Posts filed under ‘Media’

Lördagsmorgon

Tidningsbuden gör en förtjänstfull insats. Redan i gryningen har man sin dagstidning, ”GK- Termometern” i lådan. I samma veva kommer Barometern –OT. Vi prenumererar även på denna för att få lite nyheter från angränsande socknar.

Lördagar är det lite extra högtidligt att bläddra i en rykande färsk papperstidning. Det skall vara papper. Inget digitalt tjafs. Det är inte värdigt en individ med krav på livskvalitet.

Lördags-”Barran” brukar innehålla en del roliga rubriker där men inte vet om det handlar om medvetet skoj eller misstag. Jag hade samlat på mig några tidningar med anmärkningsvärda formuleringar och nu när jag skulle leta fram dessa hade hustrun förpassat dem till återvinningen. Hon är förlåten, efter att hon serverat te och smörgås på sängen.

Dagens tidning innehöll inget sensationellt.   Björn Ulvaeus tycker att Greta Tunberg är en välsignelse, men om Greta tycker detsamma om Björn är oklart. Moderatledaren har varit i Hultsfred och tittat på barkborrar och i Mönsterås är det höstmarknad. Inte mycket att kommentera.

I gårdagens tidning däremot fanns en rubrik som satte igång fantasin: ” Mörkaste Småland växer igen.” Ja, detta är ett problem, och värre blir det nu när kreaturen av miljöskäl skall bli färre. Betande mular är en förutsättning för öppna landskap, men de stackars fä-kräken har så besvärande gasbildning att det spär på växthusgaserna. Uttrycket ”en fis i rymden” tolkar man kanske som något försumbart, men så är det kanske inte.

Efter en stund upptäcker vi att ”Mörkaste Småland” är en hårdrocksfestival i Hultsfreds- trakten som ökar i omfång.(festivalen, inte Hultsfred) Rubriksättaren har förmodligen skojat medvetet.

Vi missade att det igår var ”Kanelbullens dag”. Det går att leva med. Det är mycket som har en egen dag, bl.a. kanelbullen, men det finns annat som av rättviseskäl borde uppmärksammas. Vad sägs om: ”Låghalta symaskinsagenters dag”, ” Hallux valgus- dagen ” ” Dåliga ölsinnets dag” mm. Det finns hur mycket som helst ”att sätta tänderna i”, förutom kanelbullar.

I eftermiddag blir det jazz på Badholmen. Vi har beställt bord, och vi får se om maten den här gången kommer in innan konserten är slut.

Trevlig helg önskar vi våra hårt prövade följare.

 

 

oktober 5, 2019 at 11:58 f m Lämna en kommentar

Husorgan

Utöver vår lokala dagstidning”, GK- Enahanda” tar vi också del av skrifter från angränsande socknar. ”Barometern – OT” är föremål för prenumeration, och det är mestadels trivsam läsning. Inte så att den kan mäta sig med ”GK-E” men att få ta del av vad som händer och sker i angränsande trakter skänker tillfredsställelse. Det är trösterikt att få veta att vi i GK- har det så mycket bättre i alla avseende.

Vi noterar att den ”gamla” Mönsteråsskribenten Eva B-A har blivit deporterad till Högsby. Det kan kanske ses som en allvarlig degradering men så är nog inte fallet. De ansvariga har förstått att dessa delar av länet är i särskilt behov av en skicklig och skarpögd reporter som kan spegla livet i en bygd som av ett ogint öde inte fått de allra bästa förutsättningar. Reportage från ”Drajeryd” och ”andra sidan åa” har högt underhållningsvärde.

Åsa B är kvar i Mönsterås och det är bra. Skulle Eva B-A återvända till hembygden är hon hjärtligt välkommen tillbaka. Vi kan tänka oss ett gästspel i GK-E

I fredagens” Barran” fanns en insändare författad en kvinna som vi tycker oss känna igen från tidningar i svunnen tid. Hon hade synpunkter på den licensjakt på 3 lodjur som f.o.m.månadsskiftet startar i Mönsterås och Oskarshamns kommuner. Det må hon ha, och vi skall be Allvarlige Alvar bemöta henne vid senare tillfälle.

