Posts filed under ‘Skogsbruk’

Lördagsreflektioner

Vår landsända har begåvats med lite regn. Välkommet och välbehövligt. Nu var det så torrt i markytan att det mesta kanske rann bort, men det är bättre än inget.

Man börjar att känna sig lite rastlös. Kravet på distans gör att de sociala kontakterna blir en bristvara. (Här kommer en av mina belackare på kommentarfältet notera att detta är skönt för omgivningen. Jag bjuder på det.) Vad gör man i stället? Det blir mycket TV med” Älgvandring” och nyhetssändningar. Bloggen är numera så klandervärt modern att information även hämtas från mobilen. På så sätt har man ständigt kontroll på vad ex .president Trump sysslar med. Ganska deprimerande att inte veta vad av hans divergerande budskap man skall tro på. Det finns de som tar Trump i försvar men med tanke på vilka dessa är, kan det inte räknas presidenten till godo.

I dag blev jag lite brydd. På SVT blir man upplyst om: ” Ung man knivskuren i Kungsbacka”. Jag rannsakade mina anatomiska kunskaper utan framgång, men jag förstår slutligen att det handlar om: En ung man i Kungsbacka som blivit knivskuren.

Än mer undrande blir man över rubriken: ” Skogsindustrin hotas av miljardförluster.” Har exporten klappat ihop fullständigt? Nej det visade sig handla om brist på utländska skogsplantörer som nu inte släpps in i riket.

Jag har alltid fått lära mig att ex. skogsplantering är” Skogsbruk” medan ”Skogsindustrin” handlar om förädling. För inte menar man väl att ett- två års fördröjning av planteringen kommer att allvarligt äventyra råvarutillgången 70 år fram i tiden. I dessa tider vet man inte hur det räknas i skogliga sammanhang. Vi tänker fortfarande på de 7, 4 miljarder, som Skogsstyrelsen påstår att älgbetningen av tall kostar, årligen. Vi släpper detta. Man blir bara förbannad.

Ganska egendomligt att man skall behöva importera arbetskraft till plantering och bärplockning mm. Det borde nu finnas gott om permitterade och uppsagda som efter inskolning skulle klara arbetet lika bra som den utländska arbetskraften. Plantering är ingen” raketforskning” som en god vän brukar säga, men det krävs lite kunskap och noggrannhet.

Nu skall jag ta en bekväm stol, en kopp kaffe med tilltugg, och sätta mig och övervaka så att min hustru i trädgårdslandet sköter sådd och plantering på ett förtjänstfullt sätt.

Arbete befordrar hälsa och välstånd”. Hälsa är OK, men välstånd? Nja….. Räkna samman hur mycket pengar som läggs på fröer, gödning, redskap, arbetshandskar, mm så inser ni att det blir billigare att handla på Torget. Men visst. Anblicken av en idogt arbetande hustru är något att värdesätta.

Apropå odling hör vi just nu att lantbrukarna har svårt med avsättning av stora lagrade kvantiteter av malt-korn. Orsaken anses vara minskat öldrickande på grund av stängda krogar och restauranger. Vi skall nog framåt kvällningen ge lantbrukarna en hjälpande hand

Till dess: Trevligt trädgårdsarbete. Men passa på innan helgmålsringningen. Efter, inträder vilodagen.

maj 2, 2020 at 2:23 e m 1 kommentar

Allvarlige Alvar : Viltvanvård och skogsmissbruk

Vi lämnar coronan för ett tag och söker på nytt upp Alvar för att förhöra oss om hälsoläget. Denna gång möts vi inte av hosta och nysningar utan av svordomar som hans bastanta ytterdörr bara hjälpligt lyckas dämpa. ”Hur är det fatt Alvar? Är du missbelåten” Missbelåten? Jag är heligt förbannad. Hur kan så många dumskallar samlas inom samma bransch? Eller snarare branscher” Vad tänker du på nu?” ” Jo det skall du bli varse. Sätt dig här i soffan, ta en kopp kaffe så ska du sen få en utläggning så lång att du hinner både påtår och tretår.

