Posts filed under ‘Kropp och hälsa’

Grå-mys

I dag blev det inte speciellt ljust. Täta moln, och landskapet låg insvept i dimma. Dimma är vackert, och bra, för den döljer den del skavanker i trädgården. Redan som liten fascinerades jag av detta trevliga naturfenomen. Fantasin sattes i rörelse: ”Vad döljer sig där borta i töcknet?”

Vi hade ärende över sockengränsen tidigare i dag. Vi såg väl inget speciellt uppseendeväckande men i grannskapet till en svallad morän som vi misstänker är högsta kustlinjen satt en skylt på en ladugårdsbyggnad som tillhör en byggmästare boende i grannskapet.

Skylten upplyste om en restaurang, fiskhandel och rökeri i Timmernabben. En pil på skylten markerar att det är lämpligt med vänstersväng. Nu är det så att det finns ytterligare en väg till vänster innan Timmernabbenavfarten. Vägen går ut mot Oknö. De som bor i grannskapet vet var Timmernabben ligger, och hittar dit utan skyltning. Men en stackar vilsen turist kan bli missled och luras att svänga ut mot Oknö och därstädes förgäves leta efter restaurang och fiskrökeri. Nåja de hittar väl rätt till slut.

I dagens ”Barometern” läser vi att Kalmar sjukhus serverat rå kyckling till patienterna. Campylobakter är inte att leka med. Kan detta kanske vara ett första stapplande steg på vägen mot ”assisterat självmord?” Tyvärr är väl inte metoden tillräckligt selektiv. Kanske kan den även drabba patienter som önskar vara kvar i jordelivet en stund till.

Det önskar i alla fall bloggen. Höst/ vinter är trevligt, och livet är behagligt och värt att leva när inte svetten lackar och skjortan klibbar mot en välmatad kropp.

I kväll skall vi inte banta utan äta och dricka något gott framför televisionsapparaten när man visar ”På spåret.” Vi önskar inte” God Jul” ännu, för innan firandet av en lyckad, men osannolik jungfrufödsel, skall vi hälsa på vännen Blondin- Balle och se hur han har det i julstöket.

Trevlig helg, och på snart återseende.

 

december 20, 2019 at 5:11 e m Lämna en kommentar

Lördagsreflektioner

Melodikrysset är avklarat. I dag gick det snabbt för det visade sig att det byggde på Julmusik. Vi lade krysset åt sidan och läste istället igenom lördagsversionen av  ”Termometern-OT”.

I lördagsbilagan fanns i dag ingen krönika av Eva B-A, utan det var Åsa Strandberg som förtjänstfullt kåserade om vårdpersonalens arbetssituation. Hon ställde den berättigade frågan varför en sjuksköterska skall ha sämre betalt än en person som räknar pengar på en bank. Hon hänvisade också till ett inlägg av en annan läsvärd krönikör, överläkare Jörg Carlsson, som undrar varför personal från regionen skall behöva resa till Shanghai för att se hur man har det där, samtidigt som man av besparingsskäl drar in personalens fruktkorg.( 2 kilo per vecka). Jörg Carlsson kan i kraft av sitt ämbete och status kosta på sig att vara uppfriskande frispråkig.

I samma tidning uttalade sig en man, som vi tror oss känna igen, beträffande Oskarshamn stads skogs- policy. Staden äger en del mark och hanteringen av tätortsnära skog är en grannlaga hantering.

W.A. propagerade för ett hyggesfritt brukande av nämnda skogar. Det är en trivsam målsättning som tyvärr inte går att tillämpa överallt p.g.a. av markens- och nuvarande bestånds beskaffenhet.   Men visst. Kontinuitets- brukande i tätortsnära miljöer har många fördelar. Dock inte ekonomiska i alla lägen.

Apropå skog. Vi läste i samma tidning en annons som gör oss lite undrande. Under rubriken säljes läser vi:” Julgranar och annat gott säljes”.