På samma sida fanns ett trevligare inlägg av Amanda Wollstad med rubriken:” Fridlys kronan” Hon noterar att Sverige är unikt enfaldigt i synen på kontanta betalningsmedel. De flesta andra europeiska länder har insett att det kontantlösa samhället är ett elände för vissa människor och branscher. Vi kommer att ta upp detta vid redovisning av vårt reviderade valmanifest.

Bloggen har med stigande förvåning tagit del av information om något som kallas ”Kryptovaluta”: Bitcoin mm. Men va i glödhetaste he….e? Pengar som inte finns!!

Vi tog kontakt med Vd. på ” Sockenbanken ”i GK för att få deras syn på fenomenet. ”Är Bitcoin något för er?” ”Nej för tusan. Idioti!   Vi håller fast vid vår gamla, hederliga, mossiga, kryptogamvaluta: Kontanter.”

Skönt med förståndiga människor som inte jamsar med på vad galenskaper som helst. Vi ställer helhjärtat upp på Bankens motto: ”Du skall även ha kontanter i pungen”

Lördag. Inget” På Spåret” att se fram emot. Det blir skidor och frukost i eftermiddag. Eftersom det inte anses comme- il- faut att nyttja starkt innan middagstid så skjuter vi på sillamacka, snaps och öl till em.

Trevlig helg !

 

 

mars 2, 2019 at 9:44 f m Lämna en kommentar

Publicitet och reklam

Bosse Bloggare ligger ibland och gråter sig till sömns över låga tittarsiffror och dåligt flöde på kommentarfältet. Är det någon idé att hålla på med spridning av värdefull information? Är läsekretsen inte mogen för sanning, tillrättavisning och tips om den rätta, smala vägen (men också om den breda, bekväma.)

Men. Att lägga av, skulle vara en seger för dålig smak, och för alla uteblivna läsare med sviktande intellektuella gåvor.

Därför har vi kommit på andra, och bättre tankar. Den utomordentlige skådespelaren Sven Wollter har en dotter som heter Stina och hon har exponerat sig frikostigt på ”Instagram”. Hon fick sitt konto nedsläckt sedan hon skickat en penis som hon fått sig tillsänd, i retur. Vi på bloggen trodde inte detta var sant, förrän vi förstod att det handlade om bilder.

Har vi inte fattat fel så har Stina W. en stor skara tittare. Ni kan se hennes ”konstnärliga” övningar här. Om detta drar stora tittarskaror är inte Bosse Bloggare främmande för att plagiera. Vi kanske kan få lika många anhängare som Stina. I så fall välförtjänt.

Från och med nu håller ni ögonen öppna efter en uppvisning i den högre skolan. Bosse har inga bröst att vifta med och inte heller en bakdel som kan fås i gungning, men han kan kanske få rotation på andra kroppsdelar.

Som sagt. Var beredda! Vi förvarnar inte. Denna historiska happening kan komma att presenteras när som helst.

Ett tips inför valet: Rösta på GAS. Vi värnar kultur, mångfald, och i vissa ömmande fall, också enfald. Så fortsätt, Stina Wollter.

Lycka till  

december 25, 2016 at 3:50 e m 2 kommentarer

Huvudsaker

Klädmodet varierar med årstid, och mellan åren. Det som är ”inne” ena året är sinnebilden för töntighet påföljande. Ganska egendomligt egentligen. Och enfaldigt. Vi har påtalat detta tidigare.

Att det varierar med årstid är mera begripligt. Bikini mitt i vintern, utomhus, skvallrar om vårdbehov. Vi tycker nog att det tilltagande, men inte tilltalande, missbruket av kepsar, hattar och mössor inomhus också pekar i den riktningen. Vi tycker definitivt att en vårdinsats är påkallad för de som försvarar detta oskick. Bloggen efterlyser svar på frågan, varför man skall sitta med en stor stickad mössa på sig inomhus, vid normal rumstemperatur. Vi vill ha vettiga svar, gärna medicinskt underbyggda, och nöjer oss inte med: ”Lille Kalles identitet sitter i huvudbonaden. Lille Kalle blir kränkt om man ifrågasätter hans rätt att ha kepsen på inomhus. Det skvallrar om ett auktoritärt synsätt att ifrågasätta elevens fria klädval.”

Av tradition är det endast gamla damer och spädbarn som har huvudbonad på inomhus. Om tonåringar vill sälla sig till denna kategori kan man tycka att det är deras ensak. Icke! Bruket bidrar till allmän dekadens.

Var går gränsen för ett hyfsat beteende, exempelvis i skolmiljön? Mössa på? Fötterna uppe på bänklocket? Högljudda vädersläppningar? Svordomar med samma akustik? Kränkande tillmäle? etc. Möss-missbruket har ett symbolvärde, och de lärare som accepterar detta gör det inte för att det tycker det är snyggt och OK. Skälet är att de resignerat eller inte behärskar situationen, och ”elevkåren” har än en gång gått segrande ur striden. Lärarens auktoritet har åter blivit lite kantstött. ”Det är väl inte att tjafsa om en sådan bagatell. Det är bättre att lägga kraften på viktigare disciplin-problem”

OK, visst, låt gå. Men gör då det.

Musikvärlden bär en del av skulden. Förgrundsfigurer i olika genrer fryser sällan om huvudet. Winnerbäck har en stor sticka mössa neddragen över ansiktet. På gott och ont. ”Rappare” står av någon anledning och pekar på skorna hela tiden, samtidigt som de pratar rytmiskt. I stora mössor.

Och visst. Ja ja. Van Morrisson har ofta en liten löjlig, urvuxen hatt, men han är så bra, så han är förlåten. Vi hittade ett lite äldre klipp med en yngre Van Morrison. Här saknar han hatt och han sjunger sin gamla hit, Moondance, och det som gör den här versionen extra intressant är att man får Santana, Dr. John m.fl. på köpet. Bildkvalitén är dålig, men musiken är bra.

Åter till huvudsaken. För en del artister och andra kulturpersonligheter har en viss huvudbonad blivit ett signum och varumärke. Chaplins plommonstop och Garbos basker, är exempel från den gamla goda tiden. En nutida efterföljare är glaskonstnären, Bertil Vallien som ständigt bär något som ser ut som en korsning mellan stinsmössa och basker. Utomordentligt ful, men vi lever i ett fritt land. Vad vi däremot har svårt att acceptera är att Vallien vid ett krogbesök för några år sedan, vägrade att ta av sig sin huvudbonad. Detta orsakade en del rabalder. Helt i onödan. Vallien verkar vara, en åtminstone normalbegåvad karl, med de flesta hästarna hemma i spiltan, och han borde hålla sig för god för sådant trams. Ta av mössan, ät och håll käften. Det är inte krångligare än så. Sen kan han åka hem, ta på stinsmössan och skapa konstglas. Om det nu finns någon hytta kvar.

Glas, från tidigare produktion, har man slagit sönder. De som fattade detta beslut har inga mössor. De har inget att sätta dem på. Huvudlöst.

april 4, 2016 at 10:22 e m Lämna en kommentar

Mello-dramatiskt

Årets musikaliska höjdpunkt har vi nu bakom oss: Melodifestivalen. Ogynnsamma omständigheter har gjort att vi missat de olika delfinalerna, men inför den stora finalen på Freinds hade vi bullat upp i TV-soffan. Ja inte vi, utan jag. I kraft av gräsänklingsstatus hade jag kontroll över kanalval. Hade Hustrun varit på plats så hade det inte blivit någon Mello. Hon tycker det är töntigt, ovärdigt civiliserade människor.

Då satt man där och väntade. På bordet stod ost, chips och passande dryck. Lite torftigt, men jag ville inte osa ner köket med matlagning. Tilltugget tog snart slut, varför fokus lades på dryckerna.

