Veckans bikt

december 17, 2018 at 8:26 e m Lämna en kommentar

Vår nyligen påbörjade lyriska läsecirkel har blivit en formidabel succé. Överallt pratas det om Ankdammeriledamoten Torstenssons briljanta lyrik och det är rusningen till bibliotek och bokhandel.

För att hysterin inte skall ta ohanterliga proportioner, skall vi varva” Veckans dikt” med andra inslag. Bloggen introducerar två nya varianter:  I” Veckans Bikt” skall ni läsare ha möjlighet att offentligt erkänna era mer eller mindre allvarliga illdåd, och genom kyrkans försorg få förlåtelse.

Sjukdom är kärt samtalsämne och hypokondrikerna skall få ventilera sin oro i programserien ”Veckans Gikt”. Nog så spännande

Vi börjar med” Veckans bikt”. Att kunna vädra sina synder till beskådande är en möjlighet som borde nyttjas av alla som tyngs av ett frätande samvete.

Bloggen har fått skrivelse från en kyrkans man. En katolsk präst, stammande från en grannsocken. Han känner stark ruelse över en nyligen timad händelse och han suktar efter Herrens förlåtelse för syndiga tankar.  I kyrkans värld är det ju så vist ordnat att man kan bikta sig och be om förlåtelse, sedan är allt frid och fröjd och man kan börja på ny kula på radbandet.

Ordet till denne botfärdige, herrens tjänare:

”Den händelse som plågar mitt, i övrigt snövita samvete, ligger nära i tiden. Herrens boning gästades den 13 december av det traditionella Luciatåget. Sång, psalmer och vitklädda gracila varelser fröjdade både hörsel och syn. Luciatåget anfördes av en vacker lucia med levande ljus i håret, och det var nu mina syndiga tankar föddes.  Vilka enastående charmerande små näpna stjärngossar längre ner i tåget. Anblicken av dessa små änglalika, oskuldsfulla varelser orsakade att jag rusade ut i sakristian och föll i bön. En bön som vädjade om att jag inte skall frestas att liera mig med andra katolska herrens tjänare med samma böjelse. De är många. Men ensam är stark. Hoppas jag.”

Bloggen kan naturligtvis inte utfärda något avlatsbrev, men vi skall engagera vänner och bekanta med religiösa anlag att be till den Allsmäktige om förlåtelse å prästens vägnar.

Man kan kanske tro att pedofili är en ny vedervärdighet, men har vi inte tolkat skrifterna fel så finns det gott om bevis på försyndelser även i gången tid. Det verkar som om en del av kyrkans män inte har tagit rättelse och man kan undra om det inte vore befogat med lite resolut tillrättavisning. Korsfästning eller stening kanske är brutalt i överkant men en liten skärseld som svider i skinnet under kaftanen vore kanske lagom. Men, om vår herre är på gott humör kanske det ordnar sig till det bästa, bara med hjälp av förbön.

Blir den katolske representanten förlåten? Kanske. Om han kommer på bättre tankar.

Entry filed under: Diverse.

Veckans dikt Veckans gikt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Arkiv

Skriv i din e-postadress för att få notiser om nya inlägg på Gröna Köpingens Blogg!

Gör sällskap med 39 andra följare

Kalender

december 2018
M T O T F L S
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930
31  


Humor
Fler besökare till bloggen
Blogglista.se


%d bloggare gillar detta: