Archive for september, 2020

Sport-Kalle: Golf

Bloggen är glad och stolt över våra eminenta gästbloggare som ger en intressant och varierad bild av omvärlden. Nyligen presenterade vi en ny förmåga, ”Sport-Kalle”, som gav sin syn på skidåkning på längden och på tvären.

Nu har Olle skaffat sig erfarenhet av en ny sport som han tidigare inte varit så bekant med: Golf. Ordet till Sport-Kalle.

Jag har sett golf på TV och imponerats av elitspelarnas skicklighet och nervstyrka. Fantastiskt duktiga och mestadels trevliga idrottsmän. Ja inte Tiger Woods som alltid ser butter och förbannad ut.

Under en tur i östra delarna av Småland upptäcker jag att en förmodligen lågbegåvad markägare anlagt en golfbana på prima, produktiv åkermark. En skändlig handling som borde rendera åtal. För att utröna om detta jordiska missbruk kan anses motiverat beslöt jag att ta en närmare titt på spelet och spelarna.

Jag beger mig till klubbhuset och slår mig ner på lagom avstånd. Inte så långt bort att jag inte hör konversationen men heller inte så nära att de ansvariga tror att jag är intresserad av medlemskap.

Porträttgalleriet är intressant. En blandning av kön och åldrar med en övervikt åt det pensionerade hållet. Klädseln utmärks av viss elegans. Rutiga byxor och tröjor med emblem från större banor runt om i riket och världen. Augusta och St. Andrews m.fl. Om bärarna är medlemmar eller bara vill tala om att man haft råd att spela på de svindyra anläggningarna framgår inte. För all del. Man ser också en och annan ungdom med trasiga jeans, men enligt rykte finns det krafter som vill förbjuda denna utstyrsel. Bar överkropp är dessbättre förbjudet, så de fulltatuerade som vill visa upp sina mästerverk får söka sig till andra arenor.

En äldre mansperson med ganska imponerande volym tilldrar sig mitt intresse. Han är iklädd en vidbrättad hatt med något skotskt klubbemblem. Lacostetröjan är oklanderligt vit och matchas av ett par aprikosfärgade halvlånga shorts Jag flyttar lite närmre för att kunna höra samtalet mellan den voluminöse och några damer som verkar tilltala mannen ifråga: Jag och Bettan var och spelade Falsterbo förra helgen. En klassisk gammal fin bana och medlemmarna är sååååå charmiga och trevliga. Bettan och jag spelade faktiskt riktigt bra golf. Riktigt bra. Jag sänkte en wedge från 20 meter och drog i några riktigt långa puttar. Vi träffade Liv i restaurangen. Hon är så väl bibehållen och såååå charmig.

Nej nu måste jag ut och spela. Jag har lite bråttom för jag skall bjuda Bettan på skaldjursbuffé med bubbel till kvällen. Jag har hittat en fantastiskt god champagne som bara kostar strax över tusenlappen.

Mannen tar sin välmatade bag och drar iväg. Ja, han behöver inte dra för han har en liten motor på golfvagnen som sköter framfarten. Jag stannar på sådant avstånd att jag inte noteras, men så nära att jag kan se hans agerande. Han peggar upp på första tee, intar position, och nu börjar det. Han slår en provsving, han slår en provsving till. Provsving… provsving… provsving, provsving, provsving, provsving… När han äntligen är redo, ramlar bollen ner från peggen som förmodligen drabbats av materialutmattning vid det här laget. Till slut träffar hans driver så pass att bollen flyger iväg 20-30 meter. Out! Djävlar. När han kommer fram till bollen noterar han att den ligger någon halvmeter out: Mannen ser sig om men noterar inga åskådare så han kan sparka in bollen på Fairway.

Jag skall inte trötta läsarna med fler detaljer, bara berätta att han så småningom når green efter åtskilliga slag och missar. Han fyrputtar och drar vidare.

Ronden blir kort för på första vattenhindret tar hans bollar slut. Ett dussin rangebollar, som han smugit ner i bagen, hamnar i vattnet, och när han också dränkt ett halvdussin svindyra ”Top Flight” återstår inget annat än reträtt.

