Öronbedövande

december 6, 2019 at 6:31 e m Lämna en kommentar

”Det lackar mot jul.” Lackar är ett lite egendomligt uttryck, men lär betyda att något närmar sig så sakta. Under barnaåren gick tiden innan jul oändligt sakta. De hägrande julklapparna gjorde tiden seg som sirap. Nu har fascinationen lagt sig men visst är det trevligt att se det uppväxande släktets förväntan och glädje. För egen del är det numera maten som lockar mest, även om en viss bantningsiver lagt sordin på stämningen. Nu, när jag tänker på ex. lutfisk och rullsylta så framstår bantning som något fullständigt idiotiskt och meningslöst. Kommer också ostkaka med i bilden så blir längtan efter kalorier nästan outhärdlig. Men en oformlig isterbuk är inte så nyttig och kanske inte heller så klädsam. Man får välja. Antingen ett något kortare, men gott liv, eller ett lite längre men tråkigare.

Jag nämnde outhärdligt. Musik är fantastiskt trevligt, i alla fall bra musik. Vad som är bra är naturligtvis en smaksak. Jag brukar påstå att god musik är slitage- beständig. Ju mer man lyssnar ju bättre blir. Motsatsen gäller” slagdängor” som fastnar direkt, men som efter ganska kort tid retar kräkreflexerna. Hit vill jag räkna den förbannade ”Julmusiken”. Outhärdlig. Det finns inte en enda artist som inte skall ge ut en julskiva för att tjäna en slant extra på julhysterin. Och är det inte nytt så mal man på med gamla klassiker som orsakat skavsår i öronen i decennier. Det är” White Christmas, Jingle Bell, Let it snow, Santa Claus is coming” och så vidare. Och så var det detta med exponeringen. Man kan inte gå och handla i jultider utan att utsättas för denna pina. Jag förstår de butiksanställd som tycker att julmusiken i högtalarna är ett stort arbetsmiljöproblem. Stäng av skiten. De som vill lyssna kan göra det i hemmets lugna vrå. En vrå som vore lugnare utan julmusik. Nu har vi gnällt färdigt om detta.

Julmusik som är uthärdlig och dessutom vacker är ”Adams Julsång” eller ”Oh helga natt” om man så vill, gärna framförd i kyrkan av Andreas Landin. Vi finner numera ingen anledning att gästa helgedomen, annat än i samband med dop eller när någon skall i jorden, men Landin är ”värd en mässa”.

I morgon är det lördag och då skall vi se om ”Termometern-OT” innehåller något roligt som är värt att kommentera. Gör den det så återkommer vi inom kort. Trevlig fredagskväll!