Antiklimax

mars 27, 2021 at 3:10 e m 10 kommentarer

Fiske är roligt. Fisk är gott och nyttigt och sägs befrämja intelligensen. Bloggen kan av egen erfarenhet intyga att detta stämmer.

Bottennapp är däremot inte så kul och vi kunde under veckoslutet se praktfulla exempel. Låt oss ta dem i kronologisk ordning: På torsdagskvällen bänkade vi oss framför TV för att ta del av landslagets utskåpning av Georgien. Vi hade inga större förhoppningar om stor fotbollsunderhållning för vi visste att ”Guden” återuppstått i blå- gul dress. Våra farhågor besannades. Frånsett framspelningen till målet kunde vi inte se att Zlatan uträttade så mycket av värde. Hans närvaro på planen hämmar medspelarna som är paniskt förskräckta över risken att få en kraftfull utskällning om de inte agerar enligt Guds önskemål. Först i slutet av matchen när Gud byttes ut kunde man se att hämningarna släppte en aning till förmån för lite egen kreativitet. Vi hoppas att Janne bänkar Zlatan när det är dags för Kosovo.

Nästa gigantiska bottennapp fick vi oss till livs på fredagskvällen. TV4 har under en tid gjort reklam för ett program som kallas ”Masked singer” Nu var det dags och inte heller nu var förväntningarna så skyhöga. Våra värsta farhågor besannades inte. Det var långt, långt värre än man kunnat föreställa sig. Aldrig tidigare har något så urbota idiotiskt strömmat ut ur en TV-skärm. Vem har hittat på detta? Varför? Har vi förstått rätt så kommer smörjan från USA . Ja vad kan man vänta sig av en nation som en gång kunde välja Donald Trump. Hur kan Hellenius, Herngren m.fl. sälja sig till denna dynga? Ja en förklaring kan naturligtvis vara att det inte är så gott om jobb i dessa pandemitider, men personligen hade jag hellre svultit ihjäl om valet stått mellan medverkan och mat på bordet, eller ett evigt vanrykte. Huvaligen!

F.ö. kan vi med glädje notgera att vår bloggande kollega på andra sidan sockengränsen, Jonny, verkar att ha kvicknat till från Coviden. Just nu har han en trevlig presentartion av gamla vykort från Mönsterås. Bl.a ett kort som minner om den ”reklamkampanj” som drabbade köpingen under 80-talet :” Här mås i Mönsterås” Att M-ås överlevde detta med delar av äran i behåll är remarkabelt. Vi vill minnas att just denna slogan utsågs till landets sämsta. Välförtjänt.

Utöver detta lägger Jonny energi på att ta heder och ära av styrelsen för Stranda hembygdsförening. Lite onödigt och orättvist kan man tycka. Stranda har en av landets största samlingar och ett imponerande medlemsantal: 1150. Hade styrelsen varit komplett oduglig så skulle väl kanske detta återspeglats i en massiv medlemsminskning. Så har inte skett såvitt vi vet. Jonny har kanske privata bevekelsegrunder för sin vendetta men det spiller mest tillbaka på honom själv Jonny är en duktig historiker och föredragshållare och han skulle kanske bli ännu bättre på detta om han inte slösade energi på sidospår som ingenstans leder.

Trevlig lördagskväll. Utan Lets Dance, men med något gott i glaset och på tallriken

Entry filed under: fotboll, Jonny Nilsson, Zlatan.

Sportslig tragik Trösterikt ?

10 kommentarer Add your own

1. Jonny | mars 27, 2021 kl. 3:35 e m

Nu är det ju inte bara jag som blivit utsatt av styrelsen under årens lopp. Det var flera av oss anställda. Dessutom har jag ju sett revirpinkandet på nära håll i 10 år. Det är en hel del som lagt ned sitt engagemang pga detta. Jag skulle kunna berätta mycket om allt som har hänt där, men avstår just nu. Att föreningen har många medlemmar får vi tacka Polle för. Ja, jag lockade en hel del också när jag drog fulla hus på föredragen. Men medelåldern på de aktiva är hög, mycket hög. Kan man inte förnya sig, lägga bort revitänkandet, så kommer det inte att fylla på underifrån. Då kommer även detta stora skepp att sjunka. Antalet medlemmar är inget bra mått på hur en förening mår. Men du är väl suppleant där och i så fall är det ju inte konstigt att du skriver som du gör. Då har du säkert matats med deras version så du är mer än mätt.

