Archive for maj, 2016
Blås- och Bluesfestivaler
Tyvärr. Det blir ingen Blåsfestival i Gröna Köpingen i år. Vid ”Inkontinenta lokalföreningens”(IL) årliga Urinstämma i Fagerhult hade ordföranden Thure Lechkage, den smärtsamma plikten att meddela att dem tilltänkte huvudsponsorn, ” Tena,”hoppat av, och detta ekonomiska avbräck gjorde att man valde att ställa in. Oerhört tråkigt att denna musikaliska och medicinska höjdpunkt under året inte blir av.
Som tröst begav vi oss i helgen till Mönsterås för att tvenne kvällar avlyssna bluesfestivalens aktörer. Vi nöjde oss med tältet och kan således inte recensera musiken på Storgatan. Vi skall inte bedöma tältövningarna heller. En flottyrmunk på fredagskvällen orsakade magsjuka och ej heller lördagen löpte vi linan ut. Vi har alltså inte den helhetsbild som krävs.
Vi nöjer oss med att tycka att Mönsterås Bluesband är fullständigt outstanding. Vi har nog aldrig hört en bättre spelning. Nu kommer naturligtvis recensenterna i morgondagens tidning att påstå något annat. Det är i så fall tjänstefel.
Det var också trevligt att återse och höra” Knock Out Greg” efter många års bortavaro. Resten hoppar vi, och överlåter detta åt tidningarna.
Några saker, som inte var så bra, vill vi dock påtala. Vi gnäller inte, utan tycker att det är fantastiskt att folk har tid och ork att engagera sig i Bluesfestivalen. Men………
Var fanns maten? Det brukar ligga matos likt en Lützen-dimma i tältet. På gott och ont. Var fanns den i år? Inte en korv. Inre en hamburgare. Inte en enda kebab- tallrik.(Dessbättre.)
Jo det fanns underbart god stekt strömming med mos, och rejält tilltagna bagetter, så ingen skugga över dessa aktörer. Men korven? Inte den minsta lilla Bandykorv (kokt i papper) fanns att uppbringa. En klassisk meny som ständigt är inne och som platsar på vilken Nobel-middag som helst en. Det kanske finns en orsak att det blev som det blev men det är olyckligt. Har hälsovårdsnämnden vaknat till och analyserat vad som finns i varmkorven? Det skall man låta bli. Det man inte vet, har man inte ont av.
Vi satt vid ett av de fåtaliga borden och förtärde en liten minimal pilsner (tautologi) tillsammans med ett par från västkusten. De berättade att de besökt Festivalen så gott som samtliga år men nu fick det vara slut. Orsak? Ingen mat. Svindyr pilsner
Pilsner? Öl skall i folkhälsans tjänst inte vara billig. Normalt brukar man få ett hyggligt stort glas för 60- 70 kronor och det har vi aldrig reagerat över. Men en sketen liten 33:a i plastflaska för 50: – är ett hån mot mänskligheten, och fjärran från sund öldrickarkultur.
Vi går nog inte nästa år, vi heller. Om vi inte får Bluesbandet hela kvällen, öl i glas och en härlig kokt i papper och ett större antal sittplatser, så att vi från ålderdomshemmet kan vila benen.
Kompetens.
Vi har i dagarna bevittnat en regeringsombildning. Det var säkert ett klokt drag och välmotiverat. Lite nytt friskt blod som ersättning för avpolletterad inkompetens är bra. Nu handlar det inte bara om nytt blod, utan också nygammalt.
Att vara minister i en regering trodde vi handlade om kompetens. Inte bara när det gäller att föra sig i maktens korridorer utan också om gedigna sakkunskaper i de frågor som man fått på sitt bord. Därför begriper vi inte hur man kan flyttas från det ena departementet till det andra utan vidare. Vi kan ta Margareta Winberg som ex. Ena gången är hon näringslivsminister nästa har hon hand om jordbruk och jämställdhetsfrågor. Hennes tid som jordbruksminister var ingen succé. Nu har vi ingen jordbruksminister längre utan en landsbygds-dito. Sven-Erik Bucht som enligt tidningsnotiser nyligen inte ville diskutera skarvproblematiken med Anders Åkesson. Det borde han ha gjort.
