Gröna Köpingen

Var är älgen?

Vi lovade att Allvarlige Alvar skulle få komma till tals för att få ge sin syn på problematiken kring älg, älgjakt och skogsskador.

När vi söker upp Alvar hittar vi honom vid köksbordet med senaste numret av Svensk Jakt under glasögonen. ” Jaså , sitter du här inne. Är du inte ute och rekar inför älgjakten ?” ” Nej jag har tappat sugen. Att sitta och spana efter älgar som inte finns är tämligen enahanda. Jag börjar bli lite för gammal och ”mätt. ”Trots ett fanatiskt jaktintresse har just älgjakt aldrig varit min” cup of tee” Visst. Under slutet av förra seklet när det kryllade av älg var man så illa tvungen att vara med och dra sitt strå till slaktboden.

Nu är det annorlunda. Den enorma mängd älg som enligt vissa skogliga företrädare besudlar markerna, har en fantastisk förmåga att hålla sig osynliga. Sanningen är nog, att de inte finns. Det är bara att titta på avskjutningsstatistiken. De skjuts i dag 100000 färre älgar än under glansdagarna.

Nota bene! Så stor älgstam som under toppåren skall vi naturligtvis inte ha på nytt, men att i dag ropa på en halvering är enfaldigt. Det handlar om ett vilt med stort ekonomiskt och rekreativt värde som vi skall värna om och inte behandla som ett mindervärdigt skadedjur

Åttatandade granbarkborren däremot, är nog något som bara tilltalar insektsätande fåglar. Det finns ett samband mellan barkborrar och älgar. I avsaknad av en vettig skogslagstiftning har det varit, och är, tillåtet att föryngra med gran på marker med låg bonitet. Resultatet har blivit för låg andel tall och vi står här nu med gran på marker där den definitivt inte hör hemma. Detta vet inte granen. Den försöker växa ändå. Men förbaskat dåligt. Granar som i dessa tider torkar och dör och ger barkborrarna dukat bord.

Granbarkborrar hade vi naturligtvis haft ändå, men kanske inte i den omfattningen som nu. Med större andel tall och friskare gran hade problemet varit mindre.

Åter till älgen. Tall är inte älgens favoritföda, men i brist på annat betas den. Ibland illa, det är inte tu tal om det. Men. Det finns en del man kan göra. Jag kan för mitt liv inte förstå att man med berått mod avverkar betesbegärliga trädslag under sommaren. Ek, asp, ask ,björk , tall, plus kanske några till, som avverkas vintertid erbjuder en stor mängd foder. Inte bara för älg utan också ex. rådjuren. Att låta detta torka bort vid sommaravverkning är slöseri av stora mått. Det kan finnas drivningstekniska orsaker till ”fel årstid”, visst, och att erbjuda åtråvärd mat intill större vägar kan av trafiksäkerhetsskäl vara tveksamt. Men det är undantag som bekräftar regeln: Avverka vintertid.

Det verkar som en del av dagens enögt produktionsinriktade skogliga tjänstemän i vissa fall inte är så insatta i jakt-och viltvård frågor, och har svårt att se helheten. Obs. Inte alla, men vi saknar ibland de gamla hederliga skogsmännen med en strävhårstax under lodenrocken och en bred kunskap om skog, natur, vilt och jakt.             Det var bättre förr.

Vi tackar Alvar för hans som vanligt kloka synpunkter. Särskilt slutklämmen gläder oss.

Nästa gång ses vi på lördag, förmodligen. Lördagens tidningar brukar utgöra underlag för lite funderingar

oktober 3, 2019 at 6:31 e m Lämna en kommentar