Bloggen har, med omsorg om folkhälsan, ofta ifrågasatt den vegetariska trenden. Nu verkar det som om det gått ordentlig snett. Blir detta vittomfattande kan man räkna med en ökad belastning på den inledningsvis omnämnda sjukvårdsapparaten.

Bloggen värnar om den egna hälsan genom att i kväll, i anslutning till helgmålsringningen (som förkunnar att vilodagen är inne), förtära en skinksmörgås med grov senap, en kall pilsner och en lagom byxljummen OP. Eller varför inte en ”Gammal norrländsk akvavit” som omväxling.

I förra inlägget sade vi att bloggen skulle kommentera ett par aktuella domslut. Detta får anstå en tid.

Trevlig vilodag!

december 14, 2019 at 11:58 f m Lämna en kommentar

Invasivt

Måndag ,och livet leker. Men. Vi blir lite bekymrade när vi läser dagens tidning där man uppmärksammar ett par nya invasiva arter: Parkslide och Svarthövdad snigel. Parklside har funnits en tid men snigeln är, om vi förstått rätt, relativt ny.

Enligt beskrivning är parkslide något alldeles förfärligt. Underminerar husgrunder och sprider sig ohämmat och är näst intill omöjlig att bli av med. Man får gräva bort flera kubikmeter jord och hantera avfallet med största omsorg. En sak efterlyser vi i sammanhanget: Det nämns inget om kemisk bekämpning, ex. Roundup. Fungerar det så borde det vara en bra lösning även att man inte skall använda gift i onödan. Man skall ha i åtanke att det mesta av den mat vi stoppar i oss har odlats på jordar som behandlad med klyfosater. Då är lite Roundup på parkslide inte hela världen.

Svarthövdad Snigeln är ny och relativt okänd men den lär fungera ungefär som ” Mördarsnigeln”. Inget att ha egentligen, men så blir det med ohämmad import av diverse växter: Bloggen har sagt det tidigare: Stäng gränserna för varor, tjänster, folk och fä.

En annan växt som bör räknas till de invasiva, är vanlig gran (picea abies) som sprider sig ohämmat, även på mark som inte är lämplig (tallmark). Tyvärr sker detta oftast med mänsklig hjälp: Stoppa detta vansinne.

Värst är kanske trots allt: Ruccolasallad. Den dyker upp överallt där den inte har att göra. I sallader, till kött, i soppor , ja överallt sprider den sin beska smak och vidriga stank . Har vi lite tur kanske det visar sig att den svarthuvade snigeln är förtjust i Ruccola. Inget ont som inte har något gott med sig.

oktober 28, 2019 at 12:48 e m Lämna en kommentar

Valmanifestet: KOPPAR OCH ÖRON

Med risk att bli tjatig måste vi än en gång påtala vilken succé de nya punkterna i valmanifestet blivit. Efter vårt inlägg om DJUP TALLRIK har vi än en gång dränkts i en brevskörd som lovordar vårt engagemang beträffande hushållsnära problem. Betänk också att man erfarenhetsmässigt kan räkna med att Postnord slarvat bort ca 25 % av försändelserna. Vilken respons.

Vi väljer ut ett brev ur Postnord-leveransen från sign. Patrik Arkat, som exempel på den tacksamhet som medborgarna i GK förnimmer. ”Bästa GK- bloggen. Att matlagningskonst på högsta nivå är en maskulin angelägenhet är känt sedan länge, men att också lyfta fram och belysa förbättringar som gynnar den del av befolkningen som är lämpligast för arbete med lite enklare hushållsnära tjänster ser jag som en ett fantastiskt exempel på omsorg om feminina intressen och ett gott exempel på jämlikhetssträvande.

Tack Patrik för dina kloka synpunkter

I dag skall vi beröra problemet med att inta varm dryck. Främst kaffe, men vi ägnar också lite omsorg om te- drickandet, och i allvarligare fall, varm choklad

En kaffekopp skall naturligtvis ha ett ÖRA att hålla i, men inte något litet fjuttigt som man tappar greppet om. Nej det skall vara så stort att det rymmer ett normalbegåvat arbetarfinger. Detta möjliggör ett säkert och spillningsfritt intag.