Vi skall be vår naturexpert Allvarlige Alvar bena ut det här med skarvproblematiken. Ni som inte tycker om att man ifrågasätter skarven, kan vässa argumenten till en givande diskussion med Alvar. Han är snart på gång.
Blondin-Balles blogg.
Ännu ett livstecken från vår vän i obygden”, Blondin-Balle”. Det är tätt mellan given, men han har nog ett uppdämt behov av att få prata av sig. Det är snällt och medmänskligt att ni lyssnar och tar del av hans berättelser. Han trycker nog själv att det är viktiga saker, och han växer som människa om han får lite uppmärksamhet.
Tjäna! Balle här.
Nu blir det spänande i byn. Det snakas om att det ska komma en gubbe och göra en film om” Olle på skogen”. Ja tror det är samma som gjort film förr om en hästman och en käring som mjölkar kor. Jag kanske får va me på ett hörn och bli berömd . Då ska ja ha min nya reklamkeps på mäj . Den ska va bakvänd så ja ser tuff ut. Det är ett skit att ha skärmen i nacken för man får solen i ögona. Men de hårda kilarna har det så. Jag vill också va hård. Hopas bara att blir nåt åat med filmen
Olle va och hälsade på för ett tag sen .Mossan bjöd på gropkakor och ett par supar. Det blev sent så Olle fik sova över. Han e go han, Olle. Han berättade historier från sin tid på sjön. En gång så fick han så mycke gädda i en ryssja att båten sjönk. Det var senaste gången Olle badade.
Mossan har blitt å med reglera. Hon e för gammal. Men hon är ojämn i humöret ändå. Det är orättvist att bara fruntimmer har moms eller va det heter. De kan bära sej åt hur som helst. De skriker å gapar, men de e bara att skylla på momsen. Jag har näsblod ibland men inte får jag leva faen för det. De e inte rätvist.
Nästa veka ska ja åka till OP och höra hur de går me skotarn. Den har vatt där länge nu. Hästen är halt och måste vila i stallet, så jag får brossla timret till bilväg själv. Jag har åtage mej en drivning hos Olle och de e jobbit. Södra ska ha så långt timmer nu för tiden så stockarna blir tunga att släpa. Men de e bra träning. Ja slipper gå på gyn för å träna. Ganska fånit att betala pengar för å bli trött. Stå på ett löpband och springa utan att komma nånstans verkar inte redit klokt.
Mossan är lite lessen, för katten e dö. Vi glömde släppa ut han när vi rökte bort ohyra efter Olle på Skogen. Mossan hade en burk cyanväte som hon fått efter morfar. Mossan är lessen men fåglarna e glada. Nu får de ha sina ungar ifred. Mossan skriker å gapar om att ja ska bära in veden som ja lovade förra veckan.
Vi har bara vedspis. Folk i stan tyker de e mysigt med vedspis o grill i trägården. Där lagar de maten på sommarkvällar trots att de har elspis i köket. Vi har mysigt hela tiden men de e jobbit med veden
Nu måste ja sluta för ja hör att de kommer en traktor på vägen. Låter som en BM-Viktor. Måste kola om de e rätt.
Ha at! Balle
Ansvarskännande.
Lördagsmorgon. Strålande sol, en kopp tee och GK-organet ”Termometern” på köksbordet. Vad mer kan man begära?
Numera tar vi också del av vad som skrivs i ” Barometern” . Vi får på så sätt också lite utsocknes nyheter.
På baksidan av del 1 handlar det idag om polisens verksamhet. Ett nytt kontaktcenter skall korta ner kötiderna till 11414. Polisen får mycket skit för påstådd ineffektivitet och ointresse. Ibland läggs utredningar ner redan innan anmälan kommit in, påstås det. Hur det är med detta lämnar vi därhän för tillfället, men noterar att det finns annan verksamhet där noggrannhet och ansvarskännande är på topp.
Intill artikeln om polisen kan man läsa följande. Vi citerar ordagrant:
Chef utreds för sexuelle trakasserier.
En person på chefsposition inom landstinget i Kalmar län utreds just nu för sexuella trakasserier. Utredningen görs av landstingsledningen- ”I ett visst sammanhang skall en viss anklagelse ha blivit utslängd av två personer. Men ingen av dem skall känna sig utsatt för det som anklagelsen gäller” säger sjukhuschef Johan Rosenqvist. Han vill inte gå in på några detaljer i ärendet mer än att man inte hittat någon som är utsatt. – Det är närmast hörsägen just nu men utredningen är inte avslutad” säger Johan Rosenqvist. Hur utredningen går till vill han inte gå in på. Inte heller om det påstådda brottet skall ha skett i yrkesutövning eller vem som sägs ha blivit utsatt- ”Frågan är inte färdigutredd och jag vill inte gå in på några detaljer” säger sjukhuschefen.
Vi begriper ingenting men det är inget nytt. Men det känns tryggt med en myndighet som föregriper, innan någon förgriper sig.
Vid nästa sjukhusbesök skall vi vara vaksamma, och, om behov föreligger, göra en anmälan om någon sjuksyster tittar lite lystet på ett par kritvita, magerlagda, underben.
Blondin-Balle och Cendré- Bellas bloggar.
Nu när vår sällsynt misslyckade och tramsiga deckare” Muttern” är förpassad till historiens skräpkammare vill vi på bloggen anslå en allvarligare ton och ge prov på vårt sociala engagemang.
Ni har tidigare stiftat bekantskap med” Blondin- Balle” och säkert blivit förskräckta över att sådana existenser finns i vårt närområde. Dock inte i GK, utan utsocknes. Ja, de finns, men visar sig normalt bara vid höstmarknaden .Då kryper de fram ur sina gömslen i obygden för att sedan försvinna ,tills nästa höst.
Cendré – Bella representerar det mera vanligt förekommande. Ett exempel på den lilla enkla människan, med små resurser, som finns mitt bland oss, och som gör så gott de kan för att leva ett värdigt liv på samhällets skuggsida. Fjärran från glitter och glamour, men nära Koskenkorva, folköl, Ullared, mjukisbyxor och svensktoppen. Vi tycker det är en fin gest att även dessa vanliga, enkla medborgare, en liten stund får en plats i rampljuset.
Idag släpper vi fram Cendré- Bella för ett första inlägg.
Cendré-Bellas blogg.
”Hej alla goa människor. Idag är livet toppen. Jag har köpt mej en ny jacka som framhäver mina former på ett sexigt sätt. Märker hur alla killar tittar, men tyvärr har ingen försökt att tafsa än. Är lite sugen på romantik. Min make Rutger är inte så romantisk. Det är bara pang på, vilket är lite trist. Jag brukar låtsas att jag ligger med Hugh Grant, då blir det lite roligare.
I morgon skall Rutger och jag åka och parkera husvagnen på vår plats som vi har på samma ställe varje år. Campingen ligger i Fagerhult, intill en liten göl där man kan bada . I fjol bodde vi intill en engelsman som tyckte att campingen va skit. Han pekade på skylten” Bad Camping.”
Det skall bli roligt när säsongen börjar. Då skall jag ligga i solstolen i bikini och se utmanande ut. Rutger märker aldrig när jag flirtar med andra karlar. Han bara sitter där i sin brynja med en Fagerhult 5,2 i näven och tittar på fotboll.
Zlatan är lite svartmuskigt spännande och tänk va pengar han har. Han kunde köpa mig 10 nya jackor varje dag om vi vore ihop. Det blir vi nog aldrig.
Rutger är inte så rik och får han några kronor över så går de till brännvin och öl. Det är så tråkigt att jag tröstar mig med en flaska Chardonnay om kvällarna. Men Rutger är rätt snäll. Han slår mig sällan, och inte så hårt.
Ja nu har ni fått en liten aning om vem jag, Cendré-Bella är, och ni skall få hänga med som medresenärer på min glamour-lösa resa i helg och töcken
Puss och kram, alla härliga medmänniskor, jag är snart tillbaka. Då blir det nog en reseskildring från Ullared.”
Där fick ni stifta en första bekantskap med Cendré-Bella. En charmerande, enkel och jordnära kvinna i sina bästa år. Hon skall dela med sig av sin vardag, och de få festliga tillfälle som en skral ekonomi tillåter.
Välkommen tillbaka Bella!
Däckaren Muttern avsnitt 19 – Upplösningen
”Mödde-Monarkarn” sitter i sin verkstad och bläddrar i morgontidningen ”Barret” och en artikel om Lasse Kvinnobuskes bortgång väcker hans intresse. Tidningen beskriver händelseförloppet vid frånfället. Man redogör också för jakten på illdådaren/ frälsaren och man berättar också om miljonbelöningen.
”Helvete! Kan det vara den, cykeln?” Mödde erinrar sig att han hört berättas att hans vikarie, ”Tödde”-Monarkarn, en dag när Mödde tog en frida, hade haft countrysångarens cykel inne för översyn. Mödde rusar ner i verkstaden och där, på fönsterbrädan, hittar han två framhjulsmuttrar. De glänser som silver i ljuset från fönstret. Mödde ser med sin yrkesvana direkt att det är muttrar till en Monark: Modell Carl-Gustaf XVI. Monarks dyraste och mest påkostade velociped.
Med darrande händer lägger Mödde muttrarna i en plastpåse, polisen kontaktas, och ganska så snart kommer kvinnlige fjärdingsmannen Anne Brink och hämtar muttrarna för vidarebefordran till Kriminaltekniska Anstalten i Fagerhult.
Väntan blir nervös och lång för Mödde. KTA i F-hult är överhopat av arbete sedan en död duvhök hittats i gränstrakterna mellan Högsby och Berga. Dödsorsak var en kula kaliber 5,6 och nu höll myndigheten på att provskjuta tusentals salongsgevär för att hitta den finkalibriga kulbössa som matchade den dödande kulan. Bössan hittas så småningom, och en förståndshandikappad dräng från Drajeryd döms till 4 år på tukthus för det djuriska illdådet.
Nu kunde arbetet med hjulmuttrarna påbörjas och man kan ganska så omgående se att muttrarna matchar Kvinnobuskes cykel perfekt.
Hela musiksverige jublar och den gamle stenrike schlagerräven ”Snickarn” Andersson instiftar på stående fot ett pris för goda musikaliska insatser: ”Polare-Priset”: ”För kamratliga gärningar i musikens tjänst”. Han skänker 2 miljoner kronor så den totala prissumman är nu uppe i 4 milj.
Nu börjar ett firande som saknar motstycke i socknens historia. Tödde och Mödde skall hedras med all den pompa och ståt som kommunen är mäktig skaka fram ur kommunkassan.
Visserligen är Tödde skyldig till att ett liv släckts, men uppsåt kan inte styrkas och ingen rättsinstans vill driva frågan eftersom det i berörda myndigheter sitter personer med god musiksmak.
Vilken fest! Torget i Gröna Köpingen är fyllt till sista plats. Det syns påfallande många Mönsteråsare i publiken, eftersom arrangemanget är gratis. Men GK-borna dominerar och alla har, för att hedra Tödde och Mödde, cyklat till torget. Detta orsakade lite trafikproblem så den flinke unge trafik-konstapeln Frans Ottossons har fullt sjå att leda cykelryttarna rätt.
Häradets dominerande bank ”Sockenbanken” står för merparten av de ekonomiska fiolerna och publiken stortrivs i det fina vädret.
Nu var det dags för det historiska ögonblicket. Kommunalrådet Åke Rolandsson skall med berättigad stolthet överräcka ”Polarepriset”. Efter ett passande anförande överräcker Åke priset till Mödde, och denne ser lite rörd ut när han tar emot belöningen omfattande medalj och en check på 2 miljoner.
När Kommunalrådet överräcker samma gåva till Tödde tar det hus i helvete ”Va faen. Han skall väl inte ha av mina pengar? Det är ju min verkstad, Ge hit både medalj och kosingen.” Mödde blir vildsint och försöker rycka åt sig belöningen, men Tödde släpper inte taget utan springer iväg i riktning mot Muddern. Mödde ränner efter. Skrikande och gestikulerande.
