd, och ”live”, på plats, är det något extra. All irländsk musik kanske inte tilltalar, men det enkla och vemodiga är vackert och ger lite ståpäls.

Det finns en del att välja på, men här blir det blir Christy Moore, av två skäl. Vacker musik, kemiskt rent från fånigt publikfrieri. Här sitter en äldre flintskallig och svettig man och sjunger gudabenådat. Rakt upp och ner, enkelt och äkta. Lyssna på ljuvliga ”Black is the color”

”Spancil Hill” sjunger han tillsammans med en säregen artist, Shane Macgowan, med ett förflutet i ”The Pogues”. SMG bevisar att man kan vara tämligen nedgången, tandlös, föga bildskön och sakna den perfekta sångrösten, men ändå vara en bra artist. Bildkvalitén är lite skral men det gör inte så mycket, det är snarast till fördel för Shane Mac Gowan.

Apropå utseende. Skall vi trots allt försöka hitta något negativt så tycker vi Christy är lite lik en VD för en tveksam sammanslutning, bl.a. verksam inom friskolesektorn. Det finns en skillnad. VD har nog aldrig varit lika svett som Christy Moore.

december 28, 2015 at 9:31 e m 1 kommentar

Vågat?

”Vind för våg” är ett uttryck som betyder ungefär ”utan tillsyn”. Det vill vi ändra på. Inte så att vi vill förbättra tillsynen utan vi vänder på begreppet till: ”Våg före vind”. Vad är nu detta? Jo i vår grannkommun Mönsterås har det blåst upp till debatt om ett antal höga vindkraftverk i trakten av Blomsterhåla. Närboende anser sig störda av monotont vinande ljud från rotorbladen och huruvida stålskeletten förskönar landskapet råder det delade meningar om. Ersättningsnivåerna för intrånget varierar, enligt tidningsartiklar mellan 100000:- och 17:50 /år beroende på avstånd och markägare- förhållande.

Alla vill ha el i sladden, till morgonkaffet, TV, dammsugare etc. Men ingen vill ha ett vindkraftverk inpå knuten. Ingen vill att våra vattendrag förstörs av ytterligare utbyggnad och en härdsmälta i ett närbeläget kärnkraftverk låter inte så kul. Värst av allt är kanske kol- och oljeeldade kraftverk som hotar klimakteriet.

Vi i Gröna Köpingen som begriper det mesta, måste erkänna att det är en sak som vi inte förstår: Varför har inte forskningen kommit längre när det gäller att utvinna energi ur de oändligt rullande vågorna. Det blåser frekvent och vågorna rullar i en sällan sinande ström mot stranden till ingen nytta, frånsett det sövande och rogivande monotona ljudet. Enformiga ljud som ex Lill-Babs och Carola ger ifrån sig, kan man bli trött och irriterad av, men inte av ljudet från vågsvall och rinnande vatten i en bäck eller å. Det är en lisa för själen.

Man påstår att det finns problem med vågkraften: Det storskaliga fisket kan komma att störas. Risk för oljeläckage och dålig verkningsgrad m.m. Det är inte så många år sedan man dömde ut vindkraften på grund av just låg verkningsgrad. Nu växer de upp som gigantiska svampar ur jorden. Fula och oftast på fel plats.

Vi skiter i att det finns problem med vågenergi. Forskare, Tekniker, ingenjörer m.fl. Ta tag i detta, och lös det NU! Det måste gå, och det gör inget om det går fort.

F.ö. Önskar vi våra läsare God Jul. Bäst blir nog julen för de som inte har något vindkraftverk inom syn eller hörhåll.

december 22, 2015 at 12:25 f m Lämna en kommentar

Sex och samlevnad – Lillgull del 5

Det är en tid sedan vi hörde något från vår kultur och samlevnadsexpert Lill-Gull A:sson B:son Nilsdotter Persson. Det har mest varit deckare och kriminalitet den senaste tiden.

Sex är inte kriminellt. Jo att köpa, men inte sälja. Bloggen har inget behov att köpa, och försök till försäljning skulle nog vara fullständigt utsiktslöst. Vi överlåter detta med snask och snusk till våra relations- och sexrådgivare Lill-Gull och Manfred.