Men muggar och koppar utan öron då? Här handlar det om näst intill åtalbar hantering. Min äkta hälft köper i juletid senap på Apoteket. God senap i en keramik- mugg, men utan något att hålla in. Fungerar alldeles utmärkt till Skånsk grovkornig senap, som är så god att den tar slut. Vad gör hustrun då? Jo hon diskar omsorgsfullt, ställer muggen i ett skåp och senare kommer fanskapet fram på bordet, full med varmt kaffe. (muggen). Vad blir resultatet? Jo, tredje gradens brännskada i handflatan. ”Ja men vänta då ett tag”. Resultat? Muggen går att hålla i, men då är å andra sidan kaffet kallt. ”Varför serverar du kaffe i dessa förbannade tingestar” ” De är snygga” Här förstår alla och envar vilka problem vi män har att brottas med i vardagen.

Något som också kommer att förbjudas vid Q: s maktövertagande är koppar, muggar och glas med minimal understödsyta. Koppar som är så rangliga att de välter av draget från ett öppet fönster. Här kan man iaktta ett intressant exempel på särbehandling: Bästa väninnan välter, tack vare glasets idiotiska utformning, ett glas rödvin på den vita duken. ”Men kära du, det gör absolut inget. Det går bort i tvätten”. Husets herre gör samma sak med ett glas dyr Whiskey.” Fy fan vad du är drullig. Nu är duken förstörd. Du får köpa en ny”.             Jämlikhet mellan könen?

Q:s motto lyder: HÅLL ÖGONEN PÅ ÖRAT

mars 13, 2019 at 5:26 e m Lämna en kommentar

Valla och Valmanifest

Stryk av norrbaggarna igen. Både” i fäders spår” och på femmilen i VM. Helvete! Kan vi skylla på vallan? Vi har föreslagit detta tidigare: Ge alla åkare samma skidor. Inte samma skidor, men sådana som av ett neutralt vallateam är vallade exakt lika. Då skulle vi slippa en massa undanflykter.

Nu när vi ändå är lite förbannade skall vi börja damma av det valmanifest vi presenterade inför förra valet. Efter vårt namnbyte från” GAS” till ”Q” kanske de är tid för uppgradering.

Valfläsk handlar oftast om sådant som lockar och tilltalar väljarna, men vi vill också driva frågor om förbud mot sådant som är skadligt och irriterande. Det kan handla om småsaker som man kanske inte noterar i första skedet, men som växer och i slutänden blir ohanterliga problem.

I dag presenterar vi första kravet på vår förbudslista: LINNELAKAN.

”Nu är gubbdjävulen inte klok” tänker ni. Det är möjligt, men i detta fall är jag inte ute i ogjort väder. Hur många har sovit i linnelakan? Eller snarare: Försökt sova. Ni som inte har provat rekommenderar vi att låta bli: Ni andra vet vad det handlar och inser att skrynkliga linnelakan är ett hot mot folkhälsan.

Hustrun hade besökt någon heminredningsbutik och där inhandlat detta tortyrredskap. ”I dag skall vi lägga i nya lakan ” (Ja, kanske inte vi. Hon sa nog ”jag”. Att bädda är fruntimmersgöra, och det vet hon.)

Sagt och gjort. Man kryper ner i något som mot huden upplevs som säckväv. Jute. En individ som inte garvat och fördärvat sin hud genom solbad, har kvar så hög grad av känsel att vi förnimmer vad lekamlig komfort innebär.

”Men va faen är detta för skit?”     ”Det skall vara så. Det blir bättre efter ett tag.” Det blev inte bättre. Sämre. Linne-påslakanet visade sig ha en enastående förmåga att frigöra sig från täcket och låg efter en kort stund som en klump nere vid fötterna. Idoga försök att rätta till, hjälpte inte. Hela natten gick åt till att brottas med fanskapet (inte hustrun, lakanet)

En sömnlös vecka. En vecka som tär på själslivet. Sömnbrist skapar irritation och sådant kan få konsekvenser. Katten låg risigt till ett tag men klarade livhanken tack vare att vapenskåpet gått i baklås.