Det behövs numera ingen berusning för att man skall slumra till framför TV, men jag hade turen att vakna så jag fick höra något av en milstolpe i svensk populärmusik: ”Vi skall bada nakna på Sergels torg, leva livet förutan sorg”. Dessa geniala rader har för evigt etsat sig fast i bakhuvudet som exempel på stor konst och poetisk genialitet. Fantastiskt. Så subtilt, så charmerande.

Jag slumrar ånyo in, man vaknar lagom för att kunna konstatera att Sverige slipper anordna även nästa års Mellofinal. Tack Frans!

mars 13, 2016 at 8:21 e m Lämna en kommentar

Stjärnor i slott och koja

TV är fantastiskt. Fantastiskt bra ibland. Fantastiskt uselt ibland. Vi har förstått att det finns konsumenter även av det usla. ”Farmen” och ”Bonde söker fru” har aktningsvärda tittarsiffror. Vi kan dessbättre låta bli att titta på det vi tycker är dåligt, därför blir valet oftast TV1 och TV2.

Man har en tendens att mala gamla succéer för länge. ”Så skall det låta” är ett exempel, men ”På spåret” håller än. En trevlig mix av kända och mindre kända deltagare. En extra krydda är att man får egna favoriter som man kan hålla på. Ungefär som i Premier League. Det är också trevligt att testa vad man själv kan. Eller oftast, inte kan. Senast gladde vi oss åt att en fotbollsdomare och kvinnlig proffsboxare sopade banan med David Lagercrantz  o co. Varför det? Jo bloggen tycker nog att bevekelsegrunden bakom att Lagercrantz skriver en fortsättning på Stieg Larssons succé ”Millennium” är minst sagt tveksam. Jo vi förstår varför, men vad hade Stieg Larsson själv sagt? Vi har inte läst boken och tänker inte göra. Den är säkert bra men det spelar ingen roll. En författare skall inte behöva åka snålskjuts på andras framgångar.

I lördags tittade vi på Davids syster, Marika i ”Stjärnorna på slottet”. Det duger normalt, men oftast beror tittandet på brist på alternativ. Ett lite blandat porträttgalleri. Vi har inget emot Marika eller Amanda Ooms. Stefan Sauk var rolig i tidernas begynnelse bl.a. som doktor ”Dängrot” i ”Lorry”. Se här en sketch som är aktuell även i dessa dagar. 

Morgan Alling har hängt med lite i utkanten av medvetandet. Barnprogram är inget som upptar vardagen för en pensionär och Claire Wickholm har vi noterat som en kompetent skådespelerska.

Vi såg inte första avsnittet där Claire var huvudperson, så det lämnar vi därhän. I söndags var det Morgans tur. Beskrivning av en fruktansvärd barndom övergick mer och mer i ett frossande i eget elände. Alling såg nästan förtjust ut när han redogjorde för sin miserabla uppväxt. Ungefär som när äldre människor ältar och briljerar med den ena sjukdomen värre än den andra. Egna eller andras.

Då griper Claire in och beskyller Alling för att vara självgod. Sant eller inte så var det onödigt och oförskämt.

Detta var kanske planlagt från programmakarnas sida, för nu har intresset stegrats. Vad blir det härnäst? Handgemäng? Vi skall med spänning följa resterande avsnitt.

Hur skall jag nu sy ihop rubriken ”Stjärnor i slott och koja”? Jo i kojan får Leif GW husera. Han har säkert bebott ett antal jaktkojor, med eller utan kompisarna i ”Grabbarna på Fagerhult”

Leif är bra. Vi har sagt detta tidigare. En stor del av hans framgångar beror på att han pratar sakta, eftertänksamt och begripligt. Trots mumlandet. Folk är så innerligt trötta på pajaser med verbal diarré som ex Filip och Fredrik att det är vilsamt med lite saktfärdiga tungor som omväxling. Filip och Fredrik är inga dumskallar men upp till Leifs nivå når de inte. Det fattas mycket.

Bloggen finner f.ö. stor tröst i att en storbukad, stapplande åldring kan vara populärare än yngre vältränade förmågor. Eller oförmågor.

Vi skall också skaffa en käpp. Väst har vi redan.

En liten plump i protokollet. I första avsnittet av Perssons klassresa tar han heder och ära av sin moder. Säkert välförtjänt, men lite onödigt. Hon är ju död, och tar ingen rättelse.

God fortsättning. Både till Leif GW och er läsare.

F.ö. hör vi just nu på radion att man bör vaccinera sig mot influensa om man är över 65 år eller gravid. Är man både och, är det rimligtvis ett måste.

Ps. Snart kokmmer muttern. DS.

januari 7, 2016 at 10:11 f m Lämna en kommentar

Morgontidningar

Man vaknar tidigt numera. Ungdomens morgontrötthet är ett minne blott. Det är f.ö. ungdomen också. Snart är kanske också minnet ett minne blott. Åsikten vad som är väsentligt förändras med åren men en viktig detalj som alltid funnits med i bilden är morgontidningen i sängen. (Eller heter det kanske på.) Att få bläddra i en nytryckt ”Termometern” är en njutning som aldrig kan ersättas av digitalt djävulskap. Fy fan för att ligga med en dator.

Ibland tar vi också del av vad som skrivs i vårt grannorgan ”Barometern” Den kan inte mäta sig med vår egen tidning, men ibland är det kul med lite omväxling. Vi lästa ”Barran” tisdag morgon, och vi kunde glädja oss åt Eva Bergqvist-Anderssons kloka åsikter om Julen. Även vi blir provocerade och förbannade över denna julhysteri som snart kör igång redan vid midsommar. När julen väl är ett faktum är folk så trötta på denna högtid att man vill kräkas. Evas beskrivning av den gamla hederliga julskyltningen, två veckor innan jul, gav nostalgiska vibbar (Vibbar? Vad är det för uttryck egentligen)

I samma tidning gjorde Coop reklam för strömming 39,90/kilot. Förutom priset upplyser man om att strömmingen fiskats på västkusten. Sill och strömming är i stort sett samma sak och en guds gåva till mänskligheten, och den handskas men inte hur som helst med. På väst och sydkusten heter sill, – sill. Strömming finns bara i Östersjön. Så har det varit ända sedan 1500–talet och det skall inga matgrossister komma och ändra på.

På baksidan av organet upplyses om att en vårdnadstvist gällande en katt har avgjorts i hov rättan. Vi får hoppas att domen inte överklagas och belastar rättsväsendet ytterligare. I så fall får det bli till Högsta – Dumstolen. Mer positivt är en artikel som berättar att hundinnehav minskar risken för astma hos barn. Vet inte om det stämmer fullt ut. Min hustru hade hund som liten men får ändå attacker med andnöd och gutturalt väsande vid åsynen av hundhår på mattorna.

På samma sida görs reklam för Cline Zinfandel. I annonsen finns också den obligatoriska upplysningen: ”Alkohol i samband med arbete ökar risken för olyckor” Vi tycker det låter negativt. Alkoholen kommer i lite dålig dager. Varför inte istället: ”Arbete i samband med alkohol ökar risken för olyckor”

Det finns många som, klokt nog, inte tar den risken.

november 4, 2015 at 10:33 e m Lämna en kommentar

Tack, Ulf Wickbom

Utöver GK:s husorgan ”Termometern” tar vi understundom även del av det skrivna i en annan lokaltidning: Barometern. Där kan man läsa om vad som hänt, eller oftast, inte hänt i vår grann- och vänort Mönsterås. Tidningens medarbetare kan naturligtvis inte mäta sig med Termometerns eminenta pennfäktare, men en skribent som sticker ut mot det positiva hållet är Ulf Wickbom. En påläst man och en god skribent. Dessutom demonstrerar han i tisdagens nummer ett synnerligen gott omdöme. I ett öppet brev, som ni kan läsa här, till Sveriges Radios vd, Cilla Benkö, ifrågasätter även han P3, och dess snabbpratande, gapflabbande floskelfabrikanter.
Bloggen har ett antal gånger ifrågasatt detta dravel. ”Stäng av. Du behöver ju inte lyssna” är ett vanligt argument. Naturligtvis är vi inga trogna konsumenter men ibland tar vi ofrivilligt del av P3 utbud och det är alltid samma visa. Ett gäng gapflabbande idioter har obeskrivligt roligt år egna ”lustigheter”, allt framfört i ett rasande tempo. Könsglosorna står som spö i backen, blandat med beskrivning av avföring och kroppsvätskor.

