Hemmafru söker bonde

oktober 27, 2018 at 1:23 e m Lämna en kommentar

Säsongens första snö, i dessa delar av riket, har för en stund förgyllt tillvaron. Tyvärr försvann snöflingorna lika fort som de tog mark, men förhoppningsvis kommer det mer, senare.

Alla är inte lika förtjusta i höst, vinter och kyla. För dessa skall vi i dag börja publiceringen av vår serie ”Hemmafru söker bonde” där man kan fröjdas åt småhångel i solvarma kohagar. Svensk sommar när den är som bäst. Ni skall få stifta bekantskap med en lantlig idyll som saknar motstycke: Krumhornade SRB med mjölkstinna juver. Prunkande ängar och hagar, med gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol. Kärlekstörstande, svältfödda kvinnor och bönder som sitter och utväxlar små pussar i en pastoral idyll. Ja detta skall bli något utöver det grå vardagliga. Ljuv, oskuldsfull romantik, fjärran från vulgär och smaklöst sex.

Kanske kommer det romantiska skimret att naggas i kanten eftersom vi skall berätta hur det egentligen går till vid inspelningen av denna superromantiska bondesåpa.

Inledningsvis skall vi presentera seriens huvudrollsinnehavare, Gullan Olsson, en av förgrundsfigurerna i PRO ( Panelhönornas riksorganisation) Vi gör en kort resumé av hennes öden och äventyr fram till dags dato:

Gullan är 60 år gammal, uppväxt och fostrad i ett kristet hem i utkanten av GK. Hon är enda barnet och hennes föräldrar försökte så gott det gick hålla henne hemmavid och skydda henne mot omvärldens faror. Det betydde att hon var ca 40 innan hon tilläts åka ut på danstillställningar och känna på lite manfolk. Orsaken var att hennes föräldrar dog. Här satt hon nu ensam och övergiven. Enda sällskapet var en kastrerad hankatt som inte dög så mycket till

Det blev inte så mycket bevänt med manfolket. Orsaken var, till viss del, att hon inte såg särskilt bra ut. Ja, vi skall vara ärliga: Hon var ful som stryk och klädsmaken var kanske lite gammeldags. På danserna i Folkets Hus fick hon sitta ouppbjuden i sin plisserade krimplin- kjol som luktade naftalin. Helg efter helg satt hon där, utan napp.

När Gullan fick höra talas om planerna på inspelning av en bondsk dokusåpa i utkanten av Gröna Köpingen ser hon sin chans. Hon tar några foton på sig själv, i olika poser och kläder, och skickar till Linda Loverace, produktionsansvarig för” Hemmafru söker bonde”

När korten dimper ner på Lindas skrivbord säger det klick: ”Men för böveln Detta är ju sagolikt perfekt. Har ni någonsin sett någon så fantastiskt töntig. Hon är som klippt och skuren för rollen. Henne tar vi”

Detta var en liten kort aptitretare inför en fortsättning som inte lämnar något i övrigt att önska: Romantik, frisk luft, levnadsglada fäkräk, blommor och blader. Allt kommer att vävas samman i en story som hade gjort Sigge Stark grön av avund, om hon varit i livet. Det är hon inte, men livat skall det bli.

Trevlig helg. Med eller utan snö