Archive for januari 27, 2021
Kulturellt-aktuellt
Vi på GK-bloggen har alltid gjort anspråk på att vara lite kulturellt intresserade. Därför hör det väl till att vi kommenterar Lars Norens bortgång. Noren har aldrig varit någon favorit, kanske beroende på att han ligger utanför vår intellektuella räckvidd. Han anses vara lite svår och av det skälet kanske inte så folklig. Bloggen tappade intresset för Lars Noren när han lät interner på Tidaholmsanstalten spela teater, under hans hans överinseende. En av” skådespelarna” deltog som bekant i det beryktade Malexanderfallet. Feltänkt ”publikfrieri” som slog helt fel. Detta naggar nog Norens rykte i kanten.
Konstformer av olika slag skall vara så svåra och obegripliga att vi vanliga dumskallar inget fattar. Då är det fint och kultureliten sitter och slickar i sig dumheter av olika slag bara för att framstå som de kulturella geni de gärna vill vara. Vi påstår inte att Lars Noren var en humbug, men det finns andra exempel , bl.a. en kvinnlig poet , som i likhet med sin make borde interneras.
Det finns” olika grader i helvetet”. Om man tänker sig en kulturell spännvidd med ” Stefan och Krister” i ena änden och Lars Noren i den andra så vill nog Bloggen för sin del placera sin smak någonstans i mitten, kanske med en liten dragning mot Noren. Där på den positionen på skalan kan man ex. hitta en namne till Lars Noren: Lars Molin. Här är något som tilltalar bloggred. Och inte bara oss. Lars Molins mästerverk har många anhängare ute i folkhemmet som med glädje och värme minns filmer som ex: Den tatuerade änkan, Potatishandlaren, Saxofonhalliken och inte minst ” Midvinterduell” (eller ”mjölkpallen” om man så vill). Ingvar Hirdvalls gestaltning av den lille mannens kamp mot en stelbent och korkad överhet är ett mästerstycke som för alltid fastnat i minnet. Lars Molin var ett geni som gick bort alldeles för tidigt.
En annan som dog alldeles för tidigt är poeten Dan Andersson. Han omkom på ett illa vädrat hotellrum i Stockholm endast 32 år gammal. Man hade bekämpat väglöss på hotellrummet och inte luftat ut cyanvätet i tillräcklig omfattning. Säger man att man gillar Dan Andersson, så rynkar fisförnäma kultursnobbar på näsan och talar nedlåtande om ”simpla proletärförfattare.” Dan Andersson var också ett geni och hans verk kommer att leva kvar långt efter att nutida, obegripliga ordvrängare fallit i välförtjänt glömska.
Det är nu ett tag sedan vi skrev något om GK:s kulturella tätklunga.” Ankdammerin”. Vi får se om vi kan få övervara en sittning någon torsdag i Olssons lada. Vi hoppas att det fortfarande finns några ledamöter kvar på stolarna. Bloggen återkommer i detta ärende.
Gröna Köpingen 