Ponera att jag varit en betydande person, ex. i det politiska toppskiktet. Kanske hade man i vredesmod avskedat någon generaldirektör eller utlyst nyval.

Jag vill inte tänka på vad som skulle kunna hända om personer med makt över kärnvapen drabbas av linnelakan.

Riskera inte världsfreden: Förbjud linnelakan.

mars 3, 2019 at 5:25 e m Lämna en kommentar

Oviktigt

Noterade för ett tag sedan, till vår glädje, att någon medicinskt kunnig, i media berättade att motion var tämligen verkningslöst som medel för att gå ner i vikt

Vi erinrar oss en uppgift om att det krävs ett par kilometers språngmarsch för att förbränna en enda köttbulle. Det förefaller betydligt enklare att avstå denna lilla matbit.

Att avstå är inte så lätt för svaga individer med dålig karaktär, därför översvämmas media av olika slag med råd och dåd hur man minskar sin vikt med diverse mirakelmetoder. De varierar över tid men just nu är det LCHF och 5:2 metoden som är frälsningen för tungviktarna. Vi tror att LCHF står för Inga kolhydrater och mycket fett och 5:2 lär innebära att man fastar två dagar och äter som vanligt de andra fem veckodagarna.

Så här har man hållit på sen hedenhös. Olika metoder, men i slutänden samma klena resultat. Ett vanligt koncept har varit att låta kändisar stå som ”uppfinnare” av olika mirakelkurer: ”Banta med Lill-Babs”. ”Anna Book lär ut sina SLIM-tricks”, ” Gör som Kicki Danielsson. Gå ner 85 kilo.”

Nu kan ni lägga allt detta åt sidan. Göm och glöm. Vi på bloggen presenterar stolt två geniala metoder, som om man följer rekommendationerna strikt, ger rent obegripliga resultat.

Vår första, effektivaste, men också kanske den metod som frestar kroppen mest är ”7:0”. Den innebär att man fastar alla dagar i veckan, ända tills den eftersträvade viktnedgången är ett faktum. Lite plågsamt men oerhört effektivt. Det gäller bara att stålsätta sig och härda ut.

Metod nummer två är mindre påfrestande men genialt enkel och på sikt mycket effektiv. Vi benämner den ”ÄMKÄDGAM”. För att göra det lättare att komma ihåg sätter vi in ett par omotiverade bindesträck och genast blir ”ÄM-KÄD- GAM” ett begrepp som är lättare att memorera. Hur som helst så står det för: ” Ät mindre kalorier än du gör av med”.  Detta är en bantningsknep som fungerar till hundra procent. Enkelt. Genialt. Det finns inte någon som misslyckas om man följer denna rekommendation.

Sen var det bara detta med karaktären. Vi vet nu sanningen bakom fungerande viktnedgång, nu gäller det bara att kunna stålsätta sig.

Här kommer några tips: Gör inte maten för god. Använd undermåliga råvaror och slarva vid tillagningen. Se också till att den inte ser för aptitlig ut. Dåligt diskat porslin och ett bordsskick värdigt en forntida drängstuga sänker matlusten. Likaså lite vädersläppning och rengöring av näsan. Här finns plats för egna funderingar och initiativ.

Lycka till med din viktnedgång. Lägg från och med nu inga pengar på medlemskap i ”Viktväktare” och annat humbug. Nyttja våra metoder. De är gratis, även om det kostar på.

oktober 31, 2013 at 7:30 f m Lämna en kommentar

Ljungeld

Vår bloggande kollega Edvin Flåström efterlyser, i en kommentar till vårt inlägg om ”Ironmän”, en utförlig förklaring vad som menas med ”Ljungeld”. Han vädrar farhågan att hela läsekretsen inte är bekant med begreppet. Edvin efterlyser också forskningens syn på problemet och undrar ävenledes vad det står i FASS. Vi skall med viss tvekan hörsamma hans vädjan.

Vår tvekan grundar sig i att vi tidigare, med all rätt, ifrågasatt ”Morgonpasset” i P3, där ca 80 % av programtiden handlar om vad som händer och sker i, runt och från denna kroppsdel, med omgivning, som är utsatt för ljungeldsangrepp. Resterande tid ägnas åt gapflabb åt egna lustigheter. Vi vill egentligen inte figurera i sådana tveksamma sammanhang.

Läsare med anlag för snabba slutsatser har nog redan fattat vad det rör sig om. Ljungeld, eller Gångsirka alt. Fisbrand är helt enkelt vätskande skavsår mellan sittmusklerna. Smärtsamt och i de flesta fall helt onödigt eftersom det i stort sett bara drabbar de som springer, går eller cyklar helt i onödan.

Om man nu självförvållat drabbats. Finns det bot och bättring? Ett gammalt klassiskt knep är att stoppa en fläskbit på lämpligt ställe. Potatismjöl är också gångbart liksom en dekokt på groblad.

Edvin undrar hur långt forskningen på området kommit. Ljungeld har under senare tid blivit föremål för omfattande studier, detta som en följd av det tilltagande intresset för löpska aktiviteter. Medicinska fakulteten i Fagerhult planerar ett internationellt symposium där problematiken skall lyftas fram under rubriken: ”Ljungeld, en del av vardagen?”

Vissa vetenskapsmän hävdar att det redan är färdigforskat. Deras kristallklara slutsats lyder: Ge fan i att gå, springa eller cykla. Åk bil.

Vad det står i FASS vet vi inte. Senaste utgåvan från FASS (Förstörda Arsels Sydsvenska Sektion) har ännu inte kommit i vår hand men vi antar att de till fullo ställer upp på forskarnas rekommendationer.

Ta bilen till valurnorna i september 2014. Lägg din röst på ”Grön Ansamling” så är snart allt onödigt lidande ett minne blott. Vi kommer, vid makten, att starkt begränsa omotiverade, ljungeldsframkallande aktiviteter.

Vi skall kanske tillägga att ljungeld också kan vara en blixt.

september 1, 2013 at 8:49 e m 4 kommentarer

Implantering och utsugning

plastik2I ett inlägg i medio av oktober lovade Bloggen att återkomma med den medicinska sakkunskapens syn på den nu så grasserande implantat och utsugningsvågen. Reportaget har blivit liggande men aktualiserades när publiken i ett debattprogram härförleden fick beskåda damer med så till den grad botoxförstorade läppar att det var svårt att höra vad vedebörande sade. Skall man döma av det som trots allt gick att uppfatta så ligger det nära till hands att gissa att svullnaderna i detta fall var sviter efter en allvarlig huvudskada.

Det är bland extriörfanatikerna inte bara frågan om att lägga till, utan också när behov anses föreligga, frågan om reducering. Överdimensionerad sittmuskulatur, lår och bukfett är ex. på föremål för fettsugning när inte div. bantningsmetoder haft avsedd effekt.

Här i GK finns ingen sjukvårdsinrättning som sysslar med kosmetisk kirugi. Orsaken är att invånarna i GK redan har så fördelaktigt utseende och är så extremt välväxta och proportionerliga att behovet inte finns. Vi begav oss därför norrut för att vid grannkommunens sjukstuga uppsöka två doktorer som vi har stort förtroende för. Eftersom vi på GK-manér är ovanligt kärnfriska hade vi inte besökt sjukstugan på länge. Det visade sig att våra eftersökta experter, Hopp Jerk och Bosse Bredhäck gått i pension. Det visade sig för övrigt att dessa doktorer inte varit engagerade i kosmetisk kirugi i högre grad så vi nödsakades leta efter annan kompetens. Vad göra? Vi trodde oss veta att man i Stockholmstrakten kan hitta det mesta och via nätet kom vi i kontakt med ”Lillan Walks Implantat, fettsugning, tatuering och massageteknik-center”.

