Archive for mars 25, 2017
Akuta problem
Byggnadsarbetare Kalle Karlsson kommer till lasarettet med brutet ben. Det råder ingen tvekan om att benet är av för en benpipa sticker ut genom huden. En läkare undersöker Kalle och beordrar en sjuksköterska att se till att det skickas personal att undersöka händelseförloppet vid olyckan. Kalle läggs åt sidan och har ont som bara den.
Påföljande dag kan rapporteras att olyckan berodde på en undermålig byggställning och att Kalle jobbat utan säkerhetssele. Nu opereras Kalle som hunnit bli en smula ankommen, men hans liv går att rädda. Vad är nu detta? Så här går det väl inte till? Nej dessbättre inte inom vården men på annat håll i samhället.
En elev terroriserar lärare, kamrater och övrig personal å det grövsta. Han (det är oftast en gosse) är en veritabel pest. ” Nu måste vi göra en utredning”. Den tar sin rundliga tid och man kommer fram till att det inte finns några bakomliggande medicinska problem, utan hans oacceptabla beteende har andra orsaker. Kanske beror det på att Kalles mamma inte sjöng för honom medan han fortfarande låg i moderlivet. Bloggen har, från kvinnor med insikt i barnpsykologi, hört att detta kan vara förödande. Medan utredningen rullar på fortsätter Kalle att förgifta tillvaron för sin omgivning, som lidersvårt av Kalles alla illdåd. Flytta på Kalle? Icke. Det är hans rättighet att gå kvar. Kamraternas rätt att slippa mobbing, stryk och en odräglig studiemiljö väger inte lika tungt.
Busen Berra stjäl, misshandlar och kör bil rattfull. Berra har hamnat lite fel i tillvaron av olika orsaker men han har skaffat sig en position i ett gäng som lever på rån, stölder och annan kriminalitet. Det går ganska bra och Berra har en god, hyggligt arbetsfri, inkomst. Berra började sin yrkeskarriär redan vid 13 års ålder. Polisen tog honom ibland med det hände inget som irriterade Berra. Lite samtal, och sen på’at igen. Berra lärde sig att man kunde bära sig åt hur som helst utan påföljd som irriterade. Det blev lite sämre när han fyllt 15 men fortfarande behövde han inte syna cellväggarna utan det blev lite samhällstjänst som han struntade i.
Parallellt med Berras bus pågår utredning om hur det kunde gå så illa för stackars Berra. Det talas om utanförskap och dåliga förebilder men det skiter Berra i. Han är nu så etablerad i kriminella kretsen att han kan ta sig för i stort sett vad som helst i förvissning om att det inte renderar honom obehagligheter. I en poliskontroll ertappas Berra med att avsågat laddat hagelgevär i framsätet. Nu blir det lite allvarligare utredning men samma dag släpps han på fri fot. Berra åker hem och hämtar ett nytt skjutvapen och åker till en adress där han tror sig veta att det bor en person som är skyldig gänget en ansenlig mängd penningar för narkotikasleveranser. Berra passar utanför entrén och när en mansperson stiger ut genom dörren skjuter Berra ihjäl vederbörande. Tyvärr var det fel person. Mannen var på väg att hämta sina barn på dagis och kunde inte ens stava till narkotika.
En stilla undran i all enkelhet: Kunde man kanske tänka sig att Berras liv hade tagit en annan vändning om han redan tidigt hade blivit medveten om att det inte gick för sig att leva rövare i obegränsad omfattning utan påföljd. Värt att prova på återväxten?
Lika väl som det är rimligt att man opererar ett brutet ben innan man undersöker orsaken till olyckan lika klokt vore det väl att ta hand om Kalle och Berra på” akuten” medan utredningar av allehanda slag pågår. Först”operation”, sedan förebyggande åtgärder.
Gröna Köpingen 