Lill-Gull är ett unikum. Hur kan hon så oförblommerat blotta sig och avslöja att hon egentligen är en oduglig charlatan? Vi på bloggen har idogt hävdat att det i den kulturella sfären vimlar av bluffmakare, och vi är självfallet glada över detta vatten på kvarnen från något oväntat håll.

Har ni inte läst tidigare avsnitt, så bläddra tillbaka. Under letandet hittar ni säkert mycket annat matnyttig.

Sex och skörlevnad – del 5 

Det blir så småningom begravning. Som rättrogen biodynamiker hade Valdemar framfört skriftlig och griftlig önskan om jordbegravning. För att i någon mån reducera kostnaderna för hädanfärderna anordnades dubbelbegravning och efter en högtidlig ceremoni vankades det förtäring i församlingshemmet. Det var som traditionen bjuder bl.a. kaffe och småkakor. Jag och änklingen sitter mitt emot varandra och när jag lite kättjefullt låter en finsk pinne glida in i munnen känner jag en lacksko som börjar gnida sig mot mitt smalben. Vi känner båda, att det inte bara är högtid, utan också hög tid att naturen får ha sin gång. Vid prästens minnesord över de hädan-ryckta passar vi på att göra ett gemensamt besök på Församlingshemmets bekvämlighetsinrättning. ”Underbart är kort” brukar det heta men nu var underbart långt och länge. Vi märker så småningom att officianten tystnat och kön utanför dörren växer. Man hör att irritationen bland de trängda ökar, men vi låter oss inte störas.

När vi så småningom är klara med bestyren visar det sig att tillställningen är över och gästerna har gått hem, varför vi får tillfälle att presentera oss för varandra. Än en gång visar det sig att slumpen varit mig fenomenalt nådig. Min nya bekantskap visade sig vara föreståndare för det internationellt beryktade kulturcentrumet: ”Erotikum” i Fagerhult, vars unika samling av högklassig sex-litteratur förskaffat orten världsrykte i de allra kräsnaste kulturkretsar.

Det stod klart för mig att mannen ifråga, måste vara var den oerhört kände och omtyckte författaren Leif G-G Persson. Leif var en erkänd storhet, inte bara inom litteratur och konst, utan hans enastående förmåga att lyckliggöra kvinnliga bekanta i kultureliten, inte bara en gång, utan gång på gång, hade förskaffat honom smeknamnet ”Gång-Gången” (G-G).

Man kan nog påstå att det var nu som min karriär inom kulturen tog fart på riktigt. Min absoluta målsättning med mitt liv var att få en position i rikets kulturella tätklunga och jag var beredd att offra allt, och om så behövdes gå över lik för att nå mitt mål. Man kan väl säga att det senare var avklarat i och med den något ovanliga begravningsritualen.

Innan jag fortsätter skall jag avslöja en väl dold hemlighet. Jag var, och är, fullständigt oduglig på att skriva och måla men det bekymrar mig inte och jag såg det inte som ett hinder för en kulturell karriär. Snarare tvärt om. Jag hade under resans gång förstått att det inte var så noga med kompetens. Det handlar om kontakter och att skaffa sig ”ett namn” och väl i den positionen kan man skriva och måla vad skit som helst, alltmedan förståsigpåarna flockas och brister ut i lovsång. Mina kontakter knöt jag sängvägen, både manliga och kvinnliga för jag hade förstått att man borde ha lite homosexuell läggning för att vara come il faut i dessa kretsar. Nåja det var inga bekymmer. Lite äckligt i början men man vande sig.

Bildkonst och författarskap bedrev jag parallellt för att få lite omväxling. Poesi blev min litterära specialitet och mitt stora genomslag kom med diktsamlingen ”Tänk Själv” som bestod av 159 helt blanka sidor. Förtexten upplyste om att det var upp till läsaren att själva formulera texten efter egna tankar och föreställningar. ”Fria tankar skall inte fjättras i redan tänkta tankars bojor”. De djävla idioterna gick på detta dravel. Boken såldes i enorma upplagor vilket påverkade mitt bankkonto positivt. Nu var jag ett namn och kunde hitta på precis vad som helst utan att någon ifrågasatte. Det var jätteskoj och lukrativt och jag var nu rik som ett troll.

