Archive for januari, 2017
Trafiktragik
Bilister får ibland skit för sitt sätt att färdas på våra vägar. På landet, i städer och samhällen. Det kan vara befogat ibland.
Häromdagen gjorde jag en manöver som var lite, lite klantig. Det var ingen stor sak och det äventyrade inte trafiksäkerheten. En bilist som passerar mig häver sig på signalhornet: Tuuuuuuuuuuuuuuuut! Den obetydliga incidenten var över och jag begrep att jag gjort fel, men den lille ”amatörpolisen” var naturligtvis tvungen att med signalhornet påpeka vilken jubelidiot jag var. Tuuuuuuuuuuuuu! Besserwissers bakom ratten är inga glädjespridare.
Det finns en kategori som utgör en långt större risk i trafiken än bilister: Fotgängare. Vad är det för klent begåvad person/personer som har hittat på ”Zebralagen” dvs. regeln att fotgängare i alla läge har företräde på övergångsställe. Naturligtvis måste FG. komma säkert över vägen, man den nya lagen gör deras tillvaro betydligt farligare (lagen är kanske inte så ny längre).
Ni bilister känner säkert igen följande: Ett par personer står och samtalar intill ett övergångställe. Du saktar in och kollar om personerna har tänkt att korsa gatan. De visar inga sådana tendenser utan fortsätter att prata, så du förutsätter att du kan köra vidare. Då, när du har någon meter kvar, kliver de rakt ut i gatan. Du tvärbromsar och har sedan ”nöjet” att notera hur fotgängarna masar sig över gatan med en hastighet som får en snigel att verka alert vid en jämförelse. De skall naturligtvis demonstrera sin makt. ”Här skall det inte komma någon djävla bilist och ställa till oreda. Det är vi som bestämmer”
Bloggen har inte tagit del av någon statistik över olycksfrekvensen före och efter lagen, men det skulle inte förvåna om den stigit.
När GAS kommer till makten kommer lagen att ändras omedelbart, ja vi kommer också att överväga ett totalförbud för fotgängeri.
Hyckleri
I ett inlägg, ”Tiggeriet”, bad vi hugade spekulanter att på kommentarfältet meddela att de med öppen famn välkomnar romska husvagnar på sin tomt. Bloggen har med stigande förvåning noterat att ingen ännu anmält intresse. Vi tycker oss spåra drag av hyckleri.
Bloggen har deltagit i diskussioner beträffande invandring, tiggeri och tillhörande problematik och blivit beskylld för tveksam inställning, när vi inte förbehållslöst delat åsikten att alla är välkomna, i obegränsad mängd, överallt i landet. Mina meningsmotståndare har bl.a. tyckt att det är förfärligt att romerna inte får ockupera privat mark för sitt husvagnsboende.
Jag noterar att dessa mina belackare ännu inte antecknat sig som presumtiva hyresvärdar.
Det är med romska tiggare som med den svenska vargstammen. En förfärlig liknelse kan tyckas. Alla, eller åtminstone många, tycker att vi skall ha mängder av varg, överallt i hela landet. Överallt, utom här hos mig.” Nej det vore lite otäckt med tanke på katten och hunden. Och barnen.” Vargar skall vi ha på annat håll, men inte som grannar.
Anteckna er nu, eller medge att ni inte står för er tidigare, med eldhåg, deklarerade åsikt.
Hus,hem och hushållsarbete.
I takt med ökat kvinnligt inflytande har kravet på manligt engagemang i hemmets sysslor ökat. Vi på den maskulina sidan har inget emot detta, om verksamheten präglas av rationellt tänkande och effektivitet. Som det nu är, på många håll, framlever hushållet sin vardag i gamla stelnade fåror, där praktiskt tänkande får stå tillbaka för estetiska krav. Typexemplet är den där förbannade blomvasen som står mitt på bordet och tar plats och hindrar de närvarande från att se varandra och tränger ut maten till ett avlastningsbord. Bort med grönsakerna.
