Archive for december, 2020

Nyårsfunderingar

Då var det återigen dags att fira Sylvester som har namnsdag idag. Det är inte förfärande många i Sverige som är döpta till Sylvester. Den enda som vi på rak arm kommer på är Sylvester Stallone. Men han är inte svensk. Sylvester betyder ” skogsman” och Stallone” hingst”. Alltså kan Sylvester Stallone uttydas: Skogshingst. En benämning som skulle passa utmärkt även på GK- bloggens redaktör.

Vad har vi då att vänta av det nya året? Ja det kan nog bli både” vin och vatten. ” Vi skall konsentera oss på den närmsta omgivningen och försöka tipsa om vad ni kan hoppas på, av och från GK- bloggen

Av Bloggen behöver ni inte förvänta er vatten utan det blir uteslutande vin av hög kvalitét. Ja kanske också lite starkare varor. Den nu så populära spritningen av händer är inget nytt för redaktionen. Vi har sedan länge spritat hela kroppen, både in- och utvändigt

Låt oss presentera vad som ligger i” pipen” under det nya året :

Först av allt vill vi tillkännage att vårt stora epos:” Monsteras i helg och töcken” äntligen skall börja publiceras. Orsaken till fördröjningen är att den av författaren budade fotografen misslyckats. Han gav uppdraget till sin fete kusin Folke Bengtsson, skåning. När tre Kodak 36- bilders rullar kom i retur från framkallning visade det sig att alla bilder var helsvarta, beroende på att Folke glömt att ta bort linsskyddet. Vi lägger detta debacle bakom oss och väljer att publicera utan illustrationer.

I övrigt: Vi skall ganska omgående låta våra gästbloggare komma till tals: Blondin-Balle. Isabelle Rövenglip, Sport-Kalle, Cendré- Bella och inte minst Grin- Olle. Olle börjar få lite stjärnstatus och hans beundrarskara kan nu räknas i fyrsiffriga tal. Vi presenterar inte alla på en gång utan de portioneras ut till en tilltalande kompott. Kulturen skall som alltid lyftas fram i rampljuset och vår expert Lill-Gull A: sson B: sson Nilsdotter Person skall få recensera och analysera poetiska övningar, med lite tur kanske något från förre Ankdammeri- ledamoten Katrin Torstensson. Vem vet. Kanske har också hennes lagvigda Janne Cladd författat något kväde under sin internering.

Apropå Sex, kan vi också utlova en ny frågespalt signerad Lill-Gull. L-G har inte bara gedigen kunskap om litteratur, utan hennes kunskap om, och praktiska erfarenhet av sexuella övningar är nära nog unik. Hon skall dela med sig i frågespalten.” Inträngande undringar” med start på vårvintern.

Vi stannar där. Vi tog i dag till orda främst för att önska våra läsare ett Gott nytt år , men ni har nu fått en liten aptitretare om vad det nya året bär i sitt sköte.

Gott nytt år!

december 31, 2020 at 1:30 e m 2 kommentarer

Nyårslöfte, och förvåning

Den senare delen av rubriken kom till alldeles nyss. Det meddelas att Henrik Rydström skall bli nygammal tränare för Kalmar FF. Det trodde vi inte. Vi trodde nog att han var av gammalt gott tjurigt märke som inte skulle svälja stolthetens så lätt. Å andra sidan har vi full förståelse. Det är betydligt smidigare att pendla mellan Boholmarna och” Kycklinggrytan” än till Sirius och Uppsala. Vi önskar Henrik lycka till. Men inte FF, ännu. Vi minns fortfarande hanteringen av Hans Eklund. Heja Falkenberg! Ni är snart uppe i Allsvenskan igen.

Detta var en parentes. Det skall i dag handla om nyår och därtill hörande löften. Man hör hur det glunkas ute i samhället huruvida GK- bloggen skall fortsätta att även nästa år sprida sitt budskap, sina råd och dåd till medborgarnas fromma. Kommer bloggen finnas kvar? Är Bosse Bloggare still going strong? Svaret blir ett rungande: JA. Det är redaktionen fullständigt främmande att lämna in , och fältet fritt, för desinformation från andra lokala aktörer. Aldrig sviker vi våra läsare och lämnar dem vind för våg i en osäker värld och socken.