Efter några timmars bilfärd hittar vi via GPS fram till centret, beläget intill ett stort varuhus vid Kungens Murva.

Redan på parkeringen ser vi att vi hamnat rätt. Till byggnaden ringlar en strid ström av överdimensionerade bakdelar, småbröstade damer och dito med slappa, soltorkade kindpåsar.

Från samma byggnad kommer täta led av kvinnor med strama anletsdrag. Böljande, välmatade bröst vaggar i takt med förföriska höftrörelser och fulltatuerade manliga kroppsbyggare som med bar överkropp exponerar drakar och fullriggare, trots vinterkylan.

Vi får en exklusiv pratstund med föreståndare leg. fettsugningsterapeut Lillan Walk mot löfte om att vi ställer upp som jury när ”Miss Byst” skall koras senare på kvällen.

”Jo minsann. Här suger vi fett.” skämtar Lilian samtidigt som hon via mail ger ett jakande svar på en förfrågan från Amsterdam där ett antal yrkeskvinnor från ”Red Light District” vill bli uppiffade inför julskyltningen. ”Det verkar som ni även är etablerade på den internationella marknaden.” ”Jajemän! Ansiktslyftning är en jättegrej. Vi har ett stort antal tyska kunder som återkommer regelbundet allt eftersom behovet återuppstår. Vi tror att vår vördade drottning talat väl om svensk skönhetskirurgi i sitt förra hemland. Vi förväntar oss dessutom snart en anstormning av äldre damer från Järvsötrakten som i TV-programmet ‘Stjärnorna på Slottet’ sett hur bygdens stolthet, Lill-Flabs numera, trots sin aktningsvärda ålder, ger ett slätstruket intryck.”

”Vad är störts? Behovet att lägga till eller önskan om reducering?” ” Nja. Det går nog på ett ut. En kvalificerad gissning, utan en titt i orderböckerna, är nog att reducering är populärast. Framför allt i tider när mode och haute couture är på tapeten i media har vi stor efterfrågan på reducering ner till rent anorektiska nivåer. Till dessa kunder erbjuder vi också gratis höft och knäoperation så att de kan förflytta sig på samma onaturliga sätt som modellerna på Catwalken. Näst störst är nog tatuering. Här är efterfrågan så stor att vi bara kan ta emot inhemska kunder. Inom en tioårsperiod räknar vi med att laserborttagning kommer att vara vår största grej. När de tatuerade blir lite till åren är det nog inte så kul med fullriggare med slokande segel. Någon mansperson kanske står i begrepp att gifta sig med någon som heter Gullan och då är det nog lite avtändande för den kvinnliga partnern om det står ‘Daisy’ på blivande makes bröst.

Vi måste med blygselns rodnad blossande på kinderna erkänna att intimkirugi också är en efterfrågad service. Vi vill av anständighetsskäl inte gå närmre in på detta fenomen, men vi kan som exempel nämna att f.d. F1-föraren Niki Lauda, som vid en våldsam krasch under Tysklands Grand Prix blev brännskadad och förlorade sina bägge ytteröron, står i stor taksamhetskuld till såväl kvinnlig donator som kirurgerna på centret.”

Lilian har vänligheten att leda oss på en rundvandring bland patienter och personal. Vi fick av sekretesskäl inte övervara något in- eller övergrepp men vi fick möjlighet att samtala med patienter både före och efter addition resp. subtraktion. Mest frekvent förekommande var nog läppförstorade botoxkunder. Vi måste nog erkänna att dessa såg ganska så fåniga ut. Det var kanske elakt sagt men låt oss i alla fall påstå att ingen hade ett naturligt leende, och i den mån dom gav ljud ifrån sig kunde man inte urskilja budskapet på grund av stramande läppar som förhindrade artikulering.