Nu händer något oväntat. Det hörs mopedknatter som tilltar i styrka och efter sen stund svänger Polles hustru in framför scenen med Polle och resterna av LK på flakmopeden. LK är lite ankommen men man kan utan bekymmer se att det handlar om den avlidne sångaren. ”De va ja som dräpte han” vrålar Polle. ”Hit med kosingen!”
Lukten är besvärande, så ansvariga arrangörer skyndar att förklara vart belöningen tagit vägen. Med en rivstart tar det något udda ekipaget upp jakten på Tödde, Mödde och pengarna och försvinner i riktning mot Muddern.
Sedan denna dag har ingen sett varken Tödde, Mödde, Polle eller Lasse.”
Men va faen! Vilket slut! Vilket fiasko! Vad var det här för skit? All förväntan och spänning som byggts upp, resulterar i en gigantisk antiklimax. Detta måste vara det perfekta exemplet på en fullständigt misslyckad deckare. Det finns andra urusla deckarförfattare, oftast kvinnliga, men detta står i särklass. Inte ens en mördare, utan bara en stackare som utan uppsåt, i sin enfald, skulle hjälpa till och ställa allt tillrätta.
Att Tödde glömde hjulmuttrarna är mänskligt, om än slarvigt i överkant. Skall något läggas Mödde till last är det den otrevliga girighet som han ådagalägger vid ceremonin på Torget. Den kanske största boven i dramat är Polle som slog ihjäl den redan döde Lasse. Polle visste inte att LK var hädangången så gärningen må betraktas som tveksam. Inte i juridisk mening, utan moralisk.
Skall man försöka att hitta något positivt i detta abrupta slut på en usel berättelse så har felstavningen av deckare fått sin förklaring, i och med att Lasse däckades av ett lossnande cykelhjul. Ett hjul med breda terrängdäck. Så simpelt var det med det.
Vi ber alla läsare om ursäkt. Att det skulle bli så torftigt hade vi inte en aning om. Ni som är bekanta med Gröna Köpingen, Mönsterås, Glo m.fl. platser, kan möjligtvis ha känt igen en och annan av de medverkande men för utsocknes har detta naturligtvis varit helt obegripligt och meningslöst. Förlåt! Detta skall inte upprepas.
Men. En liten strimma av ljus i bedrövelsen. Med tanke på färdriktning, och att Tödde, Mödde och Polle fortfarande är i livet, öppnas här en möjlighet till fortsättning:
En ny, bättre, riktig deckare kanske? Vi kan låna titeln av Jonny. ”Muddern 2”
Som vanligt.
Vi syftar här på Melodifestivalen. Återigen somnade bloggen i vanlig oordning och har bara fragmentariska iakttagelser att recensera. Innan den stora tröttheten slog till på allvar, såg vi en del av försnacket.
Jag var tidigare ingen vän av Lotta Broomé, men är inte sämre än jag kan ändra mig. Hon skötte sig alldeles utmärkt. Liksom sångerskan Ace Wilder. En kompetent flicka med lite självdistans och glimten i ögat. Se till att hon inte ställer upp nästa år för då är risken stor att vi blir arrangörsland påföljande år.
Petra och Måns är fullblodsproffs. Man är inte det minsta rädd att de skall göra bort sig. Guldstjärna!
Vi var vakna när Frans framträdde och överraskas av resultatet. Vi såg och hörde också det vinnande bidraget från Ukraina efter att segern var ett faktum. Hur många kan i dag tralla refrängen? Inte vi. Men det är kanske bra. Sådant som fastnar direkt brukar ganska snabbt generera illamående. God musik behöver tid att sätta sig, och växer med tiden. Om Ukrainas bidrag är god musik vill vi inte bedöma.
Sammantaget var det ett acceptabelt spektakel som engagerade en väldig massa människor. Vi reserverar oss, och påpekar än en gång att vi inte såg allt.