”Det vänder sig ju inte till gamla gubbar som du. Det är ett ungdomsprogram.” Så mycket värre. Varför skall de stackars ungdomarna matas med sådan skit, i dubbel bemärkelse? Varför skall licensmedel slösas på detta? Reklamfinansierade kanaler må göra vad de behagar. Men inte Sveriges Radio. Avgå Cilla Benkö. Nu, frivilligt. Det kan bli andra bullar när CNP tagit makten vid nästa val.

Än en gång. Tack Ulf Wickbom.

juli 14, 2015 at 8:36 e m Lämna en kommentar

Volvo, Ted Ström, Monica Törnell, Zlatan och Nils Norrälv

Bloggen har hela sitt långa liv i huvudsak färdats i Volvo. Av patriotiska skäl, och bilarna har varit bra. Nu är inte Volvo särskilt Svenskt längre och det verkar dessutom som man gör allt för att sälja mindre bilar. Ja inte mindre, utan färre.
Vi har alltid upplevt Volvos reklam som lite udda. En period åkte man omkring med en fisk i bilen. I nästa, av obegripliga skäl hyllade reklamfilm, deklamerar Zlatan nationalhymnenpå sitt Rosengårdska modersmål samtidigt som han sänker sin vältatuerade kropp i en vak och jagar kronhjort, malplacerad i ett vintrigt fjällandskapFilmen är klippt på ett sätt så det i en sekvens ser ut som om hjorten jagar Zlatan. Det skall kanske vara så och rymmer någon form av symbolik som vi på bloggen i vår enfald inte begriper. Vi skall inte raljera över Zlatans dialekt men det blir lite kul med: ”Du tronar på minnen från fånstora dar.”
Nu senast är det än mer svårbegripligt. En Volvo kommer rullande på en ödslig väg samtidigt som man sjunger: ”Det är då som det stora vemodet rullar in”. Är det vemodigt att rulla omkring i en Volvo?
Vi har inga problem med Ted ström och Monica Törnell och deras ”Vintersaga”. Tvärt om. Det finns det som är mycket värre. Lyssna här
Tyvärr har det visat sig att även denna gamla klassiker förmodligen är ett plagiat av en av Nils Norrälvs dikter. Vi har nu hunnit läsa igenom hela den rika skatt av kväden som Nils Lämnade efter sig och vårt sista bidrag från hans ansamling blir dikten, ”Vinteraga” som speglar ett tragiskt mans-öde. Resultatet av förödande kvinnlig dominans och känslokyla. Ta med tårade ögon del av Nils brutala skildring. Så kan det gå när matriarkatet får ett förödande övertag.

Vinteraga
Jag är ganska så tankad går och trampar en park
Allting är ett enda fylledis
Passerar busstationen och en gumma på en spark
Det är kallt och djävligt nu på alla vis.
Och snön den bara faller. Den tung och blöt och kall är
Jag längtar till en varm vedeldad spis
Jag är så trött och frusen, och jag fryser svårt om kusen
Ja, nu är det något av en kris
Det är nu som det stora vemodet griper tag
Och jag känner mig ensam, ratad, sjuk och svag
 
Min fru var förr en pilsk en. Men nu är hon tvär och ilsken
Vårt kärleksliv nu helt har ”gått i sin
Nu blir ej kärleksfröjder, för jag gammal tärd och böjd är
Jag tröstar mig med box med billigt vin.
Det ger ro och sinnesfrid och man glömmer rum och tid
Och att jag står på fylledillets rand
Men trots att svårt man lider jag minns de goda tider
Så hett och svett på ”Statt i Härnösand
Det var då, med det stora högmodet i mitt sinn
Allting rullar på, och framtiden var min.
 