Hemarbetets ineffektivitet har vi berört tidigare, ex tvättens hanterande på klädstrecket. I dag håller vi oss i köket med tillhörande utrymmen.
Vi kan inte underlåta att än en gång föra det förbannade flingsaltet på tal. Att det är mer än svindyrt i jämförelse med vanligt salt struntar vi i, utan vi tittar på funktion och hantering. Inledningsvis skall erkännas att den grova strukturen kan vara en knaprig pluspost i sallader av olika slag. Bloggen har ingen större glädje av detta eftersom vi inte anser att sallad tillhör livets nödtorft.
Man sitter där vid bordet och upptäcker att en alldeles charmant köttbit behöver en gnutta salt. Jag tittar förgäves efter en saltströare som kan erbjuda en jämn, heltäckande sälta. Ingen ströare, men på bordet hittar man en liten bytta med flingsalt, så liten att en normal manshands fingrar har svårt att komma åt kristallerna. Nåja, vi får till slut tag i en nypa och nu skall det fördelas jämnt över köttet. Det går inte på grund av den grova strukturen. Vissa partier blir översaltade och andra blir utan.
Saltet efterfrågas av andra runt bordet, som också stoppar fingrarna i karet, och efter en runda har ev. bakterier och virus spridits till alla deltagare. Flingsalt är ett djävulens påfund som blivit trendigt tack vare omdömeslösa Tv-kockar
”Kan du sätta på en kopp kaffe?” Jo då, för all del. Erforderlig mängd bryggmalet skall mätas upp och hällas i bryggaren. På hyllan står en kaffeburk i rostfritt. Hög och smal. Det återstår en bottenskyla kaffe, och där nere på botten ligger kaffemåttet. Ett litet kortskaftat helvete i plast. Efter visst besvär får man tag i plastbiten och nu måste burken lutas kraftigt så man kommer åt den sista resten av kaffe. Varför har vi denna opraktiska burk till kaffet? ” ” Den är snygg!” Vad spelar utseendet på en burk för roll när den 99,9procent av tiden står gömd bakom en skåpsdörr?
Nåja, det blir en kopp kaffe till slut. Drycken hälls upp i en stor vid kopp, men med så liten fot att understödsyta blir minimal och koppen stjälper bara man tittar på den. Tack vare koppens vidd och avdunstningsyta upptill, är kaffet kallt innan det hunnit till munnen.”
Nåja. Till slut sitter man där, mätt och belåten. ”Titta, du har spillt på mattan” En kontroll visar att det äger sin riktighet. Mattan är VIT. En vit matrumsmatta!! Herre min skapare så sjukligt opraktiskt.
På en mörk matta hade den lilla fläcken inte synts och fortsättningen av kvällen hade framlevts i samförstånd och trivsel. ”Varför har vi en vit matta under matbordet?” ”Det är snyggt”
Nu tycker ni att detta är bagateller och inte så mycket att orera om. Må så vara, men dessa små irritationsmoment tär på tålamod och humör. Man blir på ren svenska förbannad, helt i onödan. Bloggen har inga förhoppningar om att allt skall vändas till det bättre, men det utgör å andra sidan legitimt skäl att vägra delta i denna orationella, stelbenta, kvinnliga verksamhet.
Svenska män! Förenen eder i en bojkott: Sätt er framför TV och titta på fotboll. Gå ut med hunden. Gå och fiska eller på jakt. Slut upp till försvar av sunda manliga sysslor och lämna skötsel av hus och hem till kvinnorna! Denna fördelning utgör fundamentet i ett harmoniskt och lyckligt äktenskap.
Alternativa fakta
Att vara lik en president skulle normalt sett kanske vara en merit. I dessa tider är det tveksamt. Den nye presidenten i USA är inte så noga med sanningshalten och ” alternativa fakta” har blivit ett begrepp på modet.
Vi har alternativa fakta på närmre håll. Signaturen ”Bert” kommenterar då och då vad som skrivs på GK-bloggen. Det är trevligt med kommentarer, om de håller sig till sanningen. Jag bryr mig inte om Berts åsikter, men osanningar som kan skada tredje part måste vederläggas:
GK- bloggen sitter INTE med i Mönsterås kommunfullmäktige. ICKE! Det är med hänsyn till KF: s rykte viktigt att sådana felaktigheter inte sprids.
