Archive for mars 11, 2017

Mendelssohns Gård. Avsnitt 7

Vi mal vidare med denna förbannade” Mendelssohns Gård”. Nu när vår inspirationskälla på TV-4 är till ända har vi lite svårt att få till ett någorlunda vettigt slut. Att börja skriva är lätt, men att avsluta är värre. Vi kör på med att par avsnitt till så får vi se vart det bär hän.

 

”Gusten och Maggan lever ett gott liv på alla sätt. Ja inte riktigt alla. Gusten är inte speciellt efterhängsen men när han någon gång tycker det är dags för lite äktenskapliga plikter har Maggan numera ofta huvudvärk eller illamående.” Ha ha ha ha är du inte sugen ikväll min lilla älskade tvestjärt. Ha ha ha ha”    ”Nej du min lille snuttegubbe jag har en sån ryslig migrän så jag varken vill eller orkar”

Detta upprepar sig allt oftare och Gusten börjar ana att allt inte står rätt till. När så Gusten en natt vaknar av att Maggan pratar i sömnen slår allvarliga misstankarna rot, beroende på Maggans sömndruckna budskap:” Oh du min älskade underbare Folke Lavetti. Kom Kom! Jag skall öppna pärleporten.” Sedan blir talet sluddrigt och otydligt men Maggan stönar intensivt.

”Ha ha ha hi hi. Nej nu djävlar i helvete, ha ha ha ha. Det här skall vi reda ut. Nu skall den där förbannade, jävla brunstiga Lavetti- Baggen avslöjas Ha ha ha ha.”

Från och med nu lämnar Gusten aldrig gården. Jo han säger till Maggan att han skall ta taxi till Simrishamn, men i själva verket sitter han i hönshuset och spanar, ungefär som en vakjägare som ”gluggar räv”. Inget händer de första försöken. Jo, en riktig räv kommer faktiskt en natt och nyper ett förvånat Vitt Leghorn”. Ha ha ha ha, det var en liten listig mickel”, skrockar Mendelssohn.

Inte förrän Gusten meddelar att han skall resa till Simrishamn och vara borta några dagar för att diskutera en fortsättning av TV- serien blir det napp. Nu har Gusten bytt från hönshuset till stian för det börjar bli lite kyligt om nätterna. Han ligger skavfötters med en liten trevlig gylta och får på så sätt både sällskap och värme av grisen.

Komforten är så påtaglig att Mendelssohn slumrar till, men kring midnatt väcks han av upprörda röster:” Men för helvete Maggan. Jag klarar mig inte på bara 50000: -nästa månad. Försäkringspengarna är väl inte slut? Du har väl inte slösat bort alla på den där flinande fjanten Mendelssohn? Får jag syn på det förbannade biodynamiska avskrädet skall jag slå ihjäl honom. Nej inte slå ihjäl. Jag skall vrida nacken av honom så det hörs ända till Simrishamn hur det krasar i atlaskotan.”     ”Men min älskade lille Flod. Behärska dig. Du får 70000:- bara du lugnar ner dig”.

Hjärtat hamrar i bröstet på Gusten och han svettas så ymnigt att gyltan tycker det är obehagligt och flyttar sig ett halvvarv.

Mendelssohn är inte så slug, men han har hela historien klar för sig: Floden är i livet och tillsammans har makarna iscensatt ett lukrativt försäkringsbedrägeri. Floden lever inkognito på annan ort och uppsöker Madam då och då för att få del av de bedrägliga penningarna. Vems var då likresterna i dammen? Gusten tycker en rimlig gissning är att det handlar om drängen Norman som försvann i samma veva. Om han fick hjälp att hamna i vattnet, eller om han dog för egen maskin, tänker Gusten inte ta reda Han är livrädd och fruktar för sitt liv. Skulle det avslöjas att han vet hela historien så står han nog själv på tur att bli ålmat.

När Floden rest vidare, vart vet ingen, packar Gusten sina väskor i smyg, beställer taxi och tar i kvällningen in på Hotellet i Östra Sönnarsröv under antaget namn: Gustav Mendelman.

mars 11, 2017 at 7:18 f m Lämna en kommentar


Arkiv

Skriv i din e-postadress för att få notiser om nya inlägg på Gröna Köpingens Blogg!

Gör sällskap med 38 andra följare

Kalender

mars 2017
M T O T F L S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  


Humor
Fler besökare till bloggen
Blogglista.se