Några axplock ur löftesfloran: Ingen petitess är för liten för att reta oss på. Inget skall undgå oss och de ansvariga skall nagelfaras in på bara skinnet. Detta är en fråga för hälsomyndigheterna. Inget är så vitaliserande för blodomlopp och den inresekretoriska verksamheten som tvärilska, och ett uppfriskande gräl. Med vem det vara må.

Bloggen skall fortsätta sin kamp mot klimatförändringsförnekarna. De få som finns kvar. Detta kan kanske dra ut på tiden för det är mycket som talar för att de sista kvarvarande är de de mest faktaresistenta och korkade som är svåra att resonera med. Nåja. Vi har 97 procent av alla forskare på vår sida så det reder sig nog.

GK- bloggen skall fortsätta kampen för en fungerande och rättvis skola. Vi och många med oss propagerar för ett återförstatligande vilket garanterar lika resurser oavsett var i landet skolan ligger. Sans , förnuft och fungerande pedagogik skall återinföras . Allt flum och alla bredkäftade tillskyndare av nya, oprövade pedagogiska underkurer skall rensas ut. ” Lågaffektivt bemötande ” skall förbjudas och alla som vid anställningsintervjuer eller lönesamtal hävdar:” Jag ser bara framåt. Jag ser inga hinder. Allt är möjligt” skall lämnas utan avseende, eller hänvisas till psykvården.

Om vi vidgar vyerna lite så vill vi än en gång påpeka att det måste bli ett slut på detta förbannade resande, både lokalt och globalt. Vi vill inte önska att Coronan stänger gränserna för alltid men ett frivilligt avståndstagande till gränsöverskridande är ett önskemål som gagnar både miljö människa. Ja även djuren, för då slipper vi ex. både rabies i och afrikansk svinpest. De idioter som för snöd vinning smugglar in ”stackars gatuhundar” och därigenom riskerar att ex rabies får fäste i landet skall sättas i karantän under 5-10 år.

Ja detta var ett litet urval av det som GK-bloggen skall titta på, kämpa för, resp. emot under året som kommer. Inget är för stort eller litet för att hamna under luppen. Vi slutar för nu, men återkommer med en önskan om ett Gott nytt år. Inte bara för oss, utan också för er kära läsare

december 29, 2020 at 7:52 e m 4 kommentarer

Överståndet

”Nu är glada julen slut, slut slut.” Om den varit glad eller inte beror på var man befunnit sig. Vi som bor i GK har med automatik haft en glad jul, men oavsett stationeringsort är julen över för den här gången. Tråkigt tycker somliga, men för vår del kvittar det. Min hustru har en god egenskap ( ja hon har flera) Hon är smakfullt sparsam med juldekorationer, och så håller hon tiden. Första adventsljuset tänds, just det, första advent. Julgranen kommer på plats dagen innan julafton och sedan åker den ut tämligen raskt när den tjänat ut. Man hinner inte tröttna

Nu tar vi nya tag och ser fram emot påsk då den nyligen nyfödde skall avlivas under bestialiska former, för att tämligen raskt återuppstå. En lite knepig historia som man numera har friheten att ifrågasätta.

Även om man intar en skeptisk hållning så må erkännas att de av oss ifrågasatta sagorna haft något gott med sig . Helgdagarna. Man kunde naturligtvis fira helg till åminnelse av andra storheter ,ex framstående politiker, men då skulle det kanske bli lite oordning beroende på hur valvindarna blåser . Ponera att Donald Trump instiftat en helgdag till åminnelse av hans tillträde som president. En stor del av den arbetsföra befolkningen hade nog hellre gått till jobbet. Samma sak med en helgdag som instiftats för att hedra vår vördade monark.” Tycker ers majestät att det är bra med en helgdag till majestätets ära”? ” Neeej, de vet jag inte…….. Det kan jag inte minnas….” . Vi behåller nog Jesus tills vidare.

Nu närmast skall vi fira inträdet i ett nytt, förhoppningsvis gott år. Med denna helg har inte Jesus något att skaffa . Tiden går, och år läggs till år, numera med en förfärande hastighet. I dessa tider av klimatförändring, med årstider som är i olag, är det ibland lite svårt hålla reda på var på året vi befinner oss. Temperaturen är en januaridag ungefär densamma som en lite kylslagen midsommarafton.