Bert skriver att GK- red är” paranoid i sitt hat till Jehovas Vittnen”. Ej heller detta är sant. Jag skiter i JV, lika väl som jag förhåller mig kallsinnig till andra former av religionsutövning. Av det enkla skälet att jag inte tror på budskapet, vilken form det än må ha.
Jag skrev under” Kristlig försäljning” att det var trevligt att en gammal fin byggnad nu kommer till nytta. Lite slarvigt uttryckt kanske, men jag vidhåller att byggnaden kan komma till bättre användning. Jag hade tyckt detsamma även om det varit andra sammanslutningar som ex” Låghalta filatelister, ”eller” Kattens vänner” som häckat i byggnaden.
Bygg bostäder ,starta loppis eller livsmedelsbutik, men rör inte exteriören
Grin-Olle
Bloggen hade sett fram mot en tids avlastning. En period då våra gästbloggare skulle få utökat utrymme. Det gick i stöpet.
Vi börjar med Blondin-Balle. Han har inte hörts av på en tid och enligt rykte har han gått in i en djup depression. Orsaken är sysslolöshet, orsakad av att OP aldrig blir klar med reparationen av Balles skotare, en ”Rottne Blondin” av äldre modell. Nu sitter Balle och super hemma hos ”Olle på skogen” hela dagarna. Ensidig diet, bestående av brännvin och älgkött är inte nyttig, varken för själsliv eller tarmludd.
Bloggen har fått kritik för att vi släppt fram Cendré-Bella. En del läsare tycker att hon förlöjligar kvinnosläktet genom sin lite enfaldiga framtoning. Värst av allt: Hon uttalar sig lite förklenande om våra nationalklenoder på schlagerhimlen. Att påstå att ”Lill-Babs” är botoxad och ansiktslyft är skamligt tycker man, och det kan vi hålla med om. Låt L-B vara som hon är, och i fred. Hemma i Järvsö.
Så var det då detta med Grin-Olle. Bloggen publicerar, efter viss tvekan, ett sista inlägg från Olle. Varför det blir det sista förstår ni efter genomläsning. Man kan nog slå fast att Olle är rent sjukligt negativ. Allt är skit, och alla andra är idioter. Han är inte heller helt sanningsenlig men detta är kanske OK i dessa dagar då ”Alternativa fakta” är ett begrepp på modet. Vi tror nog tyvärr att Olle lider av en allvarlig psykisk störning. Därför lämnar vi honom ifred, för en fortsatt, förhoppningsvis framgångsrik medicinering. Skulle han tillfriskna så håller vi dörren öppen för fortsatt medverkan, men för nu, får detta bli hans sista, beklämmande inlägg.
Grin-Olle-sorti
”Helvetes djävlar vad jag är förbannad på dessa satans invandrare som bara ställer till det för oss vanliga medborgare. Jag läste i tidningen att skolan fått problem på en del håll eftersom antalet migranter har minskat. Det är ju rent förbannat att en massa lärare nu skall få sparken bara för att invandrarna inte räcker till. Jag blir så satans arg. De får väl för helvete skärpa sig och se till att de är lika många som förut så att skolan fungerar. Massinvandrings-idiotin måste fortsätta.
Så var det detta med bidragen. Jag har inga officiella siffror, men senast jag snackade med min sagesman, ”Gert på parkbänken”, sa han att de satans snyltarna får bidrag på hundra tusen i månaden. Eller var det i veckan. Gert brukar veta, för han är ingen sån där satans moderatkommunistcenterpartistliberal kristdemokratimiljödjävel-idiot. Fy faen för det förbannade hjärntvättade politikpacket. Djävla dårdjävlar!
