Posts filed under ‘Gillis Svullbuks matblogg’

Fredagsmiddagsmys

Fredag, mitt på dagen, och en lättare hungerkänsla gör sig påmind. Vad passar då bättre än ärtsoppa med fläsk. ” Nu har väl bloggardjäveln blivit tokig. Ärtsoppa äter man på torsdagar”. Visst gör man det. Men ärtsoppa passar alldeles utmärkt veckans alla dagar. Nota bene . Om det är en god och nyttig variant.

Vår matexpert, gourmeten och gourmanden Gillis Svullbuk har tillsammans med en mat- och dryckers-broder(CF) gjort en test beträffande ärtsoppa av olika fabrikat. Naturligtvis lagar man helst soppan själv från grunden, men ibland blir suget efter soppa och varm punsch så trängande att man inte hinner avvakta blötläggningen av ärtorna.

Duon gjorde en test så noggrann att den svarar mot alla krav vad gäller tillförlitlighet och signifikans. Följande fabrikat testades: Soldatens soppa på burk. Soldatens vegetariska. Coops ” plast korv” och Felix dito. En betygsskala omfattande: Mycket god. God. Undermålig och oätlig tillämpades.

Juryn var helt överens om bedömningen: Mycket god: Coops God: Felix. Undermålig: Soldatens. Oätlig: Soldatens vegetariska.

Att den vegetariska varianten skulle vara oätlig kom inte som någon överraskning. Men att den skulle framstå som så hälsovådlig var lite oväntat.

Vad drar vi för lärdom av detta? Jo. Koka själv: Vi tar för givet att Gillis tidigare presenterat recept på god hemlagad ärtsoppa men vi vill trycka lite extra på en sak: Koka fläsklägg och skär ner i soppan: Och bäst av allt: Nyttja kokspadet Det ger en helt annan smak än bara vatten. Naturligtvis skall man ha grov senap till och en knäckebrödssmörgås med Västerbottenost. Det går att dricka mjölk, men en öl är nyttigare. Kall. Och varm punsch

Vi ser inte fram mot TV- tittande nu i kväll. Utbudet är katastrofalt. En sak som gläder oss är rykten om att GK- visionen planerar en ny fredagsunderhållning : Avmaskade sångare. Låter spännande. Lättsam underhållning med lite medicinska vinklingar.

Bloggen kommer med utförligare information när idén har fått lite fastare former.

Trevlig fredag

april 16, 2021 at 11:52 f m Lämna en kommentar

Om stuvning

Det kan vara dags för ett nytt livstecken från vår matexpert Gillis Svullbuk. Gillis har en enastående kunskap om , och erfarenhet av, Svensk husmanskost. En kunskap som han mer än gärna förmedlar till omgivningen, i folkhälsans tjänst. Ordet till Gillis

”Jag har många gånger ifrågasatt nyttan med grönfoder av olika slag. Min skeptiska inställning har i dagarna förstärkts. På grund av krånglande knäleder har jag på läkares inrådan försökt att minska i vikt. En bra men smärtsam målsättning. Smör, feta såser, rökt ål och annat gott har nu under ett par veckor fått ge vika för grönfoder av allehanda slag. Resultatet är en viktnedgång på ett antal kilo, Vad bevisar då detta? Jo, att grönsaker är fullständigt värdelösa som människoföda och leder till svältdöd på sikt.

Mitt ärende är i dag att göra reklam för en fantastisk, men ofta misskrediterad maträtt : Njurstuvning, eller sauté, om man vill vara lite fin. Jag har påpekat detta tidigare: Har man tagit livet av ex. en gris så skall hela liket nyttjas: Skinka, kotlettrad , karrén mm men också de lite udda styckningsdetaljerna. Inte minst njurarna.” ”Usch så äckligt säker kanske någon. Man kan väl inte äta reningsverk.. Det är inte ett dugg äckligt. Vi äter ju ägg ,och de kommer ur röven på höns. Det är mer oaptitligt om man tänker efter..