Medborgarna vill, i juletid, att det skall snöa. Det skall vara stämningsfullt och barnen vill prova julklappar i form av skidor och pulkor.

Nu skall bloggen skjuta in en brasklapp. Trots vår förvissning om att klimatet är i olag så kanske vi i vinter kan få se på snö i oönskade mängder. Begreppet ” Snökanoner” har vi blivit bekanta med ett par gånger tidigare. Östersjön är nu betydligt varmare än normalt och ostliga vindar vid ”rätt ”temperatur kan tära hårt på kommunernas slimmade snöröjningsbudgetar. Vi hoppas att så inte blir fallet, men lite spårsnö skulle nog glädja Allvarliga Alvar.

Nästa gång skall bloggen presentera sina nyårslöften inför 2021.

Trevlig måndag

december 28, 2020 at 10:54 f m Lämna en kommentar

Tomtetider

Snart är Tomten här. Barnaögon skall tindra när klapparna befriats från omslagspapperet som expediter lagt ner stor möda på. Alternativt så falnar glöden när telningarna upptäcker att paketet inte innehåller den önskade leksaken, utan ett par hemstickade yllesockor. Nåja, det handlar i dagsläget inte om ett paket, utan flera, så slutresultatet brukar bli gott. Dessutom har vi farföräldrar tur, eftersom barnbarnen är så pass väluppfostrade att de är tacksamma för klapparna ,oavsett innehåll.

Vi lite äldre har en avslappad inställning till egna klappar. De är i stort sett bortrationaliserade. Men visst, får man en jakttidning eller ett runt paket som det kluckar om blir man glad. Det senare paketet ställs undan tills efter helgen, för innehållet passar inte ihop med barn och julfirande.

Jakttidningen däremot tar vi del av direkt. Man läser och minns med tårade ögon den tid då benen bar och man kunde hänga på drevet när det gick gick på långskjuts. Normalt är det i och för sig bättre att sitta kvar, tyst och stilla och vänta tills hunden gett upp och kommer tillbaka. Så går det inte till nu förtiden: Man har en pejl på jycken och så åker man bil och hämtar hunden. En hund som ganska snart lär sig att han inte behöver ta sig tillbaka.” Husse kommer och hämtar”. Den som uppfann hundpejlen skulle sitta internerad. Den gamla fina, traditionella jakten med drivande hund är förstörd och vi deltar inte i spektaklet numera

Nej, nu kom vi in på Allvarlige Alvars revir och det var inte meningen. Det skulle handla om tomtar. Själva har vi med åren upptäckt att det är egendomligt att tomten alltid kommer just när någon i familjen är ute och köper kvällstidningen. Lite otur. Vi börjar så smått tvivla på att den riktiga Tomten verkligen finns.

I övrigt finns det hur många Jultomtar som helst. Överallt. På husväggar, i trädgårdar och i hemmen. Det finns nog en och annan som har lite samlarmani när det gäller tomtar. Bloggen har inga i trädgården för vi tycker kanske inte att det förgyller i nämnvärd omfattning, snarare tvärt om. Men smaken är delad.

Det finns en tomte som man definitivt inte skall tro på, och som det varit ganska tyst om på senare tid. Vi tänker naturligtvis på Donald Trump. Har han äntligen insett att slaget är förlorat? Ja vi får se, men vi andas inte ut förrän 20januari.

Ja det finns tomtar lite varstans. Bloggen har sina på loftet.

Kanske hörs vi ännu en gång innan jul. Om inte, vill vi önska våra bägge vänner en lugn, god och fröjdefull jul. Nåja, vi är storsinta , så vi tänker även på våra ovänner och en och annan som befinner sig i gränslandet mellan vän och fiende. God jul, Bert!

december 21, 2020 at 10:09 f m 5 kommentarer

Lagom

” Lagom” är en svensk specialitet som inte finns på annat håll, tror jag. I alla fall finns det mig bekant ingen rak översättning till ex. engelska. Men strunt i det. Vi svenskar vet innebörden och för egen del funderar jag på varför det inre existerar något ” lagom” i jultider

Låt oss börja från början. Varför kunde inte de skriftställare som härjade för ca 2000 år sedan hitta på något som var lagom osannolikt? Nej det var fantastiska historier om jungfrufödsel i gamla stall och vise män som ledsagade av en stjärna hitta den nyförlösta jungfrun och hennes avkomma i en krubba. Vi vill inte häda men det är lite för osannolikt för att vi skall ta det till oss.

Inte heller i dag är det mycket som är lagom. Det är för mycket julklappar. För mycket mat och man äter så att tolvfingertarmen hotar spricka. Det är för mycket jäkt och stress och åt helvete för mycket ljusbelysning i olika smaklösa kulörer. Men värst av allt: Denna förbannade julmusik. Överallt, hela tiden. Det är stilla nätter, stjärnor över Betlehem, röda mular, midnatt som råder, tippetipptapp, osv. Visst, detta är gamla visor som man av det skälet kan ha visst överseende med, men det blir för mycket. När det dessutom blandas med nytt skräp, fabricerat av nutida svensktoppsmurvlar som vill tjäna sig en extra hacka på julhysterin blir det outhärdligt. Handlarna klagar på att butikerna hotas av en ökande näthandel. Det tror väl faen det. Stäng av julskrålet i högtalarna så kommer nog kunderna tillbaka till affärerna när coronan är ett minne blott.

Ett bantningstips i jultider.: Det blir ofta lite för mycket kaloririk julmat som inte passar ihop med en strävan efter” slanka linjen” Gör så här: Lyssna på en skiva där Carola ylar i någon svulstig, krystad julsång. Ni tappar aptiten.

Låt bli Carola ikväll, så kan ni med välbehag provsmaka julsillen och den lilla hemkryddade nubben Trevlig helg!

december 19, 2020 at 5:24 e m 1 kommentar

Gillis Svullbuks julbord: Sill

Solen skiner från en klarblå himmel och medborgarna har drabbats av kollektiv eufori. Det promeneras och motioneras och de riktiga soldyrkarna har tjuvstartat med att blotta någon hudflik, som en mjukstart inför ”grillsäsongen” Nåja. Någon enstaka dag tycker även bloggen går an men snart vill vi nog ha gråmys igen.

Snart är julen här. Förhoppningsvis både här och där. Bloggen, för vilken vidsynthet och människokärlek är en självklarhet, vill naturligtvis att alla skall få en fröjdefull och i alla avseende god jul. Ja kanske inte riktigt alla. Det finns ett par personer som i kraft av sina ogärningar inte gjort sig förtjänta av någon omtanke Vi är ingalunda långsinta och hänger inte upp oss på petitesser, men det finns sådant som glömska eller ett förlåtande sinnelag aldrig kan sudda ut.

Först gäller det en förare av en BMW som snodde en parkeringsplats utanför bolaget mitt framför näsan på bloggred. en oktoberdag 1987.

Den andra nidingen är en omdömeslös individ som vid en harjakt i juletid1974 beskyllde Allvarlige Alvars stövare för omdrivning av gamla löpor. En dylik bakdantare skall inte ha någon god jul, och ingen julhare heller. Sen finns en tredje person som vi har synpunkter på men här finns det nog någon form av sjukdom med i bilden, så honom lämnar vi därhän.

I övrigt är allt frid och fröjd. I dag skall Gillis presentera, den vid sidan av Dopp i grytan, allra viktigaste rätten på ett överdådigt, dignande julbord : SILLEN. Finns det en vackrare fisk än Sill? Finns det ett vackrare ord än Sill? Vi svarar nej på bägge dessa frågor men det blir ett rungande Ja till sillinläggningar i alla dess former. Kanske inte riktigt alla för det har smugit sig in ett oskick att blanda sill med allehanda ingredienser som inte passar, och som inte har den tradition som krävs.

Detta skall vi be vår matexpert Gillis Svullbuk att reda ut, men det får bli nästa gång eftersom denna inledning blev längre än vad som var menat. Detta är bara bra för då hinner ni kära läsare att införskaffa ett antal förstklassiga saltsillsfiléer till inläggning under Gillis överinseende

På återseende.

december 16, 2020 at 12:29 e m 8 kommentarer

Förväntat klimatfiasko

Som vi tidigare berättat kunde inte GK skicka några deltagare till klimatförändringsförnekar- symposiet i Fagerhult. Man hittade, trots idoga försök, inga som var hågade och lämpliga att skicka. Detta kan väl inte betraktas som annat är ett gediget fiasko, men trots allt förväntat. Man försökte med hjälp av gamla begåvningstester från skoltiden plocka ut de som låg på den nedre halvan och som av det skälet kanske kunde tänkas passa, men ingen var var intresserade av en färd till Fagerhult. Om det var färden som sådan, eller ärendet som inte lockade visste vi inte inledningsvis inget om.

