Hemmadotter söker bonde:4

november 29, 2018 at 5:13 e m Lämna en kommentar

Det är hög tid att få ett slut på vår vedervärdiga bondesåpa:” Hemmadotter söker bonde”

Förra snittet slutade när Henrik Och Gullan växlat en liten puss i Gullans föräldrars sovrum. Det blev inte mer än så, för Henrik måste hem till bestyren i ladugården i Fjösingsmåla.

Påföljande dag tycker Linda att det är dags för lite förnedrings-tv, d.v.s. det moment när Gullan skall välja vilka bönder som skall få stanna i hennes hem. Någon skall väljas bort och få stå där ratad och utstött. Det visade sig vara en bekymmersam procedur för det var ingen som ville stanna. Alla ville byta upp sig och återvända till sina husdjur. ”Men för faen. Någon måste väl kunna offra sig. Det blir ju inte bra TV annars”. Efter mycket tjat och övertalning ger Henrik med sig och lovar stanna.” Man bara för detta avsnittet. Sen vill jag hem.”

Påföljande dag tar inspelningen vid. De bortvalda låtsas vara besvikna och Henrik försöker att spela överlycklig.” Oh vad härligt att få stanna hos Gullan. Oh vad jag är glad.”

”Då kanske det kan vara dags för en liten puss igen kvittrar Linda. Se så in i sängkammaren igen”. Nya pussar, och Gullan trycker sin kropp mot Henriks med den entusiasm som bara 60-års kärlekssvält kan mobilisera. Gullan börjar att andas häftigt och Henrik blir lite förskräckt och tänker retirera, men ångrar sig i sista stund. Skymningen har fallit och rummet ligger i mörker, något som påverkar hans beslut. Han tänker:” Men va faen. Nu ser jag inte hur hon ser ut så det är väl lika bra att passa på. Kanske inte så kul, men det är gratis”.

Med omsorg om våra läsare ger vi ingen detaljerad redovisning av händelseförloppet utan vi konstaterar bara att Gullan så småningom vaknar i morgonväkten med rosiga kinder och ett förnöjt leende på läpparna. När hon vänder sig i sängen för att treva efter Henriks märker hon att sängen är tom. En enorm besvikelse sköljer genom hennes lekamen: ”Hur kunde han smita iväg utan en repris, och utan att säga adjö”. Gullan snyftar.

När hon låter blicken svepa över rummet, får hon syn på fotot av föräldraparet. Faderns frireligiösa, skoningslösa blick har hårdnat än mer, och hon tycker sig förnimma hans röst:” Hur kunde du Gullan? Är detta tacken för att vi försökt hålla dig på Herrens smala stigar och skydda dig för omvärldens ondska? Vad skall församlingsmedlemmarna säga, om detta kommer ut? Evig vanära kommer att vidlåda dig. Vi tar våra händer ifrån dig. Halleluja.”

Gullan börjar kallsvettas. ”Hjälp, vad gör jag? Tänk om jag blivit gravid”. Gullan drar sig till minnes Första mosebok 20:12, där det berättas om Sara, Abrahams hustru, som födde en son vid 90 års ålder. 60 år är nog ingen garanti mot graviditet.” Skall jag säga att han våldtog mig eller kan jag skylla på den Helige ande?”

Gullan gör polisanmälan och en dag hämtas Henrik till förhör mitt i morgonmjölkningen. Han är av naturliga skäl chockad.” Detta är ju inte klokt. Hon var ju med på det. Det var ju jag som nästan blev våldtagen.” Henrik häktas och han döms så småningom till 4 års fängelse. Ord står mot ord men det fanns gott om DNA-bevis i förädlarnas slaf, så Henriks protester klingar ohörda.

Nu sitter Henrik inne och Gullan brottas med dåligt samvete. En sorgesam historia, som trots allt förde en god sak med sig. Det blev abrupt slut på denna vidriga Bonde- såpa och nu hoppas vi, vid Gud, att det inte blir någon fortsättning på detta elände, eller liknande imbecilla påfund.

Men ni är nog lite nyfikna på hur det kommer att gå? Vi kan avslöja hur det hela slutar, för vi har övernaturliga gåvor och kan se in i framtiden, även om vi normalt helst tittar bakåt, på den gamla goda tiden.

Henrik har det inte lätt på kåken. Våldtäktsmän har låg status och får ofta stryk av sina medfångar. Efter fyra års lidande är han en fri man och kan återvända till Fjösingsmåla och en tom ladugård. Hans grannar, som tidigare varit trevliga och snälla, hälsar inte längre.” Där går han den förbannade våldtäckaren”. Han är utstött, ensam och deprimerad.

Gullan har under fyra års tid pinats av sitt dåliga samvete. Vad har hon ställt till med? Till slut blir samvetets plågor henne övermäktiga och hon går till polisen för att bikta sig. Det slumpar sig så att i samma veva som hon anländer till stationen, anträder ett par polismän färden till Fjösingsmåla för att skära ner en man som hängt sig i ett grimskaft på logen.

Man vad är nu detta för ruskigheter? Bara jämmer och elände. Förfärligt! Förlåt. Det måste till en ändring. Nästa gång blir det lite lättsam politik istället. Tror vi. Eller något annat uppbyggligt. Eller ohyggligt.