Det allra roligaste var att sitta på kammaren och gapskratta när man tog del av lyriska lyrik-recensioner.”

Vi tackar Lill-Gull för denna fascinerande inblick i en kulturell ”Leading Ladys” liv och leverne, och ser fram mot en spännande fortsättning.

december 19, 2015 at 6:34 e m Lämna en kommentar

Pärlor från musikarkivet

Det är mycket deckare i dessa dagar. Vi har läst Jonnys deckare ”Muddern”. Det är inte vår sak att göra reklam, men vi tar oss friheten tycka att Mönsteråsarna bör ta del av boken. Det är inte så gott om litteratur som handlar om hembygden.

Köp, men köp i Mönsterås bokhandel. Där kostar den några kronor mer, men samtidigt hjälper du till att, förhoppningsvis, rädda en gammal anrik affär åt eftervärlden. En affär som fortfarande tjänar sitt ursprungliga syfte. Handla lokalt, annars är snart Storgatan som handelsplats ett minne blott.

Varför bryr vi i GK oss om M-ås? Jo, det är vår grann och vänort som vi vill ska ha det rimligt drägligt.

Vad har ”Muddern” med musik att göra? Bokens mystiska, lite suggestiva omslag påminner om ett skivomslag med Thorbjörn Risager. Skillnaden är att Thorbjörn R. inte vänder ryggen till. Vi presenterade denna danske Bluesman alldeles nyligen. Här kommer ytterligare ett exempel som visar hans bredd. Ingen ren blues, utan country-stuk med en liten, liten fläkt av Tony Joe White.

Tycker vi.

december 15, 2015 at 8:46 e m Lämna en kommentar

Deckare och kriminalitet

Vi har just nu, lätt skakade, vänt sista bladet i ”Mönsterås-Bloggs- Jonnys” deckare: Muddern. Vi skall inte recensera och på så sätt avslöja innehåller för de som ännu inte läst. Vi kan avslöja så mycket att det blev svettigt mot slutet. En smula överraskande kastar sig huvudpersonen ensam efter illdådaren. Ungefär som Gunvald Larsson (Persbrandt) som envisas med att lösa allt för egen maskin, utan att invänta förstärkning.

Eftersom Mönsterås är vår grann- och vänort har vi så pass mycket kunskap om denna plats att vi kände igen flertalet av de karaktärer som figurerar i, och på ”Muddern”.

Vi är drabbade av en oemotståndlig lust till plagiat. Tänk så roligt för invånarna i vår egen Gröna köping att få läsa om, och skratta med och åt välkända GK-bor. Bloggen tror inte att Jonny tar illa upp om vi apar efter, och vi skall kalla vår bok för ”Däckare” eftersom den skall utspelas i marin miljö.

Finns det någon GK-kriminalitet att skriva om? Det är trevligt om det finns viss verklighetsbakgrund och inte bara ett fritt fabulerande.

Lagvidrig verksamhet är en ovanlig företeelse i vårt kära GK. Ja, bland våra inhemska bebyggare skall tilläggas. Man hittar en och annan felparkerare, och för ett antal år sedan hade vi en yngling, Bengt-Folke Lavetti, som lagfördes för att ha urinerat på allmän plats, där ett par äldre damer blev åsyna vittne, något chockade. De var ovana vid grov brottslighet här i GK.

Nej, problemet är när det ibland kommer utsocknes slödder på besök. Då får lagens långa arm ta i med hårdhandskarna.

Vi tar kontakt med Hans ”Haffa” Byling, som har den gamla hederliga befattningen ”Landsfiskal” i Gröna köpingen med omnejd.  Avsikten är att få ”Haffas” syn på hur buset bör behandlas och kanske lite tips till ”Däckaren”. Vi hittar Haffa på plats i hans trivsamma kombinerade polisstation och campingvagn som står felparkerad på Storgatan i GK.

”Nå Hans, hur är läget på den kriminella fronten här i socknen. Varför är kriminaliteten så utomordentligt låg här i GK? Är det inget som oroar, du riskerar ju att bli arbetslös.”