Det har väl knappast undgått dig att debattens vågor går höga beträffande älgskador, skogsbruk och därtill hörande problematik. Svenskarnas egen skog, förvaltad av  ”Sveaskog” anses av högre befattningshavare vara så illa skadad av älgbetning att den årliga kostnaden belöper sig på 7,3 miljarder kronor. 7,3 miljarder!! Om någon ansvarig inom Sveaskog, mot förmodan, läser detta skulle vi vara ytterst tacksamma för en detaljerad redovisning över hur denna summa kommit till. Kom bara inte dragande med kostnader som hänförs till det faktum att skogsägare tillåtits att plantera gran på torra och svaga boniteter. Detta är inte älgarnas fel, det är lagstiftarnas. ” Frihet under ansvar” är ett mantra som jag hört till leda. Som en protest mot idiotisk lagstiftning låter jag numera bli att plantera och röja. Det blir nog skog ändå men kanske lite glesare och produktionen läggs på många, klena stammar på grund av utebliven röjning. Återinför röjningsplikten. Vore jag tvungen skulle jag röja. Utebliven röjning orsakar med stor säkerhet långt,långt större skada och kostnad, än älgbetningen.

Som ett led i älgbekämpningen ville Sveaskog, på lokaler där vandringsälgar uppehåller sig, skyddsjaga ett större antal älgar, från helikopter. Ansökan beviljades men Sveaskog har dessbättre valt att avstå. De begriper väl trots allt att ett gediget vanrykte kan bli besvärande på sikt.

Det kanske allra största klavertrampet står Sveaskogs skogsvårdschef Mikael Lundberg för. I ett debattinlägg beskyller han de som motsätter sig en kraftig minskning av älgstammen för att vara motståndare till en övergång från fossila bränsle till förnyelsebar energi. Detta är ju fullständigt barockt. Vad menar karln? Skulle älgens betning av tall vara så förödande att övergången till förnyelsebar energi skulle äventyras. Påståendet är inte bara barockt utan det sprider också ett löjets skimmer över budbäraren, och urholkar ett redan sargat förtroende för Sveaskog.

I dagarna har vi ett ganska gott flöde av energived till värmeverken. Massiva angrepp av Granbarkborre har orsakat betydande volymer skadat virke som i värsta fall bara duger till att elda upp. Orsaken till de stora angreppen är till största delen torkan de två senaste åren men effekten hade kunnat minskas med andra skötsel- strategier. De för produktionsmaffian så helige vidsträckta monokulturerna av gran har nu visat sig vara en tveksam strategi. Ofta storm- och brandkänsliga och ett smörgåsbord för” kusarna”. Varför tar vi inte efter” Vår Herres” metod vid beståndsanläggning: Trädslagsblandning med ett hyggligt stort lövinslag. Det finns seriös forskning som påvisar att granbarkborren inte gillar lukten av björk, och så brinner inte lövskog lika lätt.

Apropå stormkänsligt drar jag mig till minnes att man efter stormen Gudrun ville skylla de förödande skadorna på utebliven dikesrensning. Redan för 15 år sedan kunde man få sig ett gott skratt. Naturligtvis kunde man här och var se grunda rotsystem som en följd av högt vattenstånd. Detta underlättade stormfällning men att ta detta som en intäkt för ny- dikning som man på en del håll propagerade för var kanske inte så begåvat. De rester av vatten och våtmark som vi har kvar i naturen skall vi vara rädda om. Vi får hoppas att lagstiftningen beträffande ny-dikning inte ändras till det sämre. För övrigt blåste det ner en massa skog även på bergknallar och torra marker. De bestånd som blåste ner på grund av högt vattenstånd representerade nog inte så hög procentsats. Men .Vi får hoppas att vi inte får en Gudrun till. Det får vi nog tyvärr, i klimatförändringens fotspår. Hoppas det dröjer några år så att man slipper vara med.

