Archive for oktober, 2021
En solskenshistoria
Söndag, och en strålande sol skiner, varvad med lite lättare molnighet. Så här i mitten av oktober är det trevligt när solen gassar för det är inte med automatik förenat med outhärdlig värme.
En hel orörd vecka ligger framför oss. Spännande dessutom. Näringsminister Bayland har kallat upp generaldirektören för skogsstyrelsen, Herman Sundqvist för samtal mellan fyra ögon. Detta möte kan knappast sluta på annat sätt än att Sundqvist får sparken. Sundkvist fick jobbet 2016 efter att dessförinnan varit varit chef på Sveaskog. Med den bakgrunden borde han aldrig kommit i fråga för jobbet på Skogsstyrelsen.
Bloggens aversion mot Sundqvist tar sin början när han presenterar siffror som påstår att älgen skadar tallskog till ett värde av 7,2 miljarder årligen. En gigantisk felräkning som aldrig borde publicerats. Kan man inte räkna, och manipulerar fakta, kan man kanske trots detta arbeta på Skogsstyrelsen, men då på betydligt lägre nivå Ex. som lagerförman eller kanske som ansvarig för att kaffeautomaterna på kontoret fungerar.
Nu är generaldirektören i blåsväder efter att det upptäckts att han raderat ett mejl som visar att han kontaktat en lobbyist i syfte att denne skulle misskreditera SVT: s program ”: Slaget om skogen”. Utöver detta har han köpt på sig ett gediget skogsinnehav efter sitt tillträde. Skog där avverkningar skall bedömas av den myndighet som han själv är chef för. Det luktar jäv lång väg och enda lösningar är att Sundkvist avyttrar sitt skogsinnehav eller att Bayland ger honom sparken. Den senare lösningen är naturligtvis att föredra.
Detta blir ett kort inlägg. Nu skall vi ut i höstlövens färgprakt och försöka komma någon fasantupp till livs, eller snarare till döds. Ekologiskt oantastlig föda som smakar alldeles utmärkt efter en tids hängning Ja den skall naturligtvis stekas också
Tuppens hädanfärd gläder nog vännen Evert, som inte gillar fasanen eftersom den inte är ursprunglig i vår Svenska fågelfauna.
Snurrigt
Vi lägger vindkraften åt sidan för en stund och ägnar oss åt politik. Politik kan understundom vara lika snurrigt som ett skenande vindkraftverk.
Det var partiledardebatt på TV i går kväll och man bänkade sig i soffan för att om möjligt få ett grepp om partiernas ambitioner när det gäller vård, omsorg, skola, klimat och kriminalitet. Vi blev inte så mycket klokare efter två timmars munhuggande men vi måste erkänna att vi blev imponerade av de inblandades skicklighet när det gäller att blanda bort korten och undvika att ge ett rakt svar på en direkt fråga.. Att recensera de inblandades insatser låter sig inte göras men vi vill påstå att Annie Lööv var ovanligt till sin fördel, vilket i och för sig inte säger så mycket. Ulf Kristersson pladdrade på som vanligt och Per Bolund fick inget sagt. Inget vettigt i alla fall. Vi har påtalat detta förut: Miljö och klimat är viktiga frågor och det är beklagligt att dessa har hamnat på Miljöpartiets bord.
Vi lämnar riks- och riskpolitiken och det är dags att vi koncentrerar oss på lokala politiska spörsmål. Snart skall vår egen organisation GAS ( Grön Ansamling) damma av sitt valmanifest och efter smärre justeringar presentera detta för läsarna. Innehållet ligger i stort sett fast och vår paradfråga i valet blir som förut: Krav på återinförd sträck-jakt på Morkulla. Detta krav är så logiskt och fundamentalt att politikerna inte kan negligera detta hur länge som helst.
Just i dessa dagar pågår älgjakten och det skall skjutas ett antal älgar som inte finns. En del av skogsbrukets företrädare tjatar fortfarande om gigantiska betesskador på tall. Skador som i många fall inte finns, de heller. I alla fall inte skador av den digniteten att de äventyrar de framtida slutavverkningsbestånden.
Alla läsare är kanske inte insatt i hur sträckjakten på morkulla går till, därför skall vi be Allvarlige Alvar att i essäform beskriva en sträckjakt på den tid det begav sig. Detta kommer senare, för nu skall vi ut och njuta av hembygdens atmosfär, efter ett par dagars resa, söderut. Det är alltid lika underbart att efter ett antal mil få svänga in på den sista biten grusväg och höra gruset rassla under blankslitna sommardäck.
Resan var i och för sig fantastiskt trevlig och vi tackar vårt generösa och välvilligt inställda värdpar, om de mot förmodan läser detta. Hjärtligt tack Bengt och Maggan.
Vindkraft i motvind
Vi lägger berättelsen om Svea och hennes vindkraftverk åt sidan. En sorgesam historia som trots allt slutade lyckligt. Nidingen Svea dog ute i skogen men det råder osäkerhet om någon ville ta hand om hennes kvarlevor eller om räv och korp hade mat några veckor framåt
Vi skall försöka oss på en analys beträffande vindkraftens för och nackdelar: Alla vill ha ström i ledningarna men vi vågar påstå att det är ett begränsat antal som njuter av att ha ett vindkraftverk inom syn och hörhåll. Man kan ha överseende om man är lite vidsynt. Mest vidsynta är de markägare med ett bankkonto där penningar för markhyra strömmar in frekvent, i riklig mängd. Det är begripligt att dessa är positivt inställda. Men omgivningen ?
Ett kärnkraftverk förskönar inte den omedelbara omgivningen. Vattenkraftutbyggnaden har förändrat landskapet radikalt men vet man inte hur det såg ut innan, så kanske man tycker att det är Ok med en sjö som magasinerar vattenmassorna. Elpaneler på ladygårdstak eller annorstädes är knappast någon prydnad men syns inte så vida omkring..
Vindkraften är unik i och med att ett mycket stort område påverkas negativt. Allt eftersom vindsnurrorna ökat i höjd så har den negativa miljöpåverkan ökat drastiskt. Motståndet mot vindkraftparker växer ute i landet och nu senast var det en satsning i Virserumstrakten som fick tummen ner.
Kan man då inte bygga vindkraftverk på platser där störningen är begränsad ? Var i så fall ? Långt ute till havs låter tilltalande för en oinvigd. På platser där endast fartygstrafiken störs borde det vara relativt konfliktfritt. Fartygen har ju den fördelen att de åker förbi, och ifrån den anskrämliga anblicken. Lidandet blir relativt kortvarigt. Men vi skall erkänna. Bloggen har ingen aning om hur mycket dyrare det blir med havsbaserat byggande, om det ens är möjligt.
Det är ett tag sedan vi pratade med vår skog, natur och jaktexpert Allvarlige Alvar och det kunde vara roligt att få hans syn på vindkraftproblematiken. Vi åker ut till Alvars stuga och knackar på. Inifrån köket hörs ett gnisslande ljud. Detta upphör när Alvar kommer och öppna” Vad är det som låter inifrån ditt hus”” Jo det är jag som sitter och gnisslar tänder i frustration över beslutet om vårjakt på råbock. Har beslutsfattarna tappat förståndet fullständigt ? Varför skall vi ha vårjakt? Utgör bockarna ett hot? Nej nu djävlar måste det bli ett slut på galenskaperna. Kan inte våra jägarorganisationer stoppa detta så skall jag sluta betala medlemsavgift”” Du får väl gå med i den nya jägarorganisationen, startad av Thomas Ekberg”. ”Ekberg? Är det inte den där stollen som spelar in jaktfilmer som ibland visar skott som ingen vettig människa skulle avlossa på nykter kaluv. Nej , Hellre lierar jag mig med faen själv” ”. Det var väldigt vad du tar i”.
Men jag kom egentligen för att höra vad du tycker om vindkraft och vindkraftsparker. Om du blir tillfrågad, skulle du då upplåta del av ditt skogsinnehav för vindsnurror”.” Ny får du passa dig jävligt noga bloggardjävel. Tror du att jag är en omdömeslös , penningkåt idiot, så är dörren där. Ut , stäng från utsidan och visa dig aldrig här mer. Skulle jag offra min fäderneärvda skog och boendemiljö för några sketna silverpenningar. Du är inte riktigt klok. Försvinn ” ” Se så Alvar, ta det lugnt. Jag tror inte att du är så korkad och jag litar till 100% på att vi slipper vindsnurror på din mark. Jag vet att du är alltför för mån om din miljö, din skog och dina jaktmarker för att du skulle sälja dig till mammon” ” Ja det kan du ge dig faen på. Jag föraktar alla förrädare och önskare att alla djävla vindkraftexploatörers företag går i konkurs, Sen står de där med skägget i brevlådan, med förstörd skog och lurade på den rundliga ersättningen. Nej, tvi faen! Jag kan förstå om någon konkurshotad markägare griper ett sista halmstrå för att rädda ekonomin , men att skogsägare som redan har mer än gott om pengar med vett och vilja fördärvar sitt skogsinnehav och miljön för omgivningen bara för en ytterligare påspädning på bankkonto är fullständigt obegripligt. Girighet är skamligt och straffar sig alltid i slutändan. Nu får du gå för jag skall te en sväng med hunden i skogen. Hej .
Jag lämnar Alvar med en behaglig känsla. Härligt att det trots allt finns lite rakryggade bebyggare som ser till helheten, och inte bara till den egna plånboken
Gröna Köpingen 