Livat lärande. Del1

april 4, 2017 at 9:02 e m Lämna en kommentar

I dag startar vår nya följetong, förlagd till skolmiljö. Huvudperson är pedagogen Vilgot Nesa,en högstadielärare som inte alltid framlever en konfliktfri tillvaro i katedern. Vilgot är lite ”eljest” men försöker göra så gott han kan, vilket inte säger så mycket. Han är i alla fall behörig och har i och med denna merit slagit ut ett antal obehöriga som säkert var mer lämpliga. Men det skiter regelverket i.

”Med ett resolut grepp tystar Vilgot väckarklockan som larmar på sängbordet. Den fyller egentligen ingen funktion för Vilgot vaknar regelmässigt för egen maskin redan vid 3-tiden, men han har klockan ställd på 06.00 om han mot förmodan skulle somna om. Det gör inte Vilgot, framför allt inte en måndagsmorgon, när det till på allt helvete är personalmöte. Han gruvar sig för han vet att rektor Bernard Blomgreen kommer att kolla om alla åtgärdsplaner är klappade och klara. Vilgots dokument är inte i bästa skick. Han har inte haft tid och när han härom kvällen skulle ta sig i kragen och komma till skott, hade han glömt vilka han skulle skiva åtgärdsplaner för. Nåja han hafsade ner några rader på slumpvis utvalda ur klasslistan, i fast förvissning om att rektor Blomgreen inte skulle kolla så noga. Det viktigaste är att han får in dokumenten.

Vilgot är på plats först och väljer en bänk lite avsides. En efter en droppar kollegorna in under glatt samspråk. ” Oh så skönt att få komma igång. Måndagar är för härliga” kvittrar Louise Flams men tystnar när hon noterar att rektor ännu inte anlänt.

På utsatt tid är alla på plats när Berard släntrar in: ”Hej allihopa. Härligt med måndag” .” Oh ja” hakar Flams på. ”Särskilt i dag när vi vet att du skall ha in åtgärdsplanerna. Själv har jag suttit hela helgen och skrivit och knåpat innan jag blev helt nöjd. Det har varit sååå jobbigt men det måste ju göras, för elevernas bästa”

Rektor Blomgreen har nyligen genomgått en veckokurs för rektorer och skolledare och där lärt sig att det ibland kan vara bra att anslå en familjär ton och visa lite intresse för de underlydande genom att ex. fråga hur helgen har varit.” Nå Gustav, vad har du sysslat med?” ”Jo jag och frugan har varit på bussresa till Ullared. Mycket intressant och givande. Jag har ett förslag att avgångsklassen kan förlägga sin skolresa dit.” ”Jaså jaha, vi får fundera på den saken. Och du Evert du har väl varit ute och fiskat som vanligt”,” Jajamän fyra gäddor och tjoget abborrar”. En efter en får pedagogerna redogöra för sina helgupplevelser och slutligen är det Louise Flams tur. Hon är extremt intresserad av djur, främst hästar och hundar och hon försitter ingen chans att visa hur duktig hon är. ”Jo jag har varit på internationella hundmässan i Fagerhult med min urgulliga unghund ”Tussinussan”, Hon fick 1 pris i unghundsklass och så deltog hon både i Agility, freestyle och turbolydnad. Hon var så duktig, fast hon hade lite otur. I Agilityn sprang hon åt fel håll och gick i mål vid starten. Hon var sååå gullig, för man såg riktigt hur hon skämdes för att hon gjort fel. Men det var kanske mitt fel också, för jag sprang ju med ” ”Jag tyckte du sade att du jobbat med åtgärdsplaner i helgen. Hur har du då hunnit med Fagerhult?” ” Jo jag jobbade hela nätterna . Det är så roligt och givande för man vet ju att det är för elevernas bästa. Eleven måste vara i centrum och inget arbete känns så meningsfullt som det som gagnar det uppväxande släktet. Det är en fantastisk favör att få jobba med alla dessa ljuvliga ungdomar”. Så mal hon på. Vilgot somnar, men vaknar med ett ryck när också bänkgrannen somnat och börjar snarka

Det drar ihop sig till kaffe så rektor får med milt våld hejda Flams. ”Nu tar vi fika, men innan dess samlar vi in åtgärdsplanerna så skall jag titta på dem vid tillfälle” ”. Oh så förargligt” utbrister Louise. ”Jag har glömt mina hemma. Jag var väl för sömning och tankspridd eftersom jag jobbat hela nätterna. Jag tar med dem i morgon”

Detta var en liten mjukstart, men ni är nu bekanta med ett par representanter för den typ av aktörer som sett till att det gått åt helsike med den svenska skolan. Tyvärr blir det än värre, men vi skall också lyfta fram någon enstaka med gott förstånd som pryder sin plats i katedern