”Icke. Så länge vi har öppna gränser mot grannsocknarna kommer det tillräckligt med gästande icke-arbetare som vill skaffa sig arbetsfri inkomst här i vår blomstrande idyll. Det börjar bli lite irriterande att utsocknes drägg skall komma hit och sko sig på vårt välstånd. Problemet håller på att rättas till, för här i GK tror vi på kännbara straff som en preventiv åtgärd. Det skall svida i skinnet, även bokstavligt, om man burit sig illa åt. Vi är hjärtligt trötta på allt tjafs där man i alla lägen skall hitta en ursäkt för den stackars busens beteende och lägga all skuld på den misshandlade eller bestulne. En stulen krona är en stulen krona oavsett på vems hand de långa fingrarna sitter.

Här i GK har vi döpt om våra kriminalvårdsanstalter till det gamla hederliga: ”Tukthus”. Alla begriper då vad det är frågan om. Vi skulle också välkomna en reformering av rättsväsende och påföljdsrutiner. Som det nu är skall det överklagas i all oändlighet, processer som kostar en massa skattekronor i onödan. Exempelvis är det rent skrattretande när personer som dömts för sexbrott begär ”resning”. Det har de ju redan haft, och företeelsen som sådan får väl anses som orsak till brottet.

Jag personligen tror på en enda instans, med nämndemän ”från gatan” som inte är förvirrade av en massa krånglig lagtext som ingen begriper, utan har autodidakta begrepp om hederlighet och rättvisa. Sunt bondförnuft helt enkelt. Han skulle kunna uttrycka sig så här: Tingsrätt och hovrätt ersätts av en ”Folkrätt”, rätt och slätt.

Det finns trevliga exempel på att det trots allt kan gå bra för en och annan i den kriminella rörelsen.  Den gamle kåkfararen Kurt ”Kurran” Hamrin, som vid ganska unga år började dribbla på laglöshetens ytterkanter och har sett fler fylleceller och häkten från insidan än någon annan i socknen, har numera kommit på rätt köl och avancerat till förbudskapten för fotbojslandslaget i fotboll.

Vad är fotbojslandslaget undrar vi. ”Jo här i GK har vi inte elektroniska fotbojor eller annat modernt tjafs, utan de som skall hållas i strama tyglar har gamla hederliga smidda fotbojor kring smalbenen. Jag vill här passa på att tacka lokale smidesmästaren ”Bosse i Magen” för ett gott samarbete. Bojorna var inte billiga, men ytterst välgjorda. Eftersom straffarbetet på tukthuset inte alltid räcker till för den fysiska uppbyggnaden spelar de in- och uttagna fotboll, iförda sin rättsliga påföljd. Det sinkar framfarten till den del, men spelet blir långsamt och lätt att följa. Att det heter ”landslaget” beror på att spelarna utan undantag kommer från landet, utsocknes. ”Kurran” basar för denna verksamhet och ser till att förbudet för brott mot spelreglerna efterlevs.”

Vi tackar Haffa för denna intressanta information och vi beger oss hem till skrivarlyan i fast förvissning om att det finns underlag för en lokal ”GK-Däckare”. Vi drar igång så fort datorn är varmkörd. Med lite tur blir det premiär en bit in på nyåret.

Ps. Ett klarläggande.  Det fanns (eller finns, jag tror att han fortfarande lever) en utomordentlig fotbollsspelare, med samma namn som ”Kurran”. Han har inget med saken att göra. Vi minns alla hans klassiska mål mot Västtyskland 1958.  En fantastisk högerytter.

I utkanten av vårt grannsamhälle, Mönsterås, vistas ibland en grupp människor med samma efternamn som ”Kurran”. Oss veterligen finns inget släktskap, och brottslig verksamhet är nog främmande för denna familjegruppering. Det närmaste man kommer tveksamheter, är att en kvinna, född med detta efternamn, har anställning som kommunal personalchef, men det får väl trots allt anses rymmas inom lagens råmärken, om än med viss tvekan. DS

december 9, 2015 at 10:37 e m 4 kommentarer

Liberalt

Gröna köpingen har i historisk tid, politiskt, dominerats av nuvarande CNP (Centrala nöjes-partiet). Benämningen har växlat som en anpassning till rådande läge (GAS, GRIS och nuvarande CNP)

Nu har vi fått efterföljare på den politiska arenan. Folkpartiet har lite abrupt och överraskande bytt namn till ”Liberalerna”. Vi har förståelse för detta. Folkpartiet? Om det är här allt ”folk” samlas, vad är det då för existenser i de andra partierna?