Njursauté är underbart gott och tämligen enkelt att laga: Man inhandlar några kalv- eller svinnjurar.( Köper man en hel kalv eller gris så får men en hel del kött på köpet som kan vara bra att ha vid senare tillfälle )och följande ingredienser: Små steklökar ,bacon ,grädde, kalvbuljong, cognac, madeira, salt, vitpeppar, smör och fast potatis. Gör så här: Skär njurarna i skivor och stek dem ett par minuter på varje sida. Häll på cognacen och flambera. Tillsätt grädde , kalvbuljong och madeiran . Salta och peppra. Tag upp njurarna och koka såsen till lagom simmighet. Lägg tillbaka njurarna i såsen. Skär baconet i strimlor och stek den knaprig. Stek smålökarna, länge på rel. svag värme. Tillsätt alltsammans till njuren. Klart och underbart! Njut med kokt potatis och en lagom kall lager”

Vi tackar Gillis för detta. Tänk vad härligt med riktig mat i dessa tider då bulgur, falafel , kebab och annat utländskt skräp ibland besudlar våra svenska matbord.

Gillis återkommer med mer inhemska godsaker.

februari 7, 2021 at 6:17 e m Lämna en kommentar

Gillis Svullbuks julbord: Sill

Solen skiner från en klarblå himmel och medborgarna har drabbats av kollektiv eufori. Det promeneras och motioneras och de riktiga soldyrkarna har tjuvstartat med att blotta någon hudflik, som en mjukstart inför ”grillsäsongen” Nåja. Någon enstaka dag tycker även bloggen går an men snart vill vi nog ha gråmys igen.

Snart är julen här. Förhoppningsvis både här och där. Bloggen, för vilken vidsynthet och människokärlek är en självklarhet, vill naturligtvis att alla skall få en fröjdefull och i alla avseende god jul. Ja kanske inte riktigt alla. Det finns ett par personer som i kraft av sina ogärningar inte gjort sig förtjänta av någon omtanke Vi är ingalunda långsinta och hänger inte upp oss på petitesser, men det finns sådant som glömska eller ett förlåtande sinnelag aldrig kan sudda ut.

Först gäller det en förare av en BMW som snodde en parkeringsplats utanför bolaget mitt framför näsan på bloggred. en oktoberdag 1987.

Den andra nidingen är en omdömeslös individ som vid en harjakt i juletid1974 beskyllde Allvarlige Alvars stövare för omdrivning av gamla löpor. En dylik bakdantare skall inte ha någon god jul, och ingen julhare heller. Sen finns en tredje person som vi har synpunkter på men här finns det nog någon form av sjukdom med i bilden, så honom lämnar vi därhän.

I övrigt är allt frid och fröjd. I dag skall Gillis presentera, den vid sidan av Dopp i grytan, allra viktigaste rätten på ett överdådigt, dignande julbord : SILLEN. Finns det en vackrare fisk än Sill? Finns det ett vackrare ord än Sill? Vi svarar nej på bägge dessa frågor men det blir ett rungande Ja till sillinläggningar i alla dess former. Kanske inte riktigt alla för det har smugit sig in ett oskick att blanda sill med allehanda ingredienser som inte passar, och som inte har den tradition som krävs.

Detta skall vi be vår matexpert Gillis Svullbuk att reda ut, men det får bli nästa gång eftersom denna inledning blev längre än vad som var menat. Detta är bara bra för då hinner ni kära läsare att införskaffa ett antal förstklassiga saltsillsfiléer till inläggning under Gillis överinseende

På återseende.

december 16, 2020 at 12:29 e m 8 kommentarer

Om bord

Nej, det skall inte handla om sjöfart, utan om bord. Julbord. Huruvida denna klassiker skall erbjudas i dessa pandemitider är ett hett omdiskuterat ämne, ja faktiskt en ödesfråga för nationen.