Vi på redaktionen tyckte att detta var så pass intressant att vi beslutade oss för att göra efterforskning beträffande orsaken. Med hjälp av de gamla begåvningstesterna besökte vi ett antal slumpvist utvalda invånare, geografiskt jämnt spridda över GK.

Först besöker vi 67 åriga änkefru Frida Mjäla boende i utkanten av Fjöshult, som i sin tur ligger i utkanten av GK.” God dag fru Mjäla får vi komma in och ställa några frågor om klimatet” ” Men kära nån. Det är länge sen klimakteriet och det är inget att orda om. Jag kan fortfarande ha lite vallningar men det är inget stort bekymmer” Fru Mjäla missuppfattade. Jag menar klimatet, vädret” ”Ja ha : Usch då. Det är för bedrövligt. Det är ingen ordning längre och att alla som släpper ut en massa gaser från växthusen inte begriper att det tar en ända med förskräckelse är obegripligt. Det måste bli ett stopp nu om vi skall ha någon framtid här på jorden Och i jorden. Med klimatförändringar och höjd havsnivå så spolas vi väl upp till ytan som de nyligen avlivade convidsmittade minkarna i Danmark

Nej. Fru Mjäla verkade inte vara någon klimnatförändringsförnekare av rang. Nästa besök avlägger vi hos Vilgot Bramsefjöl, en man som vi minns från skoltiden som en av de mest obegåvade som nött en skolbänk. ”Hej Vilgot Minns du mig från skolan?” Jo hej Bosse Bloggare! Dig minns jag mycket väl. Du var den ende som inte retade eller slog mig för att jag var så helvetes dum i huvudet. Det skall du ha tack för”. Jag framför mitt ärende beträffande Fagerhult och ställer i utsikt att han kunde få komma ut i stora världen , träffa folk och få äta upp sig.”Bäste Bosse.Jag vet att jag är en av de mest korkade människor som sett dagens ljus men så dum är jag inte att jag inte begriper att vi människor håller på att ställa till ett helvete med klimatet. Det är solklart och fullständigt obegripligt att alla inte förstår detta. Det finns en förening som fortfarande hävdar att jorden är platt. Jag lierar mig hellre med dem än med förnekar-idioterna. Nu får du gå Bosse. Jag blir så trött när jag tänker så nu måste jag vila.

Vi kan inte redogöra för alla besök men vi kan berätta att alla, utom en, var övertygade om att klimatet genomgår en förödande förändring till det sämre.

Vi slutar med den mest positivt inställda. Vederbörande ifrågasatte inte förändringen som sådan men hyllade de effekterna som ett varmare klimat kommer att medföra.

Bloggen har hamnat hos ljusterapeuten och amatörpsykologen May Fullness. Vi blir motade vid grinden för May har precis startat upp en grupp som är engagerade i tibetansk skålterapi kombinerat med frigörande afrikansk dans. Vi blir ombedda att återkomma. Innan vi vänder på klacken kan vi i dörröppningen se en kvinna som ormar sig som vore hon drabbad av djävulskt tarmvred.

Trots vissa betänkligheter vågar vi oss tillbaka och får en pratstund med May.” Klimatförändringar? Det är väl alldeles utmärkt. Stiger havet ett par meter så får jag sjötomt och om solen gassar mer frekvent och temperaturen stiger 10-12 grader så kan jag erbjuda stärkande ljus- och klangskålsterapi utomhus , året runt” Vi tackar May för pratstunden . Hon verkar så varm, genuin och äkta att vi inte för ett ögonblick tror att hennes ställningstagande bara baserar sig på utsikt till egen ekonomisk vinning.

Ja klimatfrågan är intressant och engagerande. Åtminstone ett tag till. Debattens vågor kommer nog ganska snart förbytas i stiltje, allt eftersom den sista ynka procenten förnekare kommer på bättre tankar, därtill manade av en obarmhärtig verklighet.

Bloggen kommer att försätta och intensifiera sin bevakning. Vi vill inte att vi i vår efterjordiska boning,( på vilken nivå den än må ligga), skall behöva anklagas av efterkommande:. VARFÖR GJORDE NI INGET?

