Som vanligt.

maj 15, 2016 at 5:32 e m Lämna en kommentar

Vi syftar här på Melodifestivalen. Återigen somnade bloggen i vanlig oordning och har bara fragmentariska iakttagelser att recensera. Innan den stora tröttheten slog till på allvar, såg vi en del av försnacket.

Jag var tidigare ingen vän av Lotta Broomé, men är inte sämre än jag kan ändra mig. Hon skötte sig alldeles utmärkt. Liksom sångerskan Ace Wilder. En kompetent flicka med lite självdistans och glimten i ögat. Se till att hon inte ställer upp nästa år för då är risken stor att vi blir arrangörsland påföljande år.

Petra och Måns är fullblodsproffs. Man är inte det minsta rädd att de skall göra bort sig. Guldstjärna!

Vi var vakna när Frans framträdde och överraskas av resultatet. Vi såg och hörde också det vinnande bidraget från Ukraina efter att segern var ett faktum. Hur många kan i dag tralla refrängen? Inte vi. Men det är kanske bra. Sådant som fastnar direkt brukar ganska snabbt generera illamående. God musik behöver tid att sätta sig, och växer med tiden. Om Ukrainas bidrag är god musik vill vi inte bedöma.

Sammantaget var det ett acceptabelt spektakel som engagerade en väldig massa människor. Vi reserverar oss, och påpekar än en gång att vi inte såg allt.

Tyvärr vaknade vi till, och fick del av ett par engelskspråkiga individer som flamsade värre än Carola och de hysteriska gapflabbarna i ”Morgonpasset på P3”. Det fanns kanske en för bloggen obegriplig vits med det hela, som vi inte uppfattade på grund av avsaknad av helheten.

Nu lämnar vi” Mello” och tipsar om att vi i morgon presenterar slutet på vår enastående populära och spännande nagelbitare: ” Muttern”