Det finns ytterligare en bransch där man börjar undra om det inte också härjar en mental pandemi. Det pågår en översyn beträffande jakttider där en del inblandade parter agerar och resonerar som förväntat, men där också Svenska Jägarförbundet verkar drabbat av mental kollaps: Man vill ha vårjakt på råbock i hela landet och februarijakt på samma art. Är rådjuret skadedjur som bör bekämpas? I mina trakter har stammen minskat påtagligt och att lägga ytterligare tryck på bockarna är inte så begåvat:” Jo men man behöver väl inte jaga om man inte vill”. Naturligtvis inte. Men de finns de som vill, i stor utsträckning, om möjligheten finns. I dessa tider då vildsvinen kan, och bör jagas, i stort sett året runt får nog de skjutglada sitt lystmäte utan vårjakt på Bock.

Vidare vill man på nytt tillåta jakt på ekorre. Det har ingen betydelse för ekorrpopulationen men är ett utmärkt sätt att få allmänheten avogt inställd till jakt. Att sätta ett skott i lilla ” Nickenacke” orsakar inge ovationer. Ett tanklöst och dumt förslag. Samma sak med bågjakt. Viltet dör säkert kvickt och lätt för ett bra skott på kort håll, men ” Robin Hood- övningar” är inget som stärker jägarnas anseende i allmänhetens ögon.

Föreslagen skyddsjakt på sångsvan och trana är ett delikat problem. Dessa arter orsakar bitvis stora skada för lantbrukarna så skyddsjakt är nog ur den aspekten befogad. Men då bör nog jakten ske ytterst diskret, om möjligt. En jägare, som med ett stadigt grepp om den långa halsen kommer och släpar på en trana eller sångsvan inom synhåll för avarter av ”Djurvännerna” får nog räkna med hot och trakasserier

Värst av allt är kanske att Jägarförbundet inte med kraft motsatt sig förslaget om förkortad jakttid på Kråka och skata Detta är arter som i stor utsträckning orsakar förluster i form av ägg och ungar hos ex. hönsfågel och änder. Småfågel inte att förglömma. En kull harungar får ögonen uthackade varefter kråkan efter visst arbete till slut får livet ur dem. Utebliven vårjakt på dessa predatorer är ett hårt slag mot viltvården. ” Ja, ja men människan skall inte lägga sig i. Naturen reglerar sig själv” Tyvärr är det inte så enkelt. Människan har styrt till det, till skada för många arter. Moderna brukningsmetoder missgynnar ex. fasan och har i stort sett utrotat rapphönsen medan skata och kråka och skata gynnats. Det är naturligtvis en smaksak om man vill ha fältfågel eller kråkor. Själva väljer vi kanske både och, men kråkfågeln kan reduceras kraftigt utan olägenhet. Viltforskningen har visat att en skatfamilj” kostar” storleksordningen 340 liv om året. Något att fundera på. Det finns andra predatorer som vi får dras med helt i onödan. Sveriges totala kattstam tar livet av 20 millioner fågelungar om året. Håll katterna inne. Det får vi hundägarna göra, om vi inte är ute och går med hunden i band, eller lös i samband med legal jakt. Det finns kattkoppel, men köp för bövelen inga kläder som den stackars katten skall släpa på. Det är djurplågeri.”

Det var väldigt vad Alvar var engagerad och irriterad men vi tycker nog att han har rätt. Han brukar ha det. Vi är ganska säkra på att Alvar vill ha kommentarer från läsare med avvikande mening, som underlag för en givande diskussion. Välkomna på kommentarfältet!

 

april 6, 2020 at 4:33 e m 1 kommentar

Lördagsreflektioner

Melodikrysset är avklarat. I dag gick det snabbt för det visade sig att det byggde på Julmusik. Vi lade krysset åt sidan och läste istället igenom lördagsversionen av  ”Termometern-OT”.

I lördagsbilagan fanns i dag ingen krönika av Eva B-A, utan det var Åsa Strandberg som förtjänstfullt kåserade om vårdpersonalens arbetssituation. Hon ställde den berättigade frågan varför en sjuksköterska skall ha sämre betalt än en person som räknar pengar på en bank. Hon hänvisade också till ett inlägg av en annan läsvärd krönikör, överläkare Jörg Carlsson, som undrar varför personal från regionen skall behöva resa till Shanghai för att se hur man har det där, samtidigt som man av besparingsskäl drar in personalens fruktkorg.( 2 kilo per vecka). Jörg Carlsson kan i kraft av sitt ämbete och status kosta på sig att vara uppfriskande frispråkig.

I samma tidning uttalade sig en man, som vi tror oss känna igen, beträffande Oskarshamn stads skogs- policy. Staden äger en del mark och hanteringen av tätortsnära skog är en grannlaga hantering.

W.A. propagerade för ett hyggesfritt brukande av nämnda skogar. Det är en trivsam målsättning som tyvärr inte går att tillämpa överallt p.g.a. av markens- och nuvarande bestånds beskaffenhet.   Men visst. Kontinuitets- brukande i tätortsnära miljöer har många fördelar. Dock inte ekonomiska i alla lägen.

Apropå skog. Vi läste i samma tidning en annons som gör oss lite undrande. Under rubriken säljes läser vi:” Julgranar och annat gott säljes”.

Bloggen har, med omsorg om folkhälsan, ofta ifrågasatt den vegetariska trenden. Nu verkar det som om det gått ordentlig snett. Blir detta vittomfattande kan man räkna med en ökad belastning på den inledningsvis omnämnda sjukvårdsapparaten.

Bloggen värnar om den egna hälsan genom att i kväll, i anslutning till helgmålsringningen (som förkunnar att vilodagen är inne), förtära en skinksmörgås med grov senap, en kall pilsner och en lagom byxljummen OP. Eller varför inte en ”Gammal norrländsk akvavit” som omväxling.

I förra inlägget sade vi att bloggen skulle kommentera ett par aktuella domslut. Detta får anstå en tid.

Trevlig vilodag!

december 14, 2019 at 11:58 f m Lämna en kommentar

Glädjeämnen

Bloggen har legat lite lågt en tid. Det har inte funnits så mycket att reta sig på, så nu byter vi taktik: Vi skall vara positiva. Men bara en tid, sedan är allt som vanligt igen.

Vi har fröjdats åt en relativt långvarig flygstrejk som gynnat klimat och miljö. Det måste bli ett slut på detta förbannade gränsöverskridande, på land, till sjöss och inte minst i luften. Stäng gränserna för transport av varor och tjänster. Vi behöver inte bananer och apelsiner utan vi klarar oss gott på det vi producerar inom landet.” Men bananer och annan frukt är väl inte skadligt? Kanske inte, men vi riskerar att som fripassagerare få in en massa skit som är vådligt för vårt ekosystem. S.k.” Invasiva arter” är inte att leka med. Vi kan i all enkelhet erinra om Almsplintborren som lär ha kommit till riket med pallvirke från Holland. Nu ha almsjukan i stort sett utrotat detta vackra trädslag i riket. I parker, alléer och annorstädes. Det finns mer utrikes elände. I sjö och hav hittar vi ex. Svartmunnad smörbult och Ullhandskrabba som liftat hit med ballastvatten.

Det finns mer skräp  som av lågbegåvade med flit planterats ut i terrängen. Vi tänker främst på Contorta och andra exoter som inte bör besudla det Svenska skogslandskapet. Det är illa nog med Granens ( picea abies) dominans. Vi som inte är så stormförtjusta i vidsträckta granmonokulturer får kanske i dagarna en hjälpande hand av granbarkborren. Ytterligare en torr, varm sommar kan enligt beräkningar generera skador på ca 13 miljoner kubikmeter. En tankeställare för ”produktionsmaffian.” Nej. Mer tall och inhemskt löv. Mycket mer.

Visst skall vi i nationens intresse producera virke men en viss riskspridning är nog en god idé.

Det har regnat och snöat. Inte så stora mängder, men dock. Att det var så skönt att bli lite blöt. Man kan hoppas att fjolårets torka och den knappa nederbörden hittills i år inte är ett utslag av den klimatförändring som inte finns enligt förnekarna.

Förnekarna blir allt färre, och de som framhärdar har trots allt kommit så långt att de tillstår att mänsklig aktivitet ”kan ha haft viss inverkan på klimatet.” Sent skall syndarna vakna. För sent?

Lördag. I kväll blir det två glas Loka och en sockerfri rågskorpa.   Festligt!   ( Diabetes)

 

maj 4, 2019 at 9:54 f m 1 kommentar

Ekologi-egoism

Tisdag, och det är Allvarlige Alvars tur igen. Han vill redogöra för ett möte med en jaktmotståndare som redovisade åsikter som Alvar fann lite märkliga och motsägelsefulla. Tangentbordet till Alvar.

”Låt mig än en gång med kraft påpeka att alla är i sin fulla rätt att tycka vad man vill, så länge åsikterna är förenliga med svensk lagtext. Det är inte kriminellt att ha en bestämd åsikt men inte så klädsamt om man motsäger sig själv i en utsträckning som är lite skrattretande.

”Varför skall jägarna skjuta ihjäl alla djur bara för att det är roligt. Nöjesjakt borde förbjudas.” Redan här blir man skeptisk. Typiskt för en renlärig jakthatare är att man använder begreppet: ”Skjuta ihjäl” Det räcker inte med att ”skjuta, jaga eller döda”. Nej det skall vara:” Skjuta ihjäl”. Förmodligen för att detta låter lite extra brutalt och osmakligt.

”Varför skall man skjuta ihjäl alla älgar bara för att det är roligt?”. Eftersom mannen ifråga jobbar inom skogsindustrin försökte jag med: ” Vi skjuter ca 80000 älgar varje år i Sverige och om vi skulle låta bli detta under en längre tid så skulle betesskadorna på tallskog bli så pass allvarliga att virkesflödet till skogsindustrin skulle minska. Redan nu pratar skogliga företrädare om att nuvarande älgstam borde halveras”. (detta återkommer vi till vid senare tillfälle)

Jaså, jaha. Men då skall jakten skötas av anställda jägare som vet hur man gör så vi slipper en massa skadeskjutningar”.( Nu börjar blodtrycket att göra sig påmint). ”Vilken garanti finns för att anställda jägare inte skulle misslyckas någon gång”.

Här får jag inget tydligt svar. Jag presenterade ett litet räkneexempel.” Vad skulle anställda, statligt avlönade jägare kosta? 80000 älgar måste skjutas årligen. Hur lång tid tar detta och vilken timlön skulle de anställda ha för att de sitter dagarna i ända och tycker att jakten är dödstråkig? Det måste de tycka eftersom ”nöjesjakt” tydligen inte är OK. Skall de ha övertidsersättning vid ex. eftersök kväll och natt? Skall ersättning utgå vid dåligt väder: Regn, kyla och snö? Detta blir inte billigt för staten, och i förlängningen, skattebetalarna.

”Ja, men man behöver inte” skjuta ihjäl” alla älgar bara för att de ställer till med lite skador. Samma sak med varg och lodjur. Det var lite fånigt när en hel familj satt och snyftade bara för att en varg bitit ihjäl deras Beagle i Hornsö. Vad hade hunden ute i skogen att göra? Varför skulle den vara ute och störa vargen när man visste att den var där. Dessutom. Lite måste man väl tåla. En död hund är väl inte hela världen

Jag hoppar över en del ordväxling och nöjer mig med mannens slutreplik på frågan om han själv på något sätt bekämpar djur, växter eller insekter: ”Råttor och möss fångar jag och tar död på för de förstör ju för oss inne i huset. Och mördarsniglar i trädgården. De äter upp våra blommor och grönsaker”.

Tack Alvar. Du har det inte lätt. Det är omöjligt att få alla förstå även ganska enkla orsakssammanhang.

Ps. Det skall nämnas att vår jaktmotståndare, i övrigt verkar vara en trevlig och hygglig karl som förmodligen är snäll i hemmet.Ds

mars 19, 2019 at 9:48 e m 2 kommentarer

Skogsbruk och brand

Fredag. Lite kallt och ruggigt tycker de flesta och längtar kanske efter en skön brasa att värma sig vid. Man det bör vara lagom stora flammor

För en tid sedan visade SVT ett program om skogsbränder. Det handlade om Sverige och framför allt om Kanada som länge bedrivit forskning beträffande skogsbränders uppkomst och vad som kan göras för att minimera riskerna för brand.

Vi ber Allvarlige Alvar om en kommentar:

”I Kanada slukar bränder hisnande arealer skog. Det talades om millioner hektar som brinner med ojämna mellanrum. Inte i samma brand men sammantaget. I Sverige har vi haft förödande bränder som skapat förfäran, men som i jämförelse ter sig som små majbrasor. Men tillräckligt stora för att innebära en tragedi för de drabbade. Om ett hus brinner ner så kan man bygga upp ett nytt, men skog som brinner tar en mansålder att ersätta. Skogsbrukare som vigt sitt liv åt att vårda sin skog för att lämna över till kommande generationer står plötsligt med ett brandfält som inte genererar några inkomster under överskådlig tid.

Vad kan man då göra för att minska riskerna? Ja effektiv släckning naturligtvis, när olyckan väl varit framme. Men. Vi har sedan hedenhös känt till att lövskog och våtmarker inte är så brandbenägna. När välslutna monokulturer av gran och tall brinner som fnöske, är lövskog betydligt mer motsträvig. Korridorer av löv och våtmark kan hindra elden från att sprida sig snabbt och okontrollerat. När en rasande toppbrand når ett tillräckligt brett lövskogsbälte, eller våtmark dämpas intensiteten och brandstyrkan kan ha chans att hinna ifatt lågorna.

Känner inte skogsägarna till detta? Jo då, men det struntar man i. Barrskog är så mycket bättre betald att man har råd att ta någon brand då och då och ändå gå med vinst. Detta gäller i dagsläget. Skogsbruk är en långsiktig hantering. Hur många vet med bestämdhet vad som efterfrågas om några decennier? Är stora monokulturer av gran fortfarande det mest ekonomiska alternativet?

Kanske är Al-faner högsta mode och dagens låga pris har mångdubblats. Kanske förbuds cigarettändare och tändsticksindustrin skriker efter råvara och betalar aspvirke med rent oanständiga belopp. Tänk om furupanel med livfulla stamkrökar och sprötkvist blir högsta mode. Då kommer man förbanna att älgstammen sköts ner i botten och att generationen innan inte gick med sekatör i tallföryngringarna och klippte toppskott.

Jag överdriven en aning men inte så mycket. Man skall vid beståndsanläggning strunta i vad som är bäst betalt idag. Lägg inte alla ägg i samma korg och låt ståndorten bestämma vad som är rätt. Kanske kan vi då också hindra att rubb och stubb brinner upp på stora arealer.

GK- bloggen har allt sedan starten efterlyst lagstiftning som förbjuder en del idioti. Vi har hävdat, och hävdar, att man skall lagstifta om ståndortsanpassning. Det skall vara förbjudet att plantera gran på svaga boniteter. (gran på tallmark). Nu viskas det om att denna lagändring kan vara på gång. Jättebra, men ett halvt sekel för sent.

Vi skall återkomma till gran på tallmark vid senare tillfälle och då kommer också älgen med i bilden.

Gå nu ut och njut av vädret innan det blir för varmt och torrt.”

Tack Alvar. Man blir alltid lika imponerad av hans visdom.

Bloggen och Alvar önskar en trevlig helg

mars 15, 2019 at 12:54 e m Lämna en kommentar

Lodjursjakt

I ett tidigare inlägg lovade vi att Allvarlige Alvar skulle kommentera den nyss påbörjade, och i dagarna också avslutade lodjursjakten. Alvar har ordet:

Lodjursstammen har utvecklats så positivt att berörda myndigheter nu tycker att det är befogat med viss licensjakt. Mönsterås och Oskarshamn beviljades en avskjutning om 3 djur. Detta är en marginell åderlåtning och spelar ingen större roll. Men det räckte för att jaktmotståndarna skulle få luft i lungorna: ”Man kan inte jaga lodjur för då rubbar vi den ekologiska balansen ”.

Lodjuret är en s.k. toppkonsument, överst i näringspyramiden. Andra exempel är varg och björn. Vi har under lång tid, fram till dessa dagar, varit utan varg i riket och lodjuren har varit relativt fåtaliga, utan att ekosystemet kollapsat. Men det går åt fanders om det strular på lägre nivå. Om ex. alla pollinerande insekter försvinner, då är det nog kört. Men några toppkonsumenter mer eller mindre spelar i det stora hela ingen större roll. ( Nu kommer säkert någon att protestera, och jag skall bemöta ev. invändningar)

Lodjuret är en fantastiskt skicklig jägare som lever på ex. rådjur, hare. Vi har i dessa trakter märkt en reducering av antalet rådjur på senare tid. Det är ingen panik med det, men det är kanske dags att vidta åtgärder. Det har man nu gjort i och med den begränsade licensjakten.

Nu blev det ett väldigt liv ute i stugorna. Kanske inte så mycket i just stugorna, men i lägenheter i större befolkningscentra. ”Varför skall människan lägga sig i. Låt naturen sköta sig själv. Låt djuren vara ifred. Vi skall inte jaga. Usch och fy”.

Sanningen är att naturen aldrig skött sig själv. Människan ingår i ekosystemet och är en utpräglad. Toppkonsument. Människan har alltid jagat, fiskat och samlat. Man har jagat för att skaffa mat. Pälsbärande djur har jagats för att tillverka varma kläder. ”Rovdjur” har bekämpats för att de konkurrerade om viltet och för att de dräpte tamboskap när dessa kom med i bilden.

Att nyttja naturmaterial, viltkött, skinn mm är bra för miljön. Att tillverka kläder av konstmaterial är betydligt sämre.( Vi ser i dessa dagar vad konstmaterial som ex. plasten ställer till med i hav och sjö) Att inte jaga och fiska är slöseri med naturresurser. Visst kan man äta grönsaker och andra vegetabilier, men varför inte också nyttja vilt och fisk. Det är ekologiskt oantastlig föda

Veganer och likasinnade har det lite knöligt. Det lär finnas en falang som hävdar att stackars morötter skriker när de dras upp ur jorden, och att en avverkningsmogen tall får svår ångest när den ser en motorsåg. Dessa medborgare är så pass vilsegångna att de anser att det bara är OK att äta fallfrukt. En fråga i all enkelhet: Finns det så mycket fallfrukt att det räcker att mätta jordens befolkning?

Att tro att växter har ett fungerande själsliv, är ännu dummare än att påstå att man kan föra avancerade diskussioner med djur av olika slag.

Lurendrejeri kan ha många ansikten”.

Det var väldigt vad Alvar blev engagerad. Han brinner för dessa frågor. Jag gissar att han med glädje tar emot kommentarer.

mars 12, 2019 at 12:52 e m Lämna en kommentar

Skogs- och vanvård

Alvar Alvarsson (Allvarlige Alvar) har inte bara synpunkter när det gäller djur och jakt. Han engagerar sig med förtjusning även i frågor som rör skog och skogsbruk.

Bloggen träffade Alvar ute på stan och vi noterade att han kanske inte såg lika glad ut som han brukar.” Vad är det Alvar du verkar missbelåten. Har det hänt något?” ”Det är inget särskilt men jag tycker att jag börjar höra röster.”. Va, har du drabbats av hallucinationer eller har du blivit religiös?” ” Inte alls. Jag tycker mig hör röster ur det förgångna. Röster som man hoppades att slippa. Det gäller skog och skogsbruk.

När jag förkovrade mig i frågor som rör skog och skogsbruk i början av 70- talet så lärde jag en del som jag under resans gång haft anledning att ifrågasätta.

Det handlade bl.a. om gigantiska föryngringsytor, ibland över ägogränser för att man skulle kunna vara rationell enligt de drivningsmetoder som då fanns tillgängliga. Hyggena skulle inte bara vara stora, utan kanterna skulle vara raka och snygga för att minimera arealen ” sterilzon” Föryngring som gränsar mot kvarvarande äldre skog växer tack vare konkurrensen sämre och denna bård fick beteckningen ” sterilzon”. Inte faen är marken steril. Redan här borde man sparkat bakut, men det gjorde vi inte.

Det fanns ett begrepp som kallades ”Idiottofsar. Vad var nu det? Jo det var självföryngring i luckor efter ex. vindfällen som skulle vara av ansenlig storlek för att den skulle vara värd att spara. Nej ner med skiten och plantera. Varför röja ner det som redan fanns? Jo, bl.a. för att man eftersträvade ett jämnt ”krontak. Så skulle det vara, men det visste inte de självsådda granarna. De växte ändå.

