Djurhållning.

december 12, 2017 at 1:52 e m Lämna en kommentar

Snöblask. I dag är det läge att sitta inne. (Ja i det egna hemmet) Vi har haft tid att bläddra i arkivet och då hittades ännu ett inlägg, signerat Allvarlige Alvar som nog inte publicerats tidigare, av okänd anledning. Extra intressant är att vår sporadiske gästskribent, Anders, medverkar.

Vi har sagt det tidigare: Djur engagerar. Det är bra, om engagemanget leder till att djuren får det bra och behandlas som de djur de är. När det gäller katter och hundar börjar det gå lite snett men vi lämnar detta för nu, och återkommer när vi retat upp oss i tillräcklig omfattning.

Våra övriga svenska husdjur, kor, grisar, får m.fl. har det i de flesta fall fantastiskt bra jämfört med stora delar av den djuriska omvärlden. Detta leder till att svenskt kött och mejeriprodukter blir aningen dyrare än det vi importerar, men det betalar konsumenterna gärna som en premie för god djuromsorg. Eller?

Det finns en lite egendomlig gruppering av medborgare som tycker att våra husdjur skall få ströva fritt utan att mjölkas eller i slutänden slaktas. Att stjäla deras mjölk och att äta köttet är vedervärdigt och barbariskt enligt dessa” djurvänner.”

Här finns plats för privata, frejdiga initiativ. Köp kor och låt dem hålla landskapet öppet tills de självdör och kan grävas ner i hagen, om nu hälsovårdande myndigheter tillåter. Det krävs nog ett avsevärt kapital för att driva denna ideella verksamhet.

Innan vi har råd med detta i stor skala, får vi förlita oss på gammal god svensk djurhållning. Som ett bevis på denna skall vi förmedla en bild från en framgångsrik grisuppfödning i en grannkommun. Det är vår vän och sporadiske medarbetare Anders, från andra sidan sjön, som redogör för svenska grisars vardag. En tillvaro som präglas av omsorg och välvilja. Det är en verklighet som inte är förunnad alla människor. Vi preciserar inte, men tankarna vandrar i riktning mot Glo, H-by, T-bo m.fl. Orter som inte hade samma tur som GK när vår herre var inne i den kreativa fasen. Ordet till Anders

Grisvetenskap

För närvarande pågår försök med att utforma ett djuromsorgsprogram för grisuppfödning i Sverige. Delar av programmet, bl.a. användandet av skyddsgrindar för att minska smågrisdödligheten, har debatterats i media. Personligen har jag alltid velat ligga i framkant som det så vackert heter. Jag har därför genomfört egna försök att höja välbefinnandet hos våra suggor genom att läsa en godnattsaga för dem om kvällarna. Då Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, inte visat tillräcklig uppskattning för mina forskningsresultat vill jag gärna delge er dem istället.

”Tre små grisar” och” Stora stygga vargen” fungerade inte. Det tog flera timmar innan de kunde sova. Scans årsredovisning fungerade inte heller. Den renderade långa MBL- förhandlingar och en anmälan till GRIS (Grisarnas Rätt I Samhället). Jag tycker mig skönja en viss dragning åt den klassiska litteraturen. Mest uppskattade är de grekiska filosoferna medSOkrates i spetsen. Jag tror att det beror på att de gillar idén om att den mänskliga kulturen grundades ”in Greece”. Jag har även försökt att intressera dem för militärhistoria. Slaget vid Grisbukten går bra men de ratar allt om andra världskriget. De gillar naturligtvis inte att Nassarna fick stryk. Brunstiga suggor brukar vara lite uppspelta och svåra att söva, men om man visar dem en bild på Bert Karlsson brukar uppspeltheten gå över och de somnar gott.

Med dessa banbrytande forskningsresultat som grund går vi vidare för att om möjligt förbättra den svenska djurvälfärden ytterligare.

Vi tackar Anders för dessa intressanta forskarrön. Nu har vi dessutom fått en förklaring till varför deras närproducerade skinkor är så sagolikt goda.