Gröna Köpingen

Livat lärande. Del 8

Eleverna har några dagars lov. Vilgot  hade nog också velat stanna hemma och vilat upp sig, men det går inte. Skolan arrangerar s.k. studiedagar för lärarpersonalen, detta för att allmänheten inte skall reta sig på lärarnas alla lov. Oftast erbjuds ingen vettig sysselsättning utan det handlar om meningslös väntan på att tiden skall gå.

Denna gång finns arbetsuppgifter. Skolans nya och dyra ledord ” Alla kan” har av folkhumorn döpts om till” Alikan” eftersom man tycker det är så urbota dumt och tror att det är någon redlöst berusad som hittat på eländet. Det måste till något nytt

Denna gång fråntas Louise Flams ansvaret och det hyrs in en konsult redan från början. En mansperson, Folke Fyle från Stockholm, som aldrig tidigare varit i ett mindre samhälle på landsbygden.

Folke presenteras av rektor och sedan håller konsulten i taktpinnen:” Tjena! Leget? Nu skall vi vara riktigt kreativa, men innan vi kör igång blir det uppmjukande övningar för kropp och själ. Vi kör ett litet pedagogiskt drama så att alla hämningar släpper och vi känner hur energin pumpar. Vi ställer oss på golvet och sedan skall ni med era kroppar åskådliggöra era namn med rörelser. På så sätt får jag lära mig vad ni heter och alla får ett minne för livet”.  ”Oh så spännande ”kvittrar Flams.

Efter en stund ormar sig lärarkollektivet runt i diverse obegripliga rörelser. Alla utom Evert och Gillis Schwullbuuk. ”I helvete att vi deltar i detta. Vi ror ut på sjön och drar en gädda i stället”. .

Ingen märker att duon avlägsnar sig, för stämningen är nu nästan extatisk. ”Jag heter Louise” mal Flams på samtidigt som hon flaxar kring som en skadeskjuten skata. Även Vilgot rycks med i extasen och kravlar runt så att svetten stänker. ”Jag heter Vilgot. Jag heter Vilgot ”    ”För att vi skall bli en sammansvetsad grupp skall vi avsluta med en gammal klassiker. Ni skall stå med utsträckta armar och sedan falla bakåt och fångas av en kamrat. Detta lär er att ni kan lita på varandra.” Vilgot faller bakåt men man har missat att buda någon att ta emot. Ambulansen anländer och den medvetslöse förpassas till akuten.

Vi hoppar resten och meddelar att de av den nye konsulenten rekommenderade ledorden blev en intressant och engagerande frågeställning med ett givet svart:         ” Kan alla? Ja!” Kostnaden för detta stannade den här gången vid modesta 145000: –

Ganska snart förvanskade folkhumorn budskapet till ”Kanaljen”, men nu hade skolan inte råd med fler omarbetningar så det hela tonades ner och föll dessbättre ganska raskt i glömska.

april 23, 2017 at 5:50 f m Lämna en kommentar