Nu hör man någon spörjaSäg hur kunde detta börja?
Jo det starta med ett vanligt, simpelt gräl
Hjälper du mig ej att städa, får du inte mej beträda
Skall jag ensam jobba som en djävla träl?
Min säng är skön och soft, men du får ligga på vårt loft
I dubbelsäng du kommer aldrig mer
Det är inte mer än rätt, du hjälper inte till med tvätt
Att toan ej är ren, du aldrig ser.
Det är nu som det stora armodet sätter in
Nu jag ligger och fryser på isande råkall vind.
 
Jag måste loftet värma. Martin Timell ska jag nu härma
Denne alla kvinnors flinke älsklingspåg
Där  betesvallen står den söra gamla tallen
Kan det va svårt att fälla den med såg?
Nog bör jag detta orka, men hur skall jag veden torka?
Äsch, skit i det för nu skall trädet ned.
Om jag duktigt som Timellen, jobbar på, så innan kvällen
Står jag där med kärran full av prima ved
Det är då jag i stora vedboden rullar in.
Med ved till kamin, på en isande råkall vind.
 
Jag tog fram min såg och yxa. Hade inte hjälm, skyddsbyxa
Nej bara blåställ, keps och hörselpropp
Jag var knappast yrkesvan. Har ni sett på själva fan
Att sågen trängde in uti min kropp
Det gör ont jag börjar tjuta, medan blodet våldsam spruta
Här gäller det att fort nog finna råd
Måste stoppa blodets flöde annars kanske snart jag död’e
Min fru får sy ihop med nål och tråd.
Det är då som det röda venblodet sprutar ut
Och jag rusar in, med isande kusligt tjut.
 
Min fru var kvar i sängen, och ovanpå låg drängen
En fåent typ från by i Österled
Min hustru tittar opp, ser blodflödet från min kropp
”Stå för faen inte där och bloda ned.
Det sprutar vilt det röda, jag är nära att förblöda
Min kära hustru kan du hjälpa mej?”
”Lugna dej för fan, drängen han är ej så van
Men gör det djävligt mycket bättre än dej”
Det är nu stora som vredesmodet bryter ut
Nu skall det på dräng och kärring, bli ett slut.
 
Tar ett vedträ ifrån tallen drämmer det i drängaskallen
Med all min kraft jag våldsamt klipper till
Jag slår dem gång på gång, men processen den blir lång
Men till slut så ligger dräng och kärring still.
Jag besinnar mig, och spörja. ”Skall jag dessa bägge sörja?
Eller var det lika bra som skett?
Då ser jag drängen på sig röra, men hur kan han detta göra?
Har något slag mot skallen hamnat snett?
Det var nu som det stora ved-mordet rullar på
Och till slut har jag tagit kål på båda två.
 
Nu var slut på alla bråken, jag fick tio år på kåken.
Det var ganska drygt men se, det var det värt.
Jag har skaffat en ny fruga, inte snygg, men hon får duga 
Vårt förhållande är innerligt och kärt.
Det är hon som städar, tvätta. Och jag sätter mig tillrätta
Med en whiskey i min hand och tittar på.
Om min rara lilla fruga, vet sin plats här i vår stuga.
Vhar det nu så underbart vi två.
Det var nu som det stora välståndet sätter in
Nu äntligen har jag lugn och ro i sinn.
 
 
Ja se detta var en hiskelig historia som Nils berättar. Hemsk och brutal, men ändå sedelärande på många sätt. Samtidigt som han visar på de orättvisor som drabbar många stackars män i ett förhållande så väver han elegant in en liten moralkaka beträffande arbetarskydd, eller snarare brist på. Tack Nils, för ditt sista postuma, men aktuella, bidrag.

maj 2, 2015 at 8:07 e m Lämna en kommentar

Ädel kamp?

Vi tänker oss följande scenario: Någon skarpsinnig medarbetare på TV4 kommer på den briljanta idén att anordna ett travlopp mellan det gamle legendariska kallblodet Järvsöfaks och någon varmblodig travare av yppersta klass. Jag tar Maharajah som exempel i brist på aktuell kunskap i ämnet. Jag har ingen aning om dennes dagsform, ej heller om Järvsöfaks ens är i livet. Det kvittar. 