Vad får jag? Knappt en kopek. Det är så synd om mej så jag vill gråta en skvätt. Tänk om jag, som är en äkta renrasig svensk, fick åtminstone hälften av utlänningarnas bidrag, så kunde jag ha det ganska drägligt. Kunde åka på semester till Tålebo, gå på bio, shoppa, och börja spela golf. Det finns ingen rättvisa i detta förbannade djävla skitlandet, detta dårdjävlarnas paradis där det bara är en massa bondrövar som styr och ställer. Fy satans, djävlars, helvete. Bonnrövar är ett djävla pack. De bara gnäller och klagar på allt. Gnälliga typer är det värsta jag vet. Helvete!”
Ja, ni förstår nu varför Olle måste vila upp sig, och förhoppningsvis tillfriskna, innan han får uttala sig på bloggen igen.
Tiggeriet
Invandring och invandrare var på tapeten i ett tidigare inlägg, och vi påstod att det fanns olika synpunkter i frågan. Även när det gäller tiggare som sitter vid mataffärer och systembolaget finns det olika åsikter. När det är 15 grader kallt och handen som håller pappmuggen skakar av köld är det lite svårt att gå förbi, men samtidigt kan man inte låta bli att fundera på vems ansvar det är att dessa människor har det hyggligt dräglig. Är det vårt, eller skall deras hemländer se till att ta hand om sina medborgare?
Här går meningarna isär. Vi kan ta ytterligheterna. Somliga anser att de skall kastas ur landet, omedelbart. De på den ”andra kanten ”tycker att det är horribelt att tiggarna inte får all hjälp som går att uppbringa, och att de inte får parkera sina husvagnar var de vill, är skandal. Denna kategori av godhjärtade medmänniskor är så förstående, hjälpsamma och toleranta.
Vi gör en liten undersökning i all välmening: Alla ni som har tältplats eller ställplats för husvagnar, på eller omedelbart utanför er tomt, kan skriva in er på kommentarfältet, med namn, adress, telefonnummer. Ange också vilken grad av ansvar ni tar för att hygieniska gränsvärden respekteras. Vi ser fram mot en anstormning av intressenter.
Ps. Det utgår ingen ekonomisk kompensation. Vi förutsätter att ni inser att det är er plikt som medkännande medmänniska att ställa upp, gratis. DS
Återhämtning
Det kostar på att ligga på topp. Bloggred. börjar känna sig lite sliten efter alla leveranser av visdomsord till en kunskapstörstande läsekrets. Därför skall vi släppa fram våra gästbloggare i ökad omfattning: Cendré- Bella, Blondin-Balle och vårt senaste stjärnskott Grin-Olle. Trumps valseger i USA- valet visar att vem som helst kan häva ur sig vad som helst, och det är ett koncept som passar Grin-Olle
Vi släpper dock in Cendré-Belle först. Hon skall ut och resa och med tanke på väglag och fruntimmer vid ratten är det bäst att hon får komma till tals först, om något skulle hända på vägen.
Måndag, va härligt. Det är jätteskönt när arbetsveckan börjar för oss som inte har något jobb. I kväll skall Rutger och jag ha det jättemysigt.” Måndagsmys” i kubik. Eller åtminstone litervis. Rutger vann på travet i veckan så han har lovat att köpa några flaskor rött till helgen. Han har investerat i ett halvdussin sjutiofemmor ”Kosken”för eget behov, men rödtjutet tror han skall göra mig lite tillgänglig. Det blir jag inte, man jag dricker så pass att jag tuppar av och inte märker vad som händer och sker på natten.
Vi har det ganska bra Rutger och jag, trots allt, men ibland drömmer jag om en annan man. När jag var sexton kom det ett kringresande tivoli till min hemby. Det var jättespännande med karuseller, pilkastning, chokladshjul och en massa annat roligt. De hade en varieté också med en brutta som visade mu…. och pa……. Jag tyckte nog att jag hade gjort det bättre så jag tog kontakt med en kille som skötte karusellen och erbjöd mig att visa mina färdigheter. Han sa att de hade ett kontrakt med strippan som inte kunde brytas men han tyckte att jag kunde demonstrera mina färdigheter för honom i tivolivagnen. Viken kille! Helt underbar och helt bar under. Vi upplevde en natt som inte går att beskriva, och svor varandra evig trohet och kärlek. Jag vandrade hem i ett lyckorus och tivolit plockade ner sina karuseller och åkte vidare
Några dagar senare såg jag en bild i tidningen på en kille jag kände igen. Han hade slagit ihjäl en pensionär med ett järnrör och satt nu häktad för dråp. Detta var förfärligt, men jag glömmer aldrig den mannens händer. Han kunde inte bara hantera ett järnrör, skall ni veta.
