”Mello”

februari 11, 2017 at 8:19 f m Lämna en kommentar

Melodifestivalen är inte riktigt vår grej. Så skall man tycka om man gör anspråk på viss grad av kulturell läggning. Vi struntar i detta, och tittar lite i smyg, när grannarna inte ser. Risken är f.ö. obefintlig, för våra grannar saknar möjlighet till insyn. Vi skulle till och med kunna titta på ”Mandelmans gård ”utan att få dåligt rykte. Det gör vi ibland med” skämskudden” tillhands. Senast förundrades vi över hans bristande handlag med lien. Han slog något som såg ut som korn, fast han kallade det vete. Men vi kanske såg fel.

Åter till Mello. Ace Wilder visade sig gå under dopnamnet Gernant, och hon är brorsbarnbarn till gamle hästmannen Anders Gernant.

Segern är klar!

Peder Fredriksson beskylldes för att han vann Jerringpriset bara för att unga hästflickor satt i stallet och röstade så att mobilerna glödde. Det blir kanske samma fenomen med Wilder, om nu dagens hästtjejer vet vem Anders Gernant var. Ingen skugga över AW. I rådande konkurrens står hon sig gott. Lite trivsamt kaxig med glimten i ögat och hon sjunger anständigt.

Annars är det för mycket gymnastik i ”Mello”. Ett antal ”akrobater” flänger runt som skållade råttor. Varför vet vi inte, men om vi skulle rösta blir det på någon som står hjälpligt stilla och gör det som han/hon skall: Sjunga.

Skall man röra sig till musik så är det ett oeftergivligt krav att man gör det i takt, annars står man stilla. Det finns bra och dåliga exempel. En som har rytmen i blodet, trots att han inte är färgad, är vår gamle favorit Magnus Karlsson (han i Weeping Willows) Han rör sig i takt med den musik han förtjänstfullt exekverar. Hans röst står i viss särklass.

Vi skall inte peka på någon som representerar motsatsen, för då beskylls vi för att vara negativa. Vår absolute favorit på den musikaliska estraden, Neil Young, tycker många lufsar fram på scen i ett monotont, stapplande tempo. Nja. Kolla noga, han gör det i takt. En lysande artist som borde fått Polarpriset. Inget ont om Sting, som fick det nyligen, också det är välförtjänt, men ge det till NY nästa år innan han hinner gå hädan. Han börjar bli lite till åren. Och vem gör inte det, men jag förväntar mig inget Polarpris även om det vore välförtjänt. ”Polarepriset” är inte aktuellt, för jag har inga polare kvar efter fyra år på Bloggen. Förlåt.

Nåja, vi deppar inte ihop för detta utan vi återkommer med en dåres envis. ( i egenskap av, eller i likhet med, ”det är frågan” som han sa gamle Hamlet)

I kväll skall vi se hur Roger Pontare är utstyrd, och om han har sin förträffliga sångröst i skick.