GillaGilla
Svara
2. Jonny | mars 27, 2021 kl. 3:40 e m

Minns en grabb som blev mobbad av en i styrelsen. ”Se där på dom arbetarna (från BIM). Se där! Dom kan verkligen arbeta (till skillnad från dig). Samma dag hade grabbens farmor dött och han var dessutom ytterst duktig och plikttrogen. Längre tillbaka var det en anställd via arbetsförmedlingen som blev helt utfryst av en kvinna i ledningen. När damen hade hängt sin jacka i det varma köket, så tog styrelseledamoten jackan och hängde ut den i den kalla farstun. Vidare systematiska utskällningar från en person. Redaktionsmedlemmar som inte ens blir inbjudna på redaktionsmöten etc etc. Allt jag drabbades av kan fylla en hel bok. En byggnadsingenjör som försökte tala om för mig hur man skriver historia. Ja, ja. Herregud, är glad att jag slipper dom. Jag behöver inte dom, men dom behöver mig och andra nya ”unga” krafter.

GillaGillad av 1 person
Svara
3. Jonny | mars 27, 2021 kl. 3:45 e m

Ditt inlägg har bara gjort mig än mer övertygad. Ska under dagen skriva ett nytt mer utförligt inlägg på min blogg om vad som hänt på gården och de problem som finns där. Kan dessutom tillägga att en hel del gått me di föreningen sista tiden just för att kunna vända skutan rätt på nästa årsmöte.

GillaGilla
Svara
4. Gröna Köpingen | mars 27, 2021 kl. 6:48 e m

Nej Jonny. du har fel. Jag behöver inte matas med information Jag kan inhämta och utvärdera av egen kraft. Det är sant att jag är suppleant .Jag blev tillfrågad och tackade ja. Till viss del beroende på dina skriverier. Jag var lite nyfiken beträffande sanningen bakom det skräckvälde som du beskriver. Jag kan inte påstå att jag under denna tid hittat något som styrker dina påståenden. Du gör stor sak av att du fick lämna tillbaka nyckeln till lokaliteterna.. Jag jobbade 30 år på samma arbetsplats men när det var dags att sluta i samband med pension var det naturligt att lämna tillbaka nycklarna. Inget konstigt med det .Jag behövde dem inte. Var jag sugen på ett återbesök så var det inga problem: Jag blev insläppt och välkomnad. Kanske beroende på att jag stod på god fot med kollegor och arbetsledning.

GillaGilla
Svara
5. Jonny | mars 27, 2021 kl. 6:57 e m

Du kan om du så önskar läsa mitt senaste inlägg på bloggen så ser du varför jag fick lämna tillbaka nyckeln. Det var inte för att jag avslutade min anställning. Har man uppdrag i föreningen som kräver nyckel så får man i regel en nyckel. Jag fick lämna tillbaka nyckeln för att jag hade avvikande åsikter som jag framförde i sociala medier.

Självklart kan du inte bilda dig en egen uppfattning när du bara umgås med dom och inte mig. Varför skulle de utsätta dig för något? Var inte så naiv. Som väl är har de inga anställda nu som kan utsättas för deras utfrysningar och utskällningar. Jag är inte beroende av ditt stöd och vad du skriver. Det är bara att skriva på. Jag ska bespara dig plågan att få ännu en fiende.