Det blev aldrig något emellan oss av uppenbara skäl, men jag tänker på honom ibland, än i dag. Jag fick sedermera hålla till godo med Rutger. Rutger är normalt inte så våldsam, bara han får ha sin sprit ifred. En jul för några år sedan gömde jag hans” Kosken” för att vi skulle få en vit, trevlig hjul. Jag var inte så vacker efteråt.
Vi har alla våra fel och bristningar. Rutger är förtjust i sprit och jag är nog lite av en shopo-man. Jag älskar att handla och snart skall vi åka till Ullared igen och förse oss med en laddning av livets nödtorft. Det är så himla härligt att slita billiga varor ur händerna på andra fruntimmer när de står i kön till kassorna. I år skall jag bara satsa på lotion, läppstift, maskara, anti- wrinkel system och andra skönhetsprodukter. Jag börjar att bli lite till åren och kan man bättra på lite här och var skadar det inte. Har jag råd skall jag spruta in Botox i läpparna, ja de i ansiktet. På TV såg jag en bankdirektör som hette Annika Falkengren. Hon hade väldigt tjusiga putande läppar. Jag vet inte om hon är botoxad men det såg så ut. Jag vill bli lika tjusig som hon. Och lika berömd och rik
Jag kanske inte får operera mig för Rutger. Han gillar inte stora putande läppar för han tycker det ser ut som hönsrövar. Jag kanske kan hålla med, för jag såg en trio gamla svensktoppsartister med”Lill- Babsan” i spetsen. Hennes ansiktsdrag verkade inte så naturliga. Om det beror på Botox och lyftningar vet jag inte, men det andades lite dålig kirurgi.
Annars gillar jag Lill-Babsan. Hon är så äkta glad, trevlig och positiv. Man riktigt ser att hon älskar människor. Hon tycker att alla är såååå gulliga och goa. Hon är genuint mysig och varm. Det är skillnad mot den där kriminelle tråkmånsen Leif GW som bara sitter och mumlar och visar upp sin ofantliga hängbuk. Det är väl inget att se. Jag kan titta på Rutgers.
Ja, ja jag vet att det finns de som gillar Leif GW, bl.a Bosse Bloggare. Efter detta får jag väl inte komma med några nya inlägg. Bäst att ligga lågt.
Puss och kram för denna gång, er Bella
Tack Bella. Vi skall försöka glömma det där med Leif GW, så du är trots allt välkommen med fler bidrag.
Världens märkligaste man.
Bloggen har ett antal gånger påtalat att vi aldrig har fel, eller i alla fall ytterst sällan. Nu har vårt självförtroende fått sig en liten knäck, igen
När Donald Trump seglade upp som presidentkandidat så trodde vi inledningsvis inte att han skulle bli vald. Det var det i och för sig inte många som trodde. Om så trots allt skulle ske, var vi övertygade om att han skulle omge sig med goda rådgivare och efter sin installation tona ner retoriken till rumsren nivå. Efter ett par dygn verkar det som om vår förhoppning kommer på skam. Dessa våra tankar har vi inte dokumenterat tidigare på bloggen så vi kunde ha hållit tyst, men vårt sinne för fair play kräver att vi redovisar vår felaktiga profetia.
Det finns många märkliga män,( och kvinnor är det bäst att tillägga så att vi inte kommer i konflikt med FI.) Det är illa att världens märkligaste man också är världens mäktigaste. Det skrämmer oss. Vi tröstar oss med att det trots allt kunde varit värre Det kunde ha handlat om en kvinna av samma kaliber. En” Donna Trump”.