Är du redan tillbaka” spörjer damerna som dröjt sig kvar. De hade spanat in banägaren som de tyckte var snygg och stilig och nu satt de och hoppades på närkontakt. Jo Bettan ringde och berättade att det var långa köer på hemvägen så jag måste skynda. Jag vill ju inte att skumpan skall bli ljummen. Ha ha ha ha…..

Ja. Utan att vara elak i överkant kan jag nog konstatera den välklädde och välmatade var fullständigt oduglig. Usel! Jag erinrar mig ett uttryck som en äldre tennis-domare en gång myntade: När spelstyrkan sjunker stiger elegansen.

september 30, 2020 at 6:04 e m Lämna en kommentar

Beklagligt missförstånd

Så här på lördagen hade vi tänkt att skriva om något trevligt, men vi känner behov att rätta till ett fatalt missförstånd, så snart som möjligt. Vi gjorde nyligen ett besök hos den beryktade gnällspiken Grin-Olle, en ganska obehaglig upplevelse.
Nu visar det sig att en annan lokal bloggare: Bert, på” Berts blogg om Mönsterås” har fått för sig att Grin-Olle är ett alias för Bert själv. Man häpnar. Var kommer sådana tankar ifrån. På vilka grunder dras dessa slutsatser?

För att reda ut, besöker vi Olle på nytt, med risk för liv och lem. Vi kan avslöja att Olle bor västerut, och inte alls i Gröna Köpingens grannsocken Mönsterås.

På slingrande vägar söker vi oss fram till Olles bostad. Vi knackar ånyo på, och möts av uppmaningen: Far åt helvete..

”Men Bäste Olle. Jag vill bara att du tittar ut och dementerar ett rykte. Det är så att Bert på ” Bert blogg om Mönsterås” har fått för sig att du och Bert är samma person”.

Men va i helvetes djävlar. Skulle jag ha något ihop med den där förbannade sillmjölken och bloggardjäveln. Ta hit det djävla aset så skall han få se på satan. Skulle det finnas någon likhet mellan mej och den där förbannade lipsillen och jeremiadisten? En person som bara ljuger, skrävlar och gnäller vill jag inte bli förknippad med. Jag kan ibland vara lite sur och tvär men har i grunden en positiv framtoning som vida distanserar Bloggar- djäveln. Be honom dra åt helvete, och för honom aldrig mer på tal”.

Ja det var ord och inga visor. Om Olle har fog för sina åsikter överlåter vi åt andra att bedöm. Men nu är missförståndet tillrättat : Grin-Olle och Bert är inte samma person.

I kväll blir det sill, två vita och en brun. Trevlig helg!

september 26, 2020 at 10:15 f m 9 kommentarer

Kultur:Ankdammerin

Ett område som Bloggen har stort intresse av, och känner ansvar för, är kultur i olika former. Konst och litteratur ligger oss varm om hjärtat. Särskilt konstig litteratur, ihopmakad av humbugar, som trots bristande kompetens lyckats lura delar av menigheten tro att det är bra, bara för att deras verk är obegripliga.

Även Gröna köpingen har drabbats, och vår förnämsta litterära sammanslutning, ”Ankdammerin” har infiltrerats av personer som reser frågetecken. Aktiviteten har av olika skäl gått på sparlåga på senare tid och de månatliga sittningarna där de Ardeton samlas i Ohlssons lada har legat nere.

Ankdammerin har drabbats av viss åderlåtning då Kristina Sävlig och Dana Sarius gått ur tiden. Även en del frivilliga avgångar kan noteras, främst då Katrin Torstensson som lämnat sin stol obesutten.

Torstensson får nog betraktas som Ankdammerins främsta turbulensgeneratorn, i och med sitt samröre med den numera internerade Kulturstofilen Janne Cladd. Samröret består i äktenskap, och de ingick i det äkta ståndet redan på 70-talet. Under resans gång har det nog också varit fråga om en hel del oäkta stånd, för Janne har visat stort intresse för utomäktenskapliga förbindelser. Så stort att det renderat honom några år på tukthus för påstådda sexuella över- och under grepp. Han han något halvår kvar på omskolningsläger i Fagerhultstrakten , en anstalt som han försökt göra om till otukthus, genom att komma med skamliga förslag till de kvinnliga lägervakterna.

