Privat

mars 14, 2017 at 10:29 e m Lämna en kommentar

Nu när Mendelssohns Gård dessbättre är till ända känner vi behov av att hitta annat ut- eller avlopp för skrivklådan.

Det är trendigt att skriva lite självbiografiskt och det kanske vore något. Några sidor ur dagboken? Inte för jag begriper vad andra har med mitt privatliv att göra, och vad som skulle vara intressant, men kan andra, så kan jag. Med tanke på dygnsrytm och en del förehavande som inte passar i dagsljus kanske vi istället skall kalla det: ”Nattbok.” Vi gör ett försök.

”Klockan ringer vid sextiden. Inte min, utan hustruns. Hon är fortfarande i yrkeslivet och måste av det skälet larma upp ganska tidigt och i och med detta väcka en oskyldig pensionär. Hon får en lagom avpassad utskällning, och order att hämta tidningen. Medan hon ändå är på benen serverar hon en kopp te.

Tidningen innehåller inget sensationellt: Man har skjutit några stycken i Stockholm och lokalt är det som vanligt. Inget av värde. Jo man har tagit ett par tjuvligor med anknytning till asylboenden, med detta avfärdar vi som ”alternativa fakta” eftersom sådant inte sker, och aldrig har skett, enligt sakkunskapen.

En bildörr slår igen och hustrun slirar iväg på typiskt ryckigt, kvinnligt maner.

Nu rår man sig själv och man somnar ifrån snacksaliga lokalradioterrorister. Vaknar till, och tittar på klockan. Den är egentligen halv tolv men jag tar fel på visarna och tror att klockan är fem i sex. Skönt. Nu kan man sova en stund till. Klockan 13 är man vaken och nu fungerar tidsuppfattningen. Sedan urminnes tider har jag tagit en timmes skönhetssömn vid middagstid, något som givit gott resultat och en god vana som jag ogärna bryter. Jag ställer tyvärr ingen klocka, så i stället för en timme, blir det 2,5.

Nu regnar det ihärdigt, och ett hastigt överslag säger att det inte finns så mycket att göra utomhus under rådande väderbetingelser. Lika bra att ligga kvar och läsa.” Stövarklubbens Tidskrift” och ”Jaktjournalen” är snart avverkade och jag ser mig om efter alternativ. På hustruns nattygsbord ligger en bok, tjock som en bibel. 650 tättskrivna sidor. Hon har uppenbarligen funnit glädje i denna lektyr för hon har omväxlande skrattat och gråtit i sänglampans sken. ”Om Jag skulle provar några sidor”

Men va faen är detta? Efter tio sidor somnar jag av leda.

Vaknar av gnisslande bromsar.” Helvete, jag har inte plockat bort tomglasen och mina kläder på golvet i hallen”. Jag hastar iväg och hinner precis bli klar när hustrun stiger in. Jag är lite ansträngd och flåsig efter jäktandet. ”Vad du ser trött och andfådd ut. Har ni haft det jobbigt idag” ” Ja fy faen vad snärjigt, men vi blev precis färdiga innan du kom. Jag är väldigt trött, så om du lagar mat skall jag ta igen mig på soffan en stund”.

Klocka är 23.30 och jag försöker sova. Stört omöjligt. Hustrun läser sin ”Bibel” och sänglampan sticker i ögonen.” Men för helvete kvinna. Släck så jag kan sova”

Så kan en dag förlöpa, för en pensionär, utan anspråk på livet.