Den stora dagen är inne och Solvalla är knökfull av folk. Totalisatorn går varm, men spel på Maharajah ger inte ens pengarna tillbaka. Endast fyra spelare, äldre invånare på ett demensboende på vårutflykt, har satsat varsin tia på ”Faxen”. Utgången i en tävling har aldrig varit så given.

Som extra krydda har man samlat en expertpanel som skall bedöma deltagarnas stil och gångart. Efter målgång, där Faxen landar in ett halvvarv efter Maharajha låter det så här: Dermot Klementin ger M full pott: 10 poäng. Samma sak med Ann Nilsson: 10 p. Även Tony Arving ger M full pott, 10p.

Järvsöfaks får några tröstpoäng för sin lantliga, charmiga hovisättning.

Nu kommer dråpslaget. Det visar sig att TV4 vill avgöra resultatet av loppet genom att åskådarna får rösta om vem som skall utropas som segrare. Trav-Sverige har haft ett antal legendariska varmblodiga fyrfotingar: Ego Boj för att nämna någon. På kallblodssidan finns det ingen som kan konkurrera med Järvsöfaks, med 46 raka segrar i bagaget. Han var och är enastående populär.

När rösterna räknats meddelar speakern: ”Segrare i dagens mixade lopp: Järvsöfaks. Beskedet orsakar förvåning, och förstämning bland anhängare av rättvisa och rent spel. Fyra pensionärer hade blivit jätteglada och stormrika om de inte glömt att hämta ut rekordvinsten.

Nu säger ni: Så här kan det väl inte få gå till?  Det är ju fullständigt idiotiskt. Både rätt och fel. Det är idiotiskt, men tyvärr kan det gå till på liknande sätt.

Det tjafsas en del om orättvisor i hemmet. Glappkäftade militanta feminister orerar om hur illa kvinnan är behandlad. Ni är välkomna på studiebesök.

Det är final mellan Ronnie O Sullivan och Mark Selby i UK Championship. Man ligger i soffan och gläds åt Sullivans formidabla spel. Då kommer matriarkatet in, greppar TV-dosan och slår om till TV4. Jag hinner inte protestera för en iskall blick får mig att inse att Ernst är i Toscana och fjantar sig. Då är det kört.

Samma sak på fredagskvällarna. Då är det Let’s Dance som skall betittas. Det verkar aningen osocialt att även en fredagskväll dra sig upp mot skogen för att titta på Morkullsträcket, så jag blir liggande i TV-soffan som sällskap, om än undermåligt, för dessbättre somnar man rätt gott efter ett par pilsner och ett glas Merlot. Ibland vaknar man till och får ta del av dansturerna.  

Ingemar Stenmark var en enastående skidåkare som trollband hela nationen och fick den att stanna när han tampades med Gustavo Thöni och bröderna Mahre. All heder åt denne fantom och stort tack för alla högtidsstunder framför TV. Lite synd att han säljer sig till detta dravel. Det är naturligtvis stort att träna upp sig till den nivå som han visade upp på slutet men även en gravt synskadad undulat kan med lätthet uppfatta att Marie Serneholt var flera klasser bättre. 

Nu är vi negativa igen men vi ser ingen vits med att hasa fram dansgolvselefanter som ex. CarlJan Granqvist till allmänhetens åtlöje. Det är ett sjukt koncept som luktar lyteskomik lång väg.

Lägg av, lägg ner eller gör om. Lägg gärna ner, för då kan man kanske få se Snooker även på fredagskvällarna, om nu inte någon romantisk kostymfilm lägger hinder i vägen.

april 27, 2015 at 10:04 e m Lämna en kommentar

Äldre inlägg


Arkiv

Skriv i din e-postadress för att få notiser om nya inlägg på Gröna Köpingens Blogg!

Gör sällskap med 38 andra följare

Kalender

december 2020
M T O T F L S
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
28293031  


Humor
Fler besökare till bloggen
Blogglista.se