Skogs- och vanvård
mars 5, 2019 at 12:50 e m Lämna en kommentar
Alvar Alvarsson (Allvarlige Alvar) har inte bara synpunkter när det gäller djur och jakt. Han engagerar sig med förtjusning även i frågor som rör skog och skogsbruk.
Bloggen träffade Alvar ute på stan och vi noterade att han kanske inte såg lika glad ut som han brukar.” Vad är det Alvar du verkar missbelåten. Har det hänt något?” ”Det är inget särskilt men jag tycker att jag börjar höra röster.”. Va, har du drabbats av hallucinationer eller har du blivit religiös?” ” Inte alls. Jag tycker mig hör röster ur det förgångna. Röster som man hoppades att slippa. Det gäller skog och skogsbruk.
När jag förkovrade mig i frågor som rör skog och skogsbruk i början av 70- talet så lärde jag en del som jag under resans gång haft anledning att ifrågasätta.
Det handlade bl.a. om gigantiska föryngringsytor, ibland över ägogränser för att man skulle kunna vara rationell enligt de drivningsmetoder som då fanns tillgängliga. Hyggena skulle inte bara vara stora, utan kanterna skulle vara raka och snygga för att minimera arealen ” sterilzon” Föryngring som gränsar mot kvarvarande äldre skog växer tack vare konkurrensen sämre och denna bård fick beteckningen ” sterilzon”. Inte faen är marken steril. Redan här borde man sparkat bakut, men det gjorde vi inte.
Det fanns ett begrepp som kallades ”Idiottofsar. Vad var nu det? Jo det var självföryngring i luckor efter ex. vindfällen som skulle vara av ansenlig storlek för att den skulle vara värd att spara. Nej ner med skiten och plantera. Varför röja ner det som redan fanns? Jo, bl.a. för att man eftersträvade ett jämnt ”krontak. Så skulle det vara, men det visste inte de självsådda granarna. De växte ändå.
Det var tvång att avverka gammal skog, och man hade ett begrepp,” tras- och restskog” (5:3), som ena dagen var skräp för att efter lagändring i vissa fall var högst skyddsvärd. Hyggesfritt skogsbruk, olika former av blädning, var inte att tänka på. Det var olagligt
Vi studerade och beundrade hyggesplöjningar där marken blev så hanterad att spåren fortfarande syns idag, 60 år senare. Det pratades om gigantiska tillväxtökning med plantmaterial av rätt proveniens och man uppmuntrade till plantering av” exoter”, ex. Contorta , . Lövuppslag sprutades med Fenoxisyror och en del av de som hanterade preparatet dog i cancer Vi kan hålla på så här länge, men det skall vi inte. Man blir bara deprimerad när man inser hur blåögda vi var.
Efterhand bleknade dessa irrläror, men nu hör vi oroande röster i fjärran igen. Sitka och hybridlärk m.fl. skall klara klimatförändringen. Förädlat material skall än en gång ge hiskeliga tillväxtökning. Omloppstiderna skall sänkas drastiskt och älgen skall ”skjutas ut” för att hindra enorma tillväxtförluster på grund av betning av tall. Sker inte detta hotas skogsindustrin, eftersom råvaran kommer att tryta. Är det verkligen så?
Under resans gång har det visat sig att tvärsäkra påståenden från skogliga profeter inte alltid hållit i längden. Jag tror att jag berättat detta tidigare men vi tar en repris. Under en skoglig sammankomst i gången tid restes frågan om en föreslagen skötselregim inte stred mot de” biologiska lagarna”. Då tar dåvarande länsjägmästaren till orda: ”De biologiska lagarna, de bestämmer vi”. Ojdå! Är det så lätt.
Vi tackar Alvar för detta. Nästa gång blir det nog mer om älg, älgmat och mat av älg
Entry filed under: Allvarlige Alvar, Skogsbruk.
Trackback this post | Subscribe to the comments via RSS Feed