Nu har det inte så stor betydelse. Partiet för en tynande tillvaro och det lär knappast bli fråga om massanslutning bara för namnbytet.

Även i GK lever FP lite undanskymt men vi är nyfikna huruvida även GK:s fyra folkpartister skall byta namn. Vi söker upp deras lokale talesman ”Björk-Billy” för en kommentar:

”Naturligtvis! Vi går ”all in”. Vi har aldrig varit förtjusta i beteckningen ”Folkpartiet”. Man har ibland blandat ihop begreppen, och vi har kopplats till saker som ex. Folk-park, Folk-race, Folk-vett m.m.

Begreppet liberal, som kan översättas till ex. frisinnad, tycker vi har stor spännvidd och kan inrymma det mesta. Vi tror på en ljus framtid och vi ämnar göra en spektakulär ny- och rivstart. Eftersom vi har 2 kvinnliga medlemmar, vilket representerar 50 %, tycker vi det är befogat med ett särskilt kvinnoförbund, ”Libresserna”, som skall ha regelbundna sammandragningar en gång i månaden.” slutar BB.

Detta låter spännande och vi önskar lokal-liberalerna lycka till, i sin tyvärr lönlösa kamp mot den politiska övermakten: ”Centrala nöjespartiet”, CNP.

”Alla ska va me’, rösta på CNP”

december 6, 2015 at 11:40 f m Lämna en kommentar

Bäst före…

Bäst föredatum är välkänt inom livsmedelsindustrin. Det har en sådan genomslagskraft att livsmedel som går att äta slängs i oacceptabel omfattning. Bloggen har uppmärksammat detta tidigare.

Däremot verkar det som om ”bäst före” inte existerar i andra sammanhang. När detta skrivs har vi i nyhetsprogram på TV haft det tveksamma nöjet att få information om Luciatåg med en medelålder på en bit över 80 år. Var eländet ägde rum kommer vi inte ihåg, men det kan kvitta. Vi tycker nog att det har en touch av ”lyteskomik”. Låt gamlingarna glädjas åt luciatåg men låt dem slippa att medverka.

Samma dag, kvällstid, betittar vi snooker på Eurosport. Äntligen har sportsäsongen börjat på allvar. Vid ställningen 2-2 mellan Mark Selby och Jimmy Jones, slår vi i en reklampaus över till Kanal 1,trodde vi. Nej, vi hamnade av misstag på trean, mitt i ett program som kallades ”Pluras paradis”. Vi har inget emot Plura. Tvärt om, men han är kanske aningen överexploaterad i matlagningssammanhang. Han skall sjunga och det gör han bra. Gäst i detta program var Barbro Svensson, mera känd som Lill-Babs.

Bäst före har fått ett ansikte. Synbarligen så lyft och stramande till bristningsgränsen, att Lilla Babsan hade svårt att tala. I och för sig en fördel.

Varför skall inte åldern få tas ut sin rätt? Är man gammal och rynkig så är det väl ett naturligt förlopp. Förbjud ansiktslyftningar och annan kosmetisk kirurgi. Lägg de medicinska resurserna på sådant som räddar liv och förebygger ohälsa.

Innan detta gick i tryck passerade vi hallspegeln och vi måste tyvärr konstatera att ”Bäst före” inte bara gäller Lill-Babs och 85- åriga lucior.

Det var bättre förr.

Ps. Vi kan naturligtvis inte bevisa att Lilla Babsan har spänt ansiktshuden. Så kanske inte alls är fallet. Det kanske istället handlar om misshandel eller en trafikolycka.

F.ö. sitter det säkert någon läsare som tycker att vi skall skita i hur Lilla Babsan ser ut. Helt rätt. Det angår oss egentligen inte. Förlåt Babsan. Ds

december 1, 2015 at 7:54 e m Lämna en kommentar


Arkiv

Skriv i din e-postadress för att få notiser om nya inlägg på Gröna Köpingens Blogg!

Gör sällskap med 39 andra följare

Kalender

december 2015
M T O T F L S
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
28293031  


Humor
Fler besökare till bloggen
Blogglista.se