I kväll skall bloggred. inte göra så mycket. Vi har bjudit in några Corona- resistenta gäster och det är hustrun som sköter ruljangsen . Vi män sitter rättmätigt passiva och väntar på att bli uppassade. Det blir med stor säkerhet både något ät- och drickbart

Trevlig helg!

december 12, 2020 at 3:44 e m Lämna en kommentar

Gillis Svullbuks julbord

I dag skulle vi egentligen haft ett reportage från ett klimatsymposium i Fagerhult. Gröna Köpingen (GK) var erbjuden att skicka en tvåmannadelegation klimatförändringsförnekare men man lyckades inte få fullt lag så detta får anstå en tid.

Det hastar mot jul. Vi ser det angeläget att Gillis Svullbuk får fortsätta med sitt reportage beträffande julbordets innehåll och fröjder, så vi fortsätter på den inslagna vägen

Förra gången redogjorde vi för det kanske viktigaste inslaget på julbordet:” Dopp i grytan” Nu har turen kommit till skinkan och här är det på plats med några varningens ord. Man hör ibland att det rekommenderas julskinka av vildsvin. Man ryser vid blotta tanken . Vildsvin bör jagas i stor omfattning och har man tagit död på en gris skall den naturligtvis ätas upp. Det går att äta det mesta av en vild gris men att använda en vild bakdel till julskinka är så långt från sund mathållning man kan komma. En skinka skall inte vara mager och smaklös utan den skall dallra av insprängt fett och ha en svål som är minst två tum tjock.

Här är råvaruanskaffningen inte alltid så enkelt. Ett slaktsvin som varit på slakteriet och kommer i retur i avlivat tillstånd väger ca120-130 kilo ( 95 kilo slaktvikt) Detta är alldeles för anorektiska vikter för att skinkan skall få den efterfrågade fetman. Nej det bästa och säkraste är att man föder upp sin egna julgris. Detta kan vara förenat med vissa bekymmer om man bor i lägenhet eller i ett radhusområde, men har man eget friliggande hus med garage går det normalt bra att ha bilen ute under grisens tillväxtperiod. Här finns ett antal fördelar. Man har kontroll över Nasses näringsintag och man kan nyttja matsvinn från det egna bordet. Man hinner bli god vän med  Nasse så denne anar inte oråd när husse kommer smygande med slaktmasken när tiden är inne, eller snarare ute för grisen. Detta är  en suverän slaktmetod för det blir inte den minsta tillstymmelse av illasmakande  stresshormoner i köttet.

Ja då har vi en stor , fet, förstklassig skinka som skall kokas och i sinom tid griljeras. Detta är en ganska enkel procedur som de flesta har kännedom om, men ett  varningens ord. Skär för guds skull inte bort något fett. Låt svålen vara tjock och orörd. Alla kockar med förståndet i behåll vet att det är fettet på, och i en köttdetalj som ger smaken. Renskuret, fettfritt kött är snustorrt och smakar frigolit. Nej överlåt ev. svålreduktion tills  skinkbiten ligger på tallriken. Har du tur och sitter bredvid en” stympare” kan du nog utan större övertalning få ta del den ratade, delikats svålen. Finns det något läckrare än riktigt, riktigt fet mat  som fullständigt friktionsfritt glider ner i gommen? Gott, nyttigt, hälsobringande.

Nästa gång skall det handla om sillinläggningar

december 10, 2020 at 11:47 f m 1 kommentar

Om bord

Nej, det skall inte handla om sjöfart, utan om bord. Julbord. Huruvida denna klassiker skall erbjudas i dessa pandemitider är ett hett omdiskuterat ämne, ja faktiskt en ödesfråga för nationen.