Låt oss göra en lång historia kort. Efter guidningen bland patienter av olika slag var vi på bloggen ganska säkra på att vi framgent inte skulle ingå i kundkretsen. Behovet finns inte för vår del. En vänligt sinnad natur har givit oss fysiska företräden som inte kräver korrigering. Dessutom förefaller det lite tveksamt att laborera med det som Gud fader skapat. Visserligen inte alltid med nöjaktigt resultat men dock. Dessutom finns det ett par gamla ordstäv som lyder: ”Finns det So finns det Orne” och ”Kaka söker maka”. Har genetiska felkopplingar resulterat i fysionomi och kropphydda av sekunda slag så finns det oftast någon av motsatt kön med motsvarande lyte som kan passa, och som kan leda till att tycke uppstår.

Vi måste nog erkänna att vi lämnar centret med viss avsmak. Innan vårt avträde infriar vi vårt löfte att fungera som jury vid korandet av ”Miss Byst”. Bara för att djävlas valde vi ett par ”vändstekta” tillhörande en medelålders dam från Sölvesborg.

Detta med utseendelaborationer fanns redan på Nisse Norrälvs tid och vi har bland hans efterlämnade poem hittat en liten förtjusande, versmåttsblandad dikt. En kärlekens och den sunda fetmans Höga visa: ”Visst gör det ont”

Ja, visst gör det ont med kropp av ister
Varför skulle annars låren bleka
Bli gropiga när bindväv brister
Det missklädsamt, fult och trist är
Säg. Vill nån’ nåt’ sådant smeka?
Jo! När dagen är släkt
Mörkret har väckt
Lusten hos Mamma och Pappa
När Mor säger: ”Kom”. Vem bryr sig om
Att låren är feta och slappa
Barnen de sova i drömmarnas ljus
Medan far börjar tafsa på Mors knäppta blus
Ensamma i kvällen den sena
Det gör inte någonting alls
Att du är ganska fläskig om bena
Tillika om armar och hals
Ja, Du är vackrast när det skymmer
All den sanning detta rymmer
Är effekt av dunkelt ljus
I vårt sovrum, i ett GK-hus
 

januari 4, 2013 at 9:00 f m Lämna en kommentar

Pest eller kolera?

Aldrig får man vara riktigt glad. Vi på redaktionen har under senare tid glatt oss åt de positiva medicinska rön som entydigt pekar mot att ett dagligt alkoholintag motsvarande 2-3 glas vin är verksamt mot diverse hjärt och kärlsjukdomar. Forskarrön skall man alltid ta på stort allvar och vi har hittills följt detta råd slaviskt. Vi har också legat i överkant av rekommenderad dos för att vara på den säkra sidan.

Nu läser vi på text- TV att ”en måttlig konssumtion kan vara cancerframkallande”.

Nu står vi här och vet varken ut eller in. Är det endast ett måttligt intag som är hälsovådligt? Kan man öka konsumtionen? Eller skall man minska densamma eller sluta helt?

Om folkhälsan kräver en ökning är det nog inga större problem. Permanenta försöket med hemkört. Ordna utförsäljningar och reor. ”Tag 3 betala för 2”. Slopa den inverterade reklamen där alkoholens påstådda skadeverkningar torgförs. Det finns oanade konsumtionshöjande strategier.

Att få till en minskad konsumtion är inte lika lätt men det borde gå med lite kreativt tänkande.

Avskeda alla numera hjälpsamma och serviceinriktade expediter. Framför allt de kvinnliga, som till råga på allt elände också ser ganska så trevliga ut. Ersätt dessa med den gamla hederliga surkartsmodellen.