Janne Cladd är en sorglig figur. Inte nog med att han skakar galler för osedligt beteende, han har också utgett sig för att vara av bättre härstamning än han i verkligheten är. Cladd har påstått att han är son till en besutten jordägare i Flerohoppstrakten när han i själva verket är fallen efter en enkel kolonilottsinnehavare i gränstrakterna kring Glahytt. Cladd har svassat runt i de innersta litterära kretsarna och i lånta fjädrar duperat Ankdammeriledamöterna så till den grad att han kunnat driva en egen liten litterär filial, kallad” Slubben,” med hjälp av penningar från Ankdammerin. Hans hustru Katrin har varit behjälplig även med detta. Ankdammerins stolta devis:” Dille och vrak” har dragits i smutsen.

Det ryktas att Katrin Torstensson har en ny diktsamling på gång. När denna är ute i handeln skall vi be vår lokala kulturguru Lill-Gull A:sson B:sson Nilsdotter Person om en recension. Även vår andra lokala litterära storhet, Ebba- Pitt Pattström , tidigare gift med Horaset i Angdammerin, skall få komma med en kommentar. Vi ser med spänning fram mot denna poetiska milstolpe.

september 22, 2020 at 11:22 f m Lämna en kommentar

Mysfredag med Grin-Olle

Nu när vi har presenterat vår nye Gästbloggare,” Sport-Erik”,kan det kanske vara läge för att göra återbesök hos våra gamla vänner: ex Blondin-Balle, Isabella Rövenglip, Sendre -Bella och inte minst Grin-Olle. Den av dessa som ligger Bloggen speciellt varmt om hjärtat är just vår gode vän , ”Grin-Olle”

Blondinballe är alla kvinnors gunstling. Hans tafatta, lantliga charm väcker moderskänslorna även hos den mest hårdhudade militanta feminist(.Det är inte läge att besöka Balle just nu för han är tvärförbannad över att traktorracet i Döderhultsdalen är inställ). De som vill läsa om lyx och glamour väljer Isabella Rövenglip men Grin-Olle är Bloggredaktörens egen absoluta favorit .

Så här på fredag när vi i kvällningen skall samlas för lite fest med mat och dryck, eller snarare drycker, går våra tankar med automatik till medborgare på samhällets skuggsida. En av dessa är definitivt Grin-Olle

Olle betraktas av de flesta som en lite udda och besvärlig typ. Han har en enastående förmåga att bli ovän med alla i sin omgivning, men vi på bloggen, som kan se den äkta människan bakom en grinig och avvisande fasad, har upptäckt att det finns en annan sida hos Olle: Han är i själva verket mångdubbelt grinigare och avigare än man skulle kunna tro. Hans negativa inställning till allt och alla är sjuklig och gör honom till ett beklagligt unikum. Men ett intressant sådant. Hur har han kunnat bli på detta sätt? Ja, vi vill helst inte forska i detta, utan vi konstaterar att det är som det är och förmodligen inget att göra något åt..

Vi avlägger ett besök i grannsocknen och på Olles adress stannar vi utanför ytterdörren för att se eller höra tecken på att Olle är på plats. Jodå. Det strömmar svensktoppsskval ut genom dörrspringan och ett svagt slamrande tyder på att Olle sitter vid datorn och författar nidskrifter: Man kan också höra lösryckta kommentarer: Satans sossedjävlar…….. Förbannade moderatsvin ……De där djävla klimataktivisterna han dra åt helvete…. Jo nog är Olle hemma.

Vi knackar på lite lagom diskret.. Ingen reaktion. Vi tar i lite hårdare och då flyger dörren upp med en smäll: ”Vad är det för djävla liv här i min trappuppgång ?Jaså, det är du ditt bondska skitarsle. Du kan fara åt helvete men innan dess skall jag berätta ett och annat för dig din satans djävla bondlurk. Du skall inte fara runt här i civiliserade trakter och spela Allan. Åk hem till din förbannade dynghög. Där kan du stå och sprätta skit och gala som en djävla tupp som vill imponera på hönorna. Inte ens de gillar dig, du ditt impotenta fjäderfä. Hoppas att all djävla is smälter och dränker dig och hela din omgivning. Far åt helvete!