Ett julbord skall rent funktionsmässigt vara så robust och stabilt att det håller för tyngden av ett förstklassigt sammansatt utbud av julinspirerad föda. Vad skall då presenteras på faten om det skall kunna gör anspråk på att vara av yppersta, traditionellt klass? För att utröna detta skall vi ta hjälp av vår gastronomiske expert Gillis Svullbuk, mannen bakom vår uppskattade matblogg, där han presenterar ursvensk, nyttig husmanskost. Gillis besitter en kunskap som är unik och som får omtalade storheter som ex. Mannerström, Aujaly m.fl. att framstå som renodlade amatörer

”Nå Gillis. Kan du kort beskriva vad som oundgängligen bör finnas på ett traditionellt svenskt julbord” ” Det går inte.” Det kan inte beskrivas kort med några få ord och meningar, utan det kräver spaltutrymme av ansenlig grad. Men jag skall göra ett försök:

Viktigast av allt är : Dopp i grytan, ett rikt utbud av sillinläggningar och skinka. Men inte vilken skinka som helst. Den skall vara så rikt marmorerad av fett och med så tjock svål att den kommer i självsvängning där den tronar på bordet mellan rullsylta, pressylta och grisfötter.

Först några ord om ”dopp i grytan”. Det händer att man hamnar vid julbord där doppet lyser med sin frånvaro. Detta är ett hån mot allt vad matkultur heter, ja faktiskt så oförskämt att man normalt avlägsnar sig och går hem trots att man kanske har betalat i förskott. För den yngre MC Donalds- infekterade generationen kan det kanske vara nödvändigt att förklara vad ”dopp i gryta ” är för något: Jo när man har kokat den isterstinna delikata skinkan får man en riklig mängd skinkspad. Av detta tar man tillvara en anpassad mängd som förstärkningskryddas med lök, lagerblad , vitpeppar och några kryddpepparkorn. Doppet förvaras i kylskåp tills det är dags att servera. Innan det sätts på bordet värms det upp efter att man silat bort lök och krydd-rester. Att sila är inte nödvändigt. Det ser faktiskt trevligare ut med lök och kryddor kvar.

Nu är det dags för brödet. En skiva vörtbröd, eller annat som faller i smaken .Det är en fördel om brödet har fått torka en tid, för då tål det ett dopp utan att bli alltför sladdrigt och oaptitligt. Detta är en smaksak men personligen föredrar jag en skiva som fortfarande är ganska spänstig efter doppet. En brödbit som till konsistensen påminner om det som kommer ur näsan i förkylningstider är inte så aptitretande. Ja då står vi där till slut med en brödskiva, som hanterad enligt konstens alla regler, är en delikatess.

Detta får räcka för nu. Det är klokt att presentera julbordets godsaker i småportioner så att mättnaden inte infinner sig i förtid. Nästa gång skall vi berätta hur man behandla den lilla läckra skinkan, med varlig och kärleksfull hand.

Onsdag, grått och trivsamt. Kanske provar vi redan ikväll valda delar av de drycker som skall komplettera maten på julbordet. Gör sammalunda kära läsare. Vi kan rekommendera en ”Grisknorr.” Lika delar kryddat brännvin och silat skinkspad. Bonnaptit!

december 9, 2020 at 2:11 e m Lämna en kommentar

Kvantitet och Kvalitet

Ett talesätt lyder: Det är bättre med lite av god kvalitet än mycket av motsatsen. Det kan nog äga sin riktighet men när det gäller GK- bloggen är det både och som gäller. Hög kvalitet i riklig mängd Men det vet ni kära läsare sedan ett antal år tillbaka.

Bloggen har nu varit i gång sedan 2012. Ibland när man ser på gamla inslag som läsarna enligt statistikredovisningen tittar på så gör man reflektionen:” Va, har jag sagt detta tidigare?” Det kan gälla något som publicerats i närtid och så visar det sig att jag sagt samma sak redan 2013. Det är, på ren svenska, ett djävla tjat. Därför skall det till en förändring.

Vi skall ransonera oss och bara uppmärksamma det som är oundgängligen nödvändigt: Kommentarer vid Stefan Löfvens avgång är ett måste, likaså när avsmältningen vid polerna lagt Malmö under vatten. Glädjande tilldragelser måste kommenteras.

Vi skall inte tystna helt, utan vi behåller vår plats i cyberrymden, och gläds åt de stordåd vi tidigare uträttat. När en åldrings tillvaro kokat ner till en säng på kronikerhemmet, med reumatism, prostata- besvär, lösgom och pisk på fingrarna av något stressat vårdbiträde för att man med darrande händer spillt ut innehållet i medicindosetten, kan det vara trösterikt att kunna se tillbaka på allt man gjort för en kunskapstörstande omgivning:” Jag gjorde i alla fall mitt näst bästa.” Mitt allra bästa har jag spenderat på att värna det egna välbefinnandet, och det har jag varit värd

Bloggen skall inte lägga skrivandet på hyllan helt. Vi är, tillsammans med Gillis Svullbuk, engagerade i en stor satsning: En kokbok där olika nordiska, konsumerbara rätter skall presenteras i alfabetisk ordning: Allt från Abborraladåb till Ölkorv. Boken skall heta” Nordiskt Familjekok” och kommer att ges ut i 25 halvfranska band. Intresserade kan tinga redan nu. Priset är inte fastställt men ca 12000: – till 15000: – är nog en rimlig siffra Detta är en milstolpe i svensk kokbokshistoria och kommer att bli en klassiker i paritet med Charles Emil Hagdahls:” Kokkonsten som vetenskap och konst ” från 1879. En alldeles utmärkt bok, som utöver 3000 recept också innehåller råd gällande hembiträdens fostran och bestämda åsikter om hur husmödrar och tjänstefolk bör hanteras.

Som sagt: GK- bloggen skall ransonera sig i fortsättningen. Kanske blir det bara ett inlägg i månaden. Eller ett i veckan. Alternativt ett varannan dag, eller varje, beroende på händelseutvecklingen såväl här som där.

Glöm nu inte att beställa boken. Upplagan är, i alla avseende, begränsad

februari 3, 2020 at 9:57 f m 5 kommentarer

Gillis Svullbuks matblogg

Äntligen är Gillis på benen och banan igen. Han gått ner 5 kilo och gör ett lite blekt och tanigt intryck Vågen stannar numera på blygsamma 129 kilo. Ordet till Gillis

”Ja det var en pärs. Fruktansvärt. Jag visste nog innerst inne att detta skulle ta min ända med förskräckelse men jag såg som min plikt att i forskningssyfte pröva och bevisa att det jag redan visste var en vidrig realitet.

Själva intaget var nära nog övermäktigt påfrestande, särskilt falafel som omedelbart alarmerade kräkreflexerna. Nu lägger vi detta bakom oss.

Lungmos. Väcker inte blotta ordet glädje och förväntan? Det råder delade meningar om man skall äta animalisk föda eller inte. Ett fåtal vilsekomna konsumenter hävdar att man bara skall äta vegetabilier men skaran ökar dessbättre inte i antal i någon större utsträckning. Den ohälsosamma kosten är s.a.s. självsanerande. Råkostare och gräsätare blir inte så gamla.

Animalisk föda är naturligt, sunt, och gott. Har man nu tagit livet av ett djur av något slag, vilket man bör innan konsumtion, så skall under alla omständigheter hela djurkroppen komma till nytta. Hela! Här kommer den goda och hälsosamma inälvsmaten in. Allt går att äta och inget skall förfaras.

Nu kommer vi till delikatessen ”Lungmos”. Alla som testat blir med automatik stormförtjusta. Men observera: Vi pratar om Lungmos, inte pölsa. Dessa rätter blandas ibland samman. Nej det enda som skall blandas är hjärta och lungor från kalv, eller gris.( Detta kallas” hjärtslag”)

Gör så här: Avlägsna struparna (från hjärtslaget) och skölj. Dela hjärta och lungor i stora bitar och låt ligga i kallt vatten över natten. Lägg bitarna i en stor gryta och koka hastigt i någon minut. Slå allt i vasken och spola av noggrant. Lägg tillbaka i samma mängd vatten. Tillsätt en morot, en rödlök i skivor, en bit selleri, lite purjolök, kryddpeppar, vitpeppar, lagerblad, timjan, mejram och låt sjuda i cirka 2 timmar. Skumma kontinuerligt vid behov

Tag upp hjärt- och lungbitarna och sila lite buljong över. Fräs en liten skivad rödlök i pannan, pudra en matsked mjöl över och häll på silad buljong till en simmig sås. Låt puttra i ca 5 minuter. Finhacka hjärta och lungor och tillsätt detta till såsen. Smaka av med salt och peppar och servera med råa äggulor och rödbetor.