Vi minns vår ungdom då vi med giltigt födelsedatum skulle inhandla våra första portioner självförtroendestärkande varor inför lördagsdanserna i Blomsterhåla. Bakom disken stod, oftast kvinnliga, expediter med en uppsyn som liknade den som lärarna hade när de lämnade tillbaka ett riktigt dåligt prov i svenska. Man blev synad uppifrån och ner med stor noggranhet och när vederbörande kommit fram till att det inte fanns antydan till onykterhet eller tecken på begynnande alkoholism eller andra skäl till att neka, överräcktes varan med illa dold avsmak. Sådana expediter skulle i ett slag minska försäljningen drastiskt. Det finns säkert ett stort lager friställda postexpediter som här kunde göra en insats i nykterhetens tjänst.

Dra ner på öppettiderna. Ett överraskningsmoment innebärande att Bolaget stänger ett par dagar före Midsommarafton och andra större konsumtionshelger, utan förvarning, skulle nog röra upp en del känslor men försäljningen skulle defenitivt minska. Ordna även här utförsäljningskampanjer: ”Tag 2 betala för 5”. Minska sortimentet. Slopa alla storsäljare som ex. Renat, Explorer, Absolut m.fl. Satsa bara på dyra viner, maltwhisky, champagne och annat med en prisbild som skapar en begränsad kundkrets.

Hur som helst. Vi står inför ett delikalt val. Pest eller kolera? Skall vi gå med i någon nykterhetsrörelse och satsa på en snabb hädanfärd eller skall vi fortsätta vår måttlighetskonsumtion och riskera ett mera utdraget sjukdomsförlopp? Det gäller att bestämma sig innan det är för sent.

Tydligen har vinets välsingnelsebringande verkan varit känt en tid, för vi hittar denna Limerick i Nisse Norrälvs kvarlåtenskap.

Bland hjärtsjuka i Tyska Klampen
Mot krämporna för man där kampen
Med hjälp utav vin
Då blir pumpen så fin
Ock i kärlen så slipper han krampen
 

november 14, 2012 at 10:08 e m Lämna en kommentar

Häxringar på vattnet

Solen dalar. Höstkylan kryper in under fiberpälsen. Trots detta ser man fortfarande här och var kvinnliga väsen som så fort det blir en glipa i molnen vänder ansiktet mot de livsgivande solstålarna. Avsikten är nog inte i första hand att tillgodose vitaminintaget utan att nyttja de allra sista möjligheten till en klädsam hudfärg. Bloggen har en bekant som appropå hans hustrus solvanor påpekade att ”Välstekt fläsk är aptitligare än vitt”. Vi måste naturligtvis ge honom rätt till viss del, men vi vill i folkhälsans tjänst påtala riskerna med överdriven solexponering. Vi tänker här inte bara på risken för livshotande hudsjukdomar utan också på ett inte lika förödande men dock tragiskt fenomen.

Vi på bloggen som börjar bli lite till åren har under resans gång på stränder och annorstädes noterat hur från början förträffliga råvaror av sol och tidens tand förvandlats tlll alltför välstekta varelser. Unga, frächa flickor har med tiden begåvats med ansiktshud som får ett normalbegåvat russin att blekna av avund. Vi tycker detta är synd och slöseri med guds gåvor. Dessa kvinnor är naturligtvis bortom all räddning trots de mängder hudkrämer som masseras in i rynkorna. För dem är det kört. Vi hoppas att den nya generationen tar till sig den medicinska kunskap som påtalar att friska däggdjur mår bäst i skuggan.

Men trots allt en liten strimma av hopp för de alltför vidbrända: Holländska planer på en ”Häx och Kexpark” i närområdet skulle naturligtvis öppna en enorm arbetsmarknad för dessa människor. Formerna är ännu lite för lösa i konturerna så vi ber att få återkomma när vi har lite mer välstekt kött på benen.

Vi vill passa på att göra reklam för en produkt som lämpar sig för de som ännu inte är utom räddning.

oktober 13, 2012 at 10:00 f m Lämna en kommentar


Arkiv

Skriv i din e-postadress för att få notiser om nya inlägg på Gröna Köpingens Blogg!

Gör sällskap med 39 andra följare

Kalender

december 2022
M T O T F L S
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728293031  


Humor
Fler besökare till bloggen
Blogglista.se