Nu ber vi till den gode Guden att allt skall gå väl. Nu har han chans att visa vad han går för, om han finns.
Mandel-mess.
Bloggens läsare har nog noterat att det finns en del, i vårt tycke, fåniga TV- program som inte faller oss i smaken. Vi skall inte tjata om ”Bonde söker fru” igen, för det verkar lönlöst eftersom eländet fortsätter år efter år, trots våra protester. Det finns gott om tveksamma program på diverse kanaler och man behöver naturligtvis inte titta, men BSF retar oss alldeles särskilt för det får svenska folket att tro att alla bönder är idioter.
Nu kan vi se ett nytt program på bondskt tema: ”Mandelmans gård”. En ständigt skrattande mansperson av omisskännligt ”gröna vågen”-stuk driver tillsammans med sin hustru något som skall föreställa lantbruk. ”Ja men detta är väl lite mysigt och harmlöst”. Javisst, men det allvarliga är att personer i storstadsmiljö tror att det går till så här på en normal svensk gård Det gör det inte kan vi försäkra. Vi vill tillskriva de inblandade ett visst mått av handlag. Damen skall ha en eloge för en väl genomförd förlossning. Av en kvigkalv. Hon verkar inte helt handfallen när det gäller handhavandet med gårdens djur.
OK, fortsätt med Mandelman men se som kompensation till att visa program som speglar livet på landet för en vanlig bonde, på en normal, vanlig svensk gård. Det är en himmelsvid skillnad.
Vi betackar oss för” Hästmän” och Kokvinnor som gränsar till åtalbar förnedring. Däremot kan vi stå ut med danska” Hundra procent bonde” trots att det inte är så många procent av programmet som beskriver normalt, danskt jordbruk. Varför tål vi detta? Jo, man får stifta bekantskap med gamla brukningsmetoder och hantverk som det kan vara värt att sprida kunskap om. Man kan se det som ett ganska trivsamt musealt program. Dessutom är det hälsosamt befriat från en massa sentimentalt trams. Man slaktar sin infertila Jerseyko och barnen blir upplysta om att det är deras gamle vän som ligger på tallriken. Förfärligt? Inte alls. Dessa barn är priviligierade eftersom de får lära sig hur det går till, och har gått till i alla tider, i verkligheten på landet.
Frank Erichsen är en lite småtrevlig typ trots att han går omkring i onödigt skitiga kläder och har en ful mössa som är lite snarlik den som glaskonstnären Bertil Vallien envisas med att ständigt ha på sig, även när han går på krog Helsingborg.
Bloggen har härsknat till en aning över sättet som man framställer svenska bönder på, därför skall vi skriva berättelser som förlöjligar också andra yrkesgrupper. Vi kommer att börja med ”Mandelmans Vård”. En serie i sjukhusmiljö där en lite debil kirurg opererar patienter med rostiga primitiva redskap och smärtsamma metoder. Vi får se om det blir ett herrans liv på den svenska läkarkåren. Apropå ”Herrans liv ”så behöver vi inte bry oss om yrkesgruppen ”Präster”. De gör sig redan löjliga, av egen kraft, genom sitt deltagande i” Tro, hopp och kärlek”. …….. Herre min skapare vilken smörja.
Nu tycker ni säkert: Det är ju inget som duger åt den där gnällige faen. Detta är helt fel. Det finns mycket som vi tycker är sevärt. Framför allt på TV1 och 2. ”Aktuellt, Rapport, På spåret. Svårmodiga finska filmer, Ännu svårmodigare finska filmer, Veckans brott, Naturprogram, Handbolls-VM, Snooker, Forum. Uppdrag granskning, Kalla fakta mm. Det finns så det räcker, och duger, även åt en gammal gnällig bloggare.
Kristlig försäljning
I dag upplyser media om att Jehovas Vittnens lokal” Rikets sal” i Mönsterås skall säljas. Detta gläder oss. Trevligt att en gammal fin byggnad nu kan komma till nytta.
Gröna Köpingen 