Ett julbord skall rent funktionsmässigt vara så robust och stabilt att det håller för tyngden av ett förstklassigt sammansatt utbud av julinspirerad föda. Vad skall då presenteras på faten om det skall kunna gör anspråk på att vara av yppersta, traditionellt klass? För att utröna detta skall vi ta hjälp av vår gastronomiske expert Gillis Svullbuk, mannen bakom vår uppskattade matblogg, där han presenterar ursvensk, nyttig husmanskost. Gillis besitter en kunskap som är unik och som får omtalade storheter som ex. Mannerström, Aujaly m.fl. att framstå som renodlade amatörer

”Nå Gillis. Kan du kort beskriva vad som oundgängligen bör finnas på ett traditionellt svenskt julbord” ” Det går inte.” Det kan inte beskrivas kort med några få ord och meningar, utan det kräver spaltutrymme av ansenlig grad. Men jag skall göra ett försök:

Viktigast av allt är : Dopp i grytan, ett rikt utbud av sillinläggningar och skinka. Men inte vilken skinka som helst. Den skall vara så rikt marmorerad av fett och med så tjock svål att den kommer i självsvängning där den tronar på bordet mellan rullsylta, pressylta och grisfötter.

Först några ord om ”dopp i grytan”. Det händer att man hamnar vid julbord där doppet lyser med sin frånvaro. Detta är ett hån mot allt vad matkultur heter, ja faktiskt så oförskämt att man normalt avlägsnar sig och går hem trots att man kanske har betalat i förskott. För den yngre MC Donalds- infekterade generationen kan det kanske vara nödvändigt att förklara vad ”dopp i gryta ” är för något: Jo när man har kokat den isterstinna delikata skinkan får man en riklig mängd skinkspad. Av detta tar man tillvara en anpassad mängd som förstärkningskryddas med lök, lagerblad , vitpeppar och några kryddpepparkorn. Doppet förvaras i kylskåp tills det är dags att servera. Innan det sätts på bordet värms det upp efter att man silat bort lök och krydd-rester. Att sila är inte nödvändigt. Det ser faktiskt trevligare ut med lök och kryddor kvar.

Nu är det dags för brödet. En skiva vörtbröd, eller annat som faller i smaken .Det är en fördel om brödet har fått torka en tid, för då tål det ett dopp utan att bli alltför sladdrigt och oaptitligt. Detta är en smaksak men personligen föredrar jag en skiva som fortfarande är ganska spänstig efter doppet. En brödbit som till konsistensen påminner om det som kommer ur näsan i förkylningstider är inte så aptitretande. Ja då står vi där till slut med en brödskiva, som hanterad enligt konstens alla regler, är en delikatess.

Detta får räcka för nu. Det är klokt att presentera julbordets godsaker i småportioner så att mättnaden inte infinner sig i förtid. Nästa gång skall vi berätta hur man behandla den lilla läckra skinkan, med varlig och kärleksfull hand.

Onsdag, grått och trivsamt. Kanske provar vi redan ikväll valda delar av de drycker som skall komplettera maten på julbordet. Gör sammalunda kära läsare. Vi kan rekommendera en ”Grisknorr.” Lika delar kryddat brännvin och silat skinkspad. Bonnaptit!

december 9, 2020 at 2:11 e m Lämna en kommentar

Bortkastad möda

Det skymmer en måndag som aldrig varit speciellt ljus. Trevligt att man slipper att solen sticker i ögonen.. Trivsamt men samtidigt lite deppigt när man betänker att det snart vänder och vi går mot ljusare och jobbigare tider. Men än är livet behagligt mörkt och gott att leva. Det enda som stör är temperaturen. Det skall inte vara så här varmt i december. Det borde vara snö eller åtminstone regn, så att grundvattnet stiger. Men så här skall det vara nu för tiden, har vi lärt oss av klimatexperter på både lokal och nationell nivå.

Vi blir lite förundrade och bekymrade när vi hör talas om att Polen på sikt skall avveckla sin kolkraft. Samma sak med svensk stålindustri som skall reducera utsläppet av koldioxid med ny, men svindyr teknik. Pengar som enligt de fåtalig men oerhört kunniga klimatförändringsskeptikerna är kastade i sjön.

Allt detta spektakel hade kunnat undvikas om de ansvariga bra hade ringt ett enda, enkelt samtal till teknoologiske doktor Lars Bern. Då hade de fått reda på hur allt ligger till och mänskligheten hade besparats en massa oro och onödiga kostnader

december 7, 2020 at 4:13 e m 1 kommentar

Äldre inlägg


Arkiv

Skriv i din e-postadress för att få notiser om nya inlägg på Gröna Köpingens Blogg!

Gör sällskap med 39 andra följare

Kalender

december 2020
M T O T F L S
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
28293031  


Humor
Fler besökare till bloggen
Blogglista.se