Tyvärr vaknade vi till, och fick del av ett par engelskspråkiga individer som flamsade värre än Carola och de hysteriska gapflabbarna i ”Morgonpasset på P3”. Det fanns kanske en för bloggen obegriplig vits med det hela, som vi inte uppfattade på grund av avsaknad av helheten.
Nu lämnar vi” Mello” och tipsar om att vi i morgon presenterar slutet på vår enastående populära och spännande nagelbitare: ” Muttern”
Tack Stefan Carlsson!
Vår vördade landshövdings agerande, under senare tid, gläder oss på bloggen Låt oss först uttrycka vår belåtenhet med den gamla hederliga titeln” Landshövding.” Begreppet Hövding inger respekt och för tankarna till ursprungsbefolkning som ex. samer och naturfolk söderut. ”Negerhövding” får man inte säga längre, men ni förstår vad som menas.
Vi skall inte älta Carlssons handhavande av kreditkort och avsteg från länsstyrelsens alkoholpolicy. Det finns större bovar och hans lite överslätande attityd till överträdelser av lagar och regler inger hopp.
Vi har i dagarna hittat ganska mycket äggskal efter gräsand spridda i naturen. Detta är resultat av kråkfåglars plundring av reden. Lite tråkigt, framför allt för gräsänderna. Nu kommer nackhåren att resa sig på urbaniserade stadsbor, men ett sätt att minska bo- plundringen är att plocka bort ”revirkråkorna”. Kråkan är lovlig till 15/4 men tas de bort så tidigt ersätts reviret av ett nytt par. Vore jakt tillåten till första maj skulle problemet vara löst till stor del.
Detta har vi lärt oss av Allvarlige Alvar och han skall få utveckla detta vid annat tillfälle. Styrkta av Stefan Carlssons” gränsöverskridande” kommer vi hädanefter att nyttja de jakttider som är verkningsfulla, och anse lagöverträdelser som försumbara avsteg.
Ja vi skall kanske förtydliga och berätta att det är länsstyrelsen som hanterar jakttider och ev. lokala avvikelser.
Det blåser lite snålt även kring Mona Salin. Som vanligt skulle man kunna säga. Än en gång har hon ”ertappats med byxorna nere”, bara bildligt talat dessbättre, och den GK.- bloggianska folkhumorn ändrar nu hennes namn till: Moona Salin.
Vi vill avsluta med en glad nyhet ,för större bovar än Moona och Stefan: Lokalradion meddelar just nu att” Kalmar fängelse kommer att öppnas igen”.
”Släpp fångarna loss det är vår”…..
Melodifestikvalen.
Då var det dags igen för årets stora begivenhet:” Mello”
De som gör anspråk på att vara lite kulturella tittar naturligtvis inte. De råkar bara ”gå förbi” TV- apparaten och får på så sätt information om vad som händer och sker. Vi har inge synpunkter. Jo det har vi, men man kan konstatera att tillställningen lockar en massa tittare och har på så sätt en funktion. Ingen är tvingad att ta del av ”spektaklet”.
Vi vill bara i all enkelhet reta oss på att det numera inte handlar så mycket om musik utan mer akrobatik, ljus och ljudeffekter och så lite rök och blåst.
Tyvärr har vi sovit bort semifinalerna men på lördag skall vi titta. Varför? Jo bloggen vill skapa lite spänning genom att påstå att lille Frans har lika stor chans att vinna som en ”snöboll i helvetet” har att undgå nedsmältning Eller för att ta en modernare variant: En glaciär i klimatförändringstider. Frans är säkert en snäll och trevlig yngling som får flickhjärtan att klappa, men det räcker inte.
Nu är det sagt. En aning spänd kommer bloggen att bänka sig, med lämplig dryck, framför apparaten. En påse chips ingår kanske också i utrustningen.