Det var tvång att avverka gammal skog, och man hade ett begrepp,” tras- och restskog” (5:3), som ena dagen var skräp för att efter lagändring i vissa fall var högst skyddsvärd. Hyggesfritt skogsbruk, olika former av blädning, var inte att tänka på. Det var olagligt                          

Vi studerade och beundrade hyggesplöjningar där marken blev så hanterad att spåren fortfarande syns idag, 60 år senare. Det pratades om gigantiska tillväxtökning med plantmaterial av rätt proveniens och man uppmuntrade till plantering av” exoter”, ex. Contorta , . Lövuppslag sprutades med Fenoxisyror och en del av de som hanterade preparatet dog i cancer Vi kan hålla påhär länge, men det skall vi inte. Man blir bara deprimerad när man inser hur blåögda vi var.

Efterhand bleknade dessa irrläror, men nu hör vi oroande röster i fjärran igen. Sitka och hybridlärk m.fl. skall klara klimatförändringen. Förädlat material skall än en gång ge hiskeliga tillväxtökning. Omloppstiderna skall sänkas drastiskt och älgen skall ”skjutas ut” för att hindra enorma tillväxtförluster på grund av betning av tall. Sker inte detta hotas skogsindustrin, eftersom råvaran kommer att tryta. Är det verkligen så?

Under resans gång har det visat sig att tvärsäkra påståenden från skogliga profeter inte alltid hållit i längden. Jag tror att jag berättat detta tidigare men vi tar en repris. Under en skoglig sammankomst i gången tid restes frågan om en föreslagen skötselregim inte stred mot de” biologiska lagarna”. Då tar dåvarande länsjägmästaren till orda: ”De biologiska lagarna, de bestämmer vi”. Ojdå! Är det så lätt.

Vi tackar Alvar för detta. Nästa gång blir det nog mer om älg, älgmat och mat av älg

mars 5, 2019 at 12:50 e m Lämna en kommentar

Miljöengagemang

Miljö och klimat är viktiga frågor. Alla håller inte med när det gäller människans eventuella medverkan till klimatförändringen, men alla är väl överens om att det är trevligt med en bra miljö. Sen kan man väga in olika parametrar i begreppet ”bra Miljö” men jag skulle bli svårt förvånad om någon skulle tycka illa om rent vatten, frisk ren luft, eller giftfri föda.

”Nej för faen. I dag vill jag ha en gädda som är full av kvicksilver, och till detta ett stort glas dyigt vatten.” Skulle någon framföra sådana önskemål blir förmodligen denne föremål för vård. Mentalvård.

Miljövänner kämpar på och det är bra, men man har skaffat sig en barlast som försvårar och tynger och som gör budskapet mindre trovärdigt. Vi tänker på diverse sammanslutningar som räknar sig till miljörörelsens sfär, eller angränsande revir. Jag tänker inte namnge några, och det behövs inte. Klarsynta läsare vet vad som avses.

Skogsbruk, jordbruk, djurhållning, jakt, fiske mm får ofta utstå ovederhäftig kritig och inte sällan övergår det i utomparlamentariska handgripligheter. Detta är oacceptabelt i en rättsstats. Fullständigt barockt.

Allvarlige Alvar skall i en serie inlägg ge sin syn på problematiken. Vi rekommenderar er läsare att ta till er av Alvars visdom. Han har rätt. Inte bara ibland. Alltid

februari 25, 2019 at 10:31 e m Lämna en kommentar

”Talibanekologi”

Landsbygdsminister Bucht vägrade att prata skarv och skarvjakt med Anders Åkerlund och det hade vi tänkt att vår vän i naturen, Allvarlige Alvar, skulle kommentera.

Men Alvar tänker vidga horisonten, efter att han tagit del av ett inlägg av Anders Johansson i Barometern 1/6. AA begränsar sig därför inte bara till skarvar utan han vill diskutera djur, natur, ekologi i största allmänhet. Vi ger Alvar ordet.

Anders Johansson, en författare med bopålarