Lovord
mars 13, 2018 at 10:22 e m Lämna en kommentar
Responsen beträffande ”Svullbukens Matblogg” har varit överväldigande. Det strömmar in tack och lyckönskningar från hela vårt avlånga land. Signaturen” Död åt Kebaben ”skriver att Gillis gör en enorm insats för matkultur och vällevnad. Han värdesätter framför allt Gillis rakryggade avståndstagande till alla utrikes, salmonellainfekterade tveksamheter.
Svullbukens Matblogg har även rönt internationell uppmärksamhet. En känd gourmand i ett nordiskt grannland, som på grund av sin glupande aptit fått smeknamnet” Mätta Marit” skriver: ”Tack Gillis för att du öppnat mina och Haakons ögon för svenska delikatesser. Nu har vi lagt Får i kål, Smalahove och Rakfisk och åt sidan och hädanefter har vi bara Bandykorv och Isterband i konten när vi går på tur. Korv som vi värmer innanför lusekoftan. Vi har med tiden lärt oss att värma innan vi smetar på senap”.
Sign FFFFH, som vi tror skall uttydas ”Fy För Fan För Hamburgare” passar på att ge utrikes Hamburgerkedjor kritik i form av en liten trevlig Limerick
På ”Donken” i vår lilla By.
Serveras Big Mac med dubbelmeny
Man med fingrarna äter
”Mat” som på tarmen fräter
Och snart blir man tvungen att spy
Det är glädjande att det finns ett stort intresse för, och kunskap om, mat och matlagning ute i GK-stugorna. Riktig mat. Hederlig kost av gammalt gott märke. Gillis kommer att även fortsättningsvis koncentrera sig på sådant som har stark lokal anknytning: Hemortsrätter. Här i trakterna handlar det om ex. Småländska Kroppkakor, Ostkaka och tidigare omtalade Isterband, men också en extremt lokal specialitet som vi vill lyfta fram i dagsljuset: Ort-aladåb. Ort är ett annat namn på Id. Ja inte flit, strävan, utan fisken Id.
Orten har en lång historia som en betydelsefull matfisk också i delar av vår grannkommun, Mönsterås. Vi tänker på byarna Forsa och Elmhult där Orten lagt grunden till ett exceptionellt välstånd, nästan i nivå med Gröna Köpingens. Vi skall vid senare tillfälle uppmärksamma ”Forsabygdens Ortfiskeförening” (FOF) som lagt ner stor möda på att lansera Orten som den ypperliga delikatess den i grunden är.
”Det är för mycket ben i Ort ” är en påstående som man hör ibland. Detta är trams. Visst finns det ben. Ben som är ett måste för kroppens funktion och stabilitet. Rimligtvis borde det vara bra med en stor mängd. Rikligt med ben har också gynnsam inverkan på matsmältning och peristaltik. De personer som är känsliga för ben äter mycket sakta eftersom man vill plocka bort så mycket som möjligt. Att äta långsamt skall vara bra för magen påstås det.
Vi som inte är så nogräknade stoppar fiskköttet relativt orensat i munnen för att sedan låta tänderna göra jobbet och sortera. Benen ger ett trevligt tuggmotstånd och de ben som inte går att svälja förpassas till en av mungiporna för senare avtransport till katten.
Vi förväntar oss att Gillis Svullbuk kommer med ett antal recept på hur denna enastående fisk kommer till sin fulla rätt på bordet, i slott såväl som koja.
Entry filed under: Diverse.
Trackback this post | Subscribe to the comments via RSS Feed