Vi tror inte vi har fel, men skulle så, mot alla odds, vara fallet vill vi i all blygsamhet påtala att det i så fall är första gången sedan1972
Läsvärt
Ibland måste även en kärnfrisk bloggare söka upp sjukvårdslokaliteter. Numera har det blivit god ordning och reda på hospitalet, och timslång väntan har inte drabbat oss på senare år. Vi kanske har haft tur. Nåja ibland har det väl blivit någon stunds dröjsmål och då ser man sig om efter något läsbart. Det är sällan förenat med framgång. Utbudet är påvert och lockar inte fram läsglasögonen från ÖoB. ”Hänt i Veckan, Svensk Damtidning” etc. är inget som en mansperson vid sunda vätskor bör kasta sig över. Det är betydligt lärorikare att sitta och titta in i väggen . Damtidningar är för fruntimmer och slitaget vittnar om att de blivit hårt nyttjade. (ja tidningarna).Varför? Vill man inte läsa sådant som är sant? Tror man verkligen att svammel om kungahus, filmstjärnor och schlagersångare speglar verkligheten? En tröst i bedrövelsen är att det inte köps så många damtidningar. Nej de tjuvläser samvetslösa kvinnor omsorgsfullt på varuhusen, varefter man ställer tillbaka dem i tidningsstället.
Fascinationen över Konungen och hans avkommor är extra märklig. Är det så enkelt att det är trösterikt att få reda på att kungen inte är slugare än vanligt folk, utan kanske tvärt om.
Men, det finns annat läsvärt. Skarpa iakttagare och representanter för gott omdöme, har upptäckt att” Gröna Köpingen” presenterar artiklar av högsta sanningshalt och kvalitet. Här får man ta del av märkliga levnadsöden, händelser mm, och allt bär trovärdighetens signum.
Vi ryggar inte för inträngande reportage bland existenser som av olika skäl hamnat på livets skuggsida. Lite har vi inspirerats av Peter Gärdehag som skildrat ”Hästmän” och” Kokvinnor” på ett nästan smärtsamt sätt, och för detta blivit hyllad och geniförklarad.
Nu vill vi inte vara sämre. Nej bättre. I dag blir det nystart av” Blondin- Balles” blogg och hädanefter kommer” Hästmannen” vid en jämförelse att framstå som renlig och pedantisk.
Ordet till Balle!
Blondin-Balles blogg.
Tjabba! Balle här!
Ni kommer nog ihåg mäj. De e jag som heter Blondin-Balle efter min gamla skotare” Rottne Blondin” Ni som e från stan vet inte va en skotare e. De e en skogstraktor som man kör ut virke me. Eller körde, för min e trasig å står hos OP för lagning. Den har vatt där i länge nu. Blir nog aldrig färdig, så ja köpte en häst i stället. Den ska ja tjäna pengar på. Läste i tidningen om ett torp där skolungar fick klappa djur. De kan de få göra med min häst också, om ja får betalt. Men min kuse är inte utbildad så han kanske sparkas. Då blir klasserna mindre. De är bra.
Har inte hört nåt från fassan. Mossan tror att han lurat mäj. De tror inte ja. Snart kommer han hem me en massa kosing. Då ska ja köpa en ny moppe som imporenrar på brudarna. Har inte fått ihop at än. Men de är bara en tidsfråga. Mopeden kommer att göra susen.
Ja har fått en ny kompis.” Olle på skogen”. Han är 82 år och luktar som om han redan va dö. Han badar aldrig. Och inte borstar han tänderna. De har vi glädje av under kräftsäsongen. Då får Olle peta tänderna så vi får agn till burarna.
Appråpå fiske så ska jag pröva lite nät- dejting. Det vore kul me en brutta som luktar gott. Då kunde vi sita och hångla i kohagen präsis som i ”Bonde söker fru” De är de bästa programet på TV.
Nu finns en ny TV-soppa där präster raggar göka. ”Tro hopp och kärlek”. Tror inte på at. Inte håller präster på me sånt. De som är så rediga och fina.
Ja ska inte bli långraddig ida. Ville bara präsantera mej lite kort så ni kommer ihåg mäj. Hopas ja.Är snart tebaka. Hälsar Blondin Balle.
Vi tackar Balle. Så genuint, äkta och charmerande . Inget stilistiskt finlir, utan enkla ord rakt ur ett varmt hjärta. Välkommen tillbaka!
Gröna Köpingen 