GillaGillad av 1 person
Svara
6. Jonny Nilsson | mars 27, 2021 kl. 8:30 e m

Som en avslutande kommentar kan jag säga att jag aldrig tidigare haft en arbetsgivare som betett sig så. Växjö Universitet, som det hette då, gav unga anställda förtroende och mycket frihet. Det gjorde att man gav allt och lite till. Man växte som människa och i yrkesrollen. Mönsterås kommun: skolbiblioteket var fint. Min arbetsledare där var ytterst trevlig och hängde aldrig över axeln. Kost och städ var sämre med en hel del mygel, men ändå inte i närheten. Vanliga biblioteket var också en bra arbetsplats där man blev inspirerad. Oskarshamns folkhögskola var en underbar arbetsgivare. Man fick en fråga: ”Kan du göra det här?”, och så gjorde man det. Aldrig tjafs om någonting. Tvärtom uppskattning. Nej, Stranda hembygdsförening sticker tyvärr ut i negativ bemärkelse, även om vi förstås hade bra stunder också. Det fanns ett par personer som var lätta att samrbeta med.

GillaGilla
Svara
7. Gröna Köpingen | mars 27, 2021 kl. 9:36 e m

En och annan ovän är inget som plågar mig Jag har gott om vänner att balansera statistiken med. Ovänner kan vara trevliga, och stimulera till givande meningsutbyte .En massa ryggdunkande ja-sägare, som håller med om allt, är inget att luta sig mot när det blåser .Nej. Fram för fler ovänner. Av den rätta, rakryggade sorten.

GillaGilla
Svara
8. Jonny | mars 27, 2021 kl. 9:50 e m

Så bra. Jag är jävligt kutryggig så det blir svårt.

GillaGilla
Svara
9. Bert Juhlin | mars 28, 2021 kl. 4:50 e m

Hahaha, se där, så roligt, ett nytt BLOGGKRIG har brutit ut i Monsteras. Den utlösande faktorn tycks vara att de som länge har pinkat illa i samma hörnor på hembygdsgården inte vill dela dessa revir med revolutionerande yngre och nytänkande medlemmar(Jonny Tabasco Nilsson) i Mönsterås Hembygdsförening.

Men jag är säker på att Jonny till slut faller till föga efter det att han i en förlikning erbjudits en hyfsad position inom den aktuella föreningen.
Vi mins ju hur Jonny gormade negativt om Mås-kommuns kulturpris och att han aldrig skulle ta emot det om han blev aktuell som mottagare. När han till slut fick priset ifråga så anammade han det med hull och hår och lät oss förstå att han kände sig hedrad – ja, snacka om vindflöjel.

SGGK-Lars framför att han har gott om vänner, citat:”Jag har gott om vänner” skrävlar han – tja, det beror förstås på hur man definierar innebörden av det ordet. Jag har svårt för att tro att SGGK-Lars har några riktigt genuina vänner, det är nog mer så att han bygger sina vänskapsrelationer på klasstillhörighet, ekonomiska tillgångar, utbildningssatus osv i samma anda – ja typ ”lika barn leka bäst”!

Ja, jag har ju lång erfarenhet av hur SGGK-Lars gör skillnad på person och person, somliga blir utan grund titulerade ”tattarjävlar” andra är fint folk oavsett vad skit de levererar till omgivningen bara de luktar trycksvärta applicerad i Tumba.

Nä, SGGK-Lars är inte en rakryggad ovän som står för vad han sagt och gjort, nej han är en ytterst feg personlighet, en kutryggad slingerbult.

GillaGilla
Svara
10. Jonny | mars 28, 2021 kl. 5:14 e m

Bloggkrig är väl att ta i. Vi har bara meningsskiljaktigheter. Det är inte så dramatiskt. Sedan har du rätt vad gäller kulturpriset. Jag ville inte ha det från början. Men jag ändrade mig när jag väl fick det. Ganska mänskligt. Dessutom var det ett slags bekräftelse som jag njöt av när jag fått så mycket skäll på hembygdsgården. Så det var förstås en gnutta revanschkänsla i det hela. Tycker inte det gör mig till en sämre människa, möjligen lite fåfäng. Någon förlikning med hembygdsföreningens styrelse ser jag inte i sikte. En sådan förutsätter ju att de erkänner problemen och det betraktar jag som en omöjlighet.

GillaGilla
Svara