Ja nog är Olle sig lik. Men kanske inte riktigt. Grin-Olle har tidigare avfärdat alla klimatlarm som nonsens och idioti men nu hoppas han plötsligt att en temperaturhöjning skall göra att havsnivån stiger så pass att dyngstacken i Gröna köpingen läggs under vatten. Efter ett par år med svår torka skulle kanske en temporär blötläggning betraktas som önskvärd men en permanent försumpning skulle ställa till problem , inte minst för lantbruket. Är vår odalmän redo för en övergång till risodling? Förmodligen inte. Maskinparken är inte anpassad och växtföljden skulle komma i olag.

Nej det slugaste är nog att vi alla hjälps åt att hejda klimatförändringen innan det är för sent. En del rabiata stolpskott som ex . Amerikanska presidenter och lokala dito kommer vi aldrig att frälsa men det gäller att hålla deras numerär på så låg nivå att de saknar inflytande. Däremot hoppas att vi att de håller sig flytande om det värsta trots allt skulle inträffa. Vi är godhjärtade och önskar inte ens våra värsta meningsmotståndare en kvalfull drunkningsdöd.

Trevlig helg!

september 18, 2020 at 10:35 f m 3 kommentarer

Äntligen. Hurra!

Vi har i dagarna nåtts av en fantastisk nyhet. Man har hittat tecken på liv på planeten Venus. Sensationellt!” En chock” säger forskningschefen Jane Greaves vid Cardiffuniversitetet.”Om det verkligen är liv på Venus är det verkligt stort, en av de största nyheterna i mänsklighetens historia”sägerAlexis Brandeker, astrobiolog på Stockholms universitet.Vad är det då man har hittat? Jo fosfin, som är en mycket giftig och brandfarlig gas. Fosfin kan vara en markör för att det finns liv på Venus. I övrigt är väl förhållandena ”så där.”Fruktansvärt högt lufttryck och 471 grader varmt. Till detta kommer regn som består av svavelsyra. Ja förhållandena verkar inte så trevliga om vi skulle lyckas med att göra Jorden obeboelig och behöver hitta en reträttplats. Venus är nog inte förstavalet.

Bloggen har svårt att förstå forskarnas entusiasm. Men det är inte första gången man höjer på ögonbrynen.

Miljarder slösas bort till minimal nytta. Satsa istället pengarna på att att rädda vår planet innan det är för sent. Här fungerar det fortfarande hyggligt, även om stora delar USA brinner upp, eller ner, på grund av ett allt varmare klimat. Detta borde vara en blåslampa i häcken på president Trump, men han är väl okänslig även där.

september 16, 2020 at 10:29 f m 9 kommentarer

Lördagsafton

Nu förkunnar helgmålsringningen att arbetsveckan är slut. Vi återkommer ofta till denna gamla trevliga tradition som påminner om att det mesta var bättre förr. Då var söndagen vilodag och fram tills dess arbetade man i sitt anletes svett. Man hade inte tid att fundera så mycket, och hur man skulle” förverkliga sig själv” var inget som tyngde tankeverksamheten.

En stor del av befolkningen var på den gamla goda tiden sysselsatta med att producera mat. Bönder, drängar, pigor m.fl. Datatekniker, friskvårdskonsulenter och dramapedagoger var däremot en bristvara.

Klockan 18 på lördagen var arbetsveckan slut.Hästarna selas av, släpps på bete och sedan kanske drängarna tog ett dopp i någon sjö eller bäck. Om inte, så spelade det inte så stor roll för pigorna var kanske inte alltid så vältvagade de heller. För jakt på pigor var det tal om vid dansen i något vägskäl, där en oftast omusikalisk,halvfull bälgpinare stod för musiken. Det gjorde inte så mycket för det var den fysiska närkontakten med pigorna som lockade. Inte musiken. Inte så sällan kunde drängarna i dansens virvlar känna att flickorna hade lite runda magar. Då hade godsherren eller brukspatronen redan varit framme och drängarna kunde obekymrade om följderna få en frisläng.

Brännvinsbuteljer vandrade runt mellan valkiga nävar och snart hade modet stegrats till den grad att man vågade spöa upp någon utsocknes bondlurk som inte hade där att göra.

Så fortgick övningarna tills fram på natten när församlingen gradvis upplöstes och man vandrade parvis ut i naturen, eller upp på skullen, beroende på väderleken.Man blir lite tårögd och nostalgisk när man blir påmind om denna idylliska tid då allt var så mycket bättre

Nu lyssnar vi när GK-kapellets klockor förkunnar helgfrid och vi sluter ögonen och böjer våra huvuden i tacksamhet och vördnad över gångna generationers trägna slit som format vårt fantastiska kulturlandskap.Tack för alla vällagda stenmurar och odlingsrösen. Tack för bevarade hagmarker och ängar och tack alla kreatur för hävden av dessa.

I kväll hyllar vi dessa våra fyrbenta landskapsvårdare genom att lägga en bit oxfilé på grillen och skölja ner med en lagom kall lager och en sexa ”Piratens” ” Besk passar väl inte till oxfilé?” Jo, absolut.

Trevlig helg!

september 5, 2020 at 5:03 e m Lämna en kommentar

Gott nytt år!

Gott nytt år? Nu har väl bloggardjäveln blivit alldeles snurrig. Vadå ”Gott nytt år?

Jo, vi tänker så här. I dag är det förste september och vi har ett synnerligen gott halvår framför oss, och lite till. Ända fram till juni är livet gott att leva innan torka och värme på nytt kommer och gör livet odrägligt. Låt oss ta vara på den tiden på bästa sätt.

September är fantastisk. Frisk klar luft och behaglig temperatur och ett rikt utbud av trevlig sysselsättning i naturen. Man kan plocka svamp och titta på när hustrun plockar lingon. Haren är lovlig och och får lite motion av stövaren, om man har någon. Sedan kommer oktober med jakt på älg som inte finns längre. Vi skall be Allvarlige Alvar om en kommentar vid tillfälle En misskrediterad månad, November, irriterar personer med dåligt omdöme” Usch så grått och trist”. En novemberdag kan vara alldeles enastående vacker med sitt grådis och sobra färgskala.

Har vi tur så blir det vinter med lagom tjockt snötäcke och behagliga minusgrader. Att med spårsnöns hjälp se vad våra vilda vänner haft för sig under natten är alltid lika fascinerande.Det kan vara lite frustrerande när man på snön ser att hunden jagar bakslag eller driver om gamla löpor. Men sånt glömmer man

Mars, april och maj har också sina förtjänster med de kan vi prata om när det är aktuellt.

Apropå snö skall vi idag släppa in vår nye gästbloggare.” Kalle på sponken” Kalle är sportnörd så vi kunde kallat honom”Kalle på sporten” men det låter än mer tveksamt än sponken. Kanske blir det ” Sportkalle, rätt och slätt. Ordet till Kalle

Det har väl knappast undgått någon att den gamle skid- och skitlöparen Peter Snortugg åkt fast för fort- körning på rullskidor. Detta med tveksamma preparat i såväl kropp som i lusekoft-fickan. Snortugg har för evigt gjort sig mäkta impopulär när han i solklar ledning i” WC- Rännet” runt Gröngölen skulle håna sina medtävlare på efterkälken genom att stanna på mållinjen och försöka korsa densamma baklänges. Peter får ett lappkast och trillar i backen med bara huvudet över mållinjen. Medan han ligger där och sprattlar, till allmänt åtlöje,kommer en låghalt symaskinsagent från Fagerhult och går i mål med alla lemmar reglementsenligt över linjen. Först tilldöms Snortugg segern men efter protest diskas ha för att han bara korsat linjen med en kroppsdel som i hans fall inte har sådan kvalité att den kan räknas.

Tvåa blir vår egen GK-påg” Allan i lagårn”, som för en stund fick byta ut mjölkpallen mot prispallen. Trea blev loppets enda kvinnliga deltagare Sussi Lanefelt som knep bronset.

Vi tackar ”Sport-Olle för en intressant tillbakablick och redovisning av aktuella sportsliga skandaler.

Nästa gång gör vi ett hembesök hos vännen ”Grin-Olle”

september 1, 2020 at 6:31 e m Lämna en kommentar


Arkiv

Skriv i din e-postadress för att få notiser om nya inlägg på Gröna Köpingens Blogg!

Gör sällskap med 37 andra följare

Kalender

september 2020
M T O T F L S
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
282930  


Humor
Fler besökare till bloggen
Blogglista.se