Här har vi nu genuin ,delikat husmanskost som förgyller matbordet i både slott och koja. ”Ja men barnen” säger kanske någon. Inga problem. Kalla rätten ”Mac Max King” och ungdomarna kommer att kasta sig över lungmoset i tron att det är något Amerikansk påfund, släkt med hamburgare.

Smaklig spis !

Vi tackar Gillis .Nu skyndar vi till köket för att praktisera våra nyvunna lärdomar. Mums!

 

januari 27, 2020 at 9:00 e m Lämna en kommentar

Lördagsreflektioner

Än en gång måste vi skjuta på publiceringar av Gillis Svullbuks recept på Lungmos. Gillis har inte tillfrisknat enligt vår förhoppning. Det visade sig att Gillis, utöver falafel och kebab, också konsumerat en Hamburgare med dubbelmeny på en av våra större skräpmatskedjor. Eftersom man äter denna ”mat” med fingrarna har Gillis förmodligen kontaminerat rätten med något mindre lämpligt, efter ex. ett toalettbesök. Nu behöver det inte vara på det viset, för hamburgare tillreds oftast av köttrester som i sig kan vara starkt hälsovådliga. Blir Gillis så pass kry att han kan få i sig en portion lungmos, är han nog snart på benen igen

I dag blir det istället lite politik igen. Om vi sneglar bakåt så erinrar vi oss att Jonas Sjöstedt lämnat sin post som vänsterledare, och alla sjunger nu Sjöstedts lov. Så är det alltid när någon politiker trätt tillbaka, eller lämnat jordelivet. Det är ingen hejd på lovorden. Sjöstedt var väl ingen genuint elak människa trots den politiska hemvisten. Avgången kom hur som helst ganska överraskande.

Det är däremot inte det som GK- bloggen, som första nyhetsförmedlare kan berätta: Stefan Löfven kommer att lämna partiledarskapet för sossarna. Kanske relativt snart, men i alla fall i god tid innan valet. Något annat är inte tänkbart. Opinionssiffrorna är dyster läsning (för S) och att Löfven skulle kunna vända trenden till nästa val finns nog inte på kartan. Stackars Steffe ser lite trött och sliten ut och har inte den utstrålning som krävs för att elda på väljarna att lägga sin röst för S i stället för SD.

Vi önskar Löfven lycka till. Kanske bosätter han sig på något ståndsmässigt herresäte, enligt god S-ledartradition. Där kan han vila upp, och från punchverandan studera arbetarnas slit ute på åker och äng.

Människan, och inte minst politiker, har en enastående förmåga att anpassa sig till skiftande omständigheter. Bloggen har under ett långt liv sett hur naiva, rödglödande ungdomar under resans gång konverterat till mörkblå hemvist efter att de nått mogen ålder och fått det ekonomiskt gott ställt och kanske också blivit ett aktat namn i samhället. Det har ibland gått så snett att de blivit medlemmar i” Lions”.

Efter aftonens helgmålsringning skall vi på ståndsmässigt manér äta och dricka något dyrt och gott. Kanske sjötunga, och till detta bubbel i den övre prisklassen. Fisk är nyttigt och befrämjar intelligensen påstås det. Bloggen äter mycket fisk. Champagne är ännu nyttigare, och efter en butelj blir man både spirituell och vacker.

Ni andra kan pigga upp er med en” Kosken” och Fanta. Inte så dyr, men heller inte så smakligt. Men effektivt, i tillräckliga kvantiteter. Trevlig helg.

januari 25, 2020 at 12:52 e m Lämna en kommentar

Gillis Svullbuks matblogg

Fredagskväll, och vad kan då passa bättre än ett experttips från vår gourmé, gourmand och gastritexpert, Gillis Svullbuk beträffande lite helg- mat med hög mysfaktor.

”Kolbulle”. Blotta ordet får det att vattnas i munnen hos dem som kommit kontakt med denna gudagåva. I forna tider var det den rätt som fick kolare, skogshuggare och flottare att överleva i en bister och slitsam vardag. Under en avverkningssäsong i timmerkojan eller långa milvakter blev dieten kanske lite enahanda vilket kunde resultera i vitaminbrist och tandlossning. Men vad gjorde det. En Karla-karl skall väl tåla lite vitaminbrist och till en vällagad kolbulle behövs det inga tänder. Utseendet kunde man strunta i där man satt i milröken och ”väntade på en kvinna från färdvägar vida” som Dan Andersson skaldade. Hon kom aldrig så kolaren redde sig bra utan tänder.

Nu har alla kvinnors gunstling, och alla äkta mäns främsta hatobjekt, Ernst Kirschsteiger, trampat i klaveret helt monstruöst genom att presentera ett recept på Kolbulle som inte har ett dugg med verkligheten att göra. Man kan till sin fasa läsa att han rekommenderar mjölk och ägg som ingredienser. Det är fruktansvärt att benämna denna anrättning, ”Kolbulle”. Kalla den ”Ernst Pannkaka” eller vad faen som helst, men kolbulle är det inte.

Den äkta delikatessen tillreds enligt följande: Fett fläsk, gärna s.k. ”Amerikanskt” läggs i en gjutjärnspanna tillsammans med en försvarlig klick ister. Pannan anbringas på öppen eld, (björkved) och fläsket steks knaprigt. En blandning av vatten (60%) mjöl (40% ) och en tesked salt hälls över fläsket. Man behöver inte vänta tills att elden falnat till glöd som vid grillning. Nej, fullt flås, för det är en fördel om lågorna till viss del tillåts svepa in över anrättningen. När kolbullen fått en aptitlig gyllenbrun färg vänds den och andra sidan får samma behandling.

Här står vi nu med en rätt som söker sin like. Servera med rårörda lingon och skölj ner med en kall lager, eller mjölk om det är barn med i sällskapet.( Håll helst barnen hemma).

Titta inte på Ernst program. De är ett hot mot folkhälsan. Han kan hålla på att göra luffarslöjd av gamla bestick, rosor av klementinskal, eller tova vantar. Men han skall ge faen i matlagning. Det begriper han sig inte på.

Jag har idogt varnat för utländska modenycker på matbordet. Undermåliga rätter som medborgarna luras tro är nya, goda, och nyttiga. Inget är bra bara för att det är nytt och lite exotiskt. Nåja. Vi kan uthärda detta, men när man ger sig på gammal hederlig husmanskost och förvanskar recepten till oigenkännlighet blir jag gediget förbannad.

Jag, och likasinnade i GK, skall starta en Husmanskostakademi som, om nödvändigt, med vapen skall försvara vår stolta mattradition under mottot:” Man ur huse, för husmanskosten” Kombinationen Mat- Försvar har gammal tradition i bygden. Vi minns med saknad när Lottakåren serverade kroppkakor vid höstmarknaden. Om Lottakåren finns kvar vet vi inte i skrivande stund, men kroppkakor, nästan lika goda som mina egna, finns att köpa på Öland. Fantastiska, trots ursprunget ”

Vi tackar Gillis för detta. Han verkar onekligen engagerad och en aning förbannad. Men ilskan går nog över efter intag av en vällagad kolbulle. Man blir god och glad av bra mat.

Trevlig fredagskväll!

januari 10, 2020 at 5:02 e m Lämna en kommentar

Gillis Svullbuks matblogg: Julefrid

Så var då julhelgen överstånden och det är nu som den rätta julefriden infinner sig. Allt stök är, just det, överstökat och alla inblandade kan luta sig bakåt och slappna av. Och bäst av allt. Klapparna är utdelade, men kylskåpet dignar fortfarande av läckerheter som inte har gått åt. Bloggred. är i den behagliga positionen att hustrun, och en del andra kring julbordet, äter en del grön. Detta innebär att när de andra tar för sig av rödkål, kruskål brysselkål mm kan jag koncentrera mig på skinka, dopp i grytan, pressylta, rullsylta, rökt ål, Janssons frestelse mm. som dessutom räcker längre när konkurrensen om dessa läckerheter är reducerad på grund de övrigas vegetariska felsteg.

I år hade jag osedvanlig tur. Det visade sig att årets skinka hade en ovanligt rik och trevlig marmorering av insprängt fett. Otroligt saftig och smakrik. Den var så fettsprängd att jag nästan fick monopol på skinkkonsumtionen eftersom de andra upplevde den som oaptitligt. Stackars satar som inte har vett att njuta av genuina delikatesser.

Har man haft förstånd nog att laga till en stor skinka, så räcker den förvånansvärt länge och blir pålägg på läckra mackor långt fram i januari. En skinkmacka med grov senap och en öl är festmat vid alla tillfällen.

Min, Gillis Svullbuks, uppgift på Bloggen är att komma med goda råd när det gäller matlagningens ädla konst. I dag blir det, apropå smörgås, ett litet enkelt men genialt tips: Det är bekant för de flesta att en smörgås som man av någon anledning tappar på golvet alltid hamnar med smöret nedåt. Retfullt, men i grunden helt onödigt. Gör så här: Bred smöret på andra sidan istället.   Se där ett tips som bara en manlig matexpert kan klura ut.

Vill minnas att jag tidigare lovat presentera recept på en delikatess från fågelriket: Kramsfågel. Eftersom det bara är Björktrast som är lovlig av de arter som ryms under beteckningen, skall vi ut och skjuta några dylika så att ni får en live- sändning från jakt, tillredning och konsumtion. Björktrast kallas också Snöskata, men är lika god för det.

Lördagskväll, och den firar vi med en av de tidigare omnämnda skinksmörgåsarna. En kall lager och en” ”Piratens Besk ”till gör anrättningen fulländad.

Trevlig helg.

december 28, 2019 at 5:05 e m Lämna en kommentar

Skymning

Det är nu mörkt efter en dag med snö och sol. För att inte riskera att huden blir brun och rynkig har vi hållit oss inomhus idag. Snö som förstärker solens skadliga strålar vill vi med hänsyn till hälsan undvika.

Det lackar mot jul, även om den dessbättre fortfarande är lite avlägsen. Det är mycket som skall hinnas med. Klappar skall inhandlas. Julgranen skall synas ut och med lite tur finns den kvar när det är dags för avverkning. Detta sker, som traditionen kräver, först dagen innan julafton.

Framför allt skall grisen avlivas under anständiga och fridsamma former. Har man nu tagit ihjäl en julgris så skall hela liket nyttjas. Inget skall gå till spillo, så vi skall be vår matexpert Gillis Svullbuk att redogöra för hur ett traditionsenligt tillvaratagande skall gå till. Ni kära läsare kan se fram emot delikata recept på ex. Lungmos, grisfötter, rullsylta, njure, bräss, grissvans och andra godsaker. Ni skall även få en lektion beträffande tillredning av fjälster som sedan skall stoppas med ingredienser till smarrig fläskkorv, eller isterband. Detta hör julen till, och att bara köpa utvalda, färdigstyckade delar som ex. skinka mm. är fusk, ovärdigt ett civiliserat hushåll.

Vi skall vänta ett tag innan vi uppsöker Gillis, för enligt rykte är han just nu tvärförbannad efter att han läst att Ernst Kirschsteiger förvanskat ett recept på Kolbulle. Han skall få lugna ner sig så han kan förklara varför han är så upprörd.

Nu skall vi ut i mörkret och njuta av lite köld och friskhet. Ha det! Gärna bra

december 1, 2019 at 4:48 e m 1 kommentar

Äldre inlägg


Arkiv

Skriv i din e-postadress för att få notiser om nya inlägg på Gröna Köpingens Blogg!

Gör sällskap med 39 andra följare

Kalender

maj 2021
M T O T F L S
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930
31  


Humor
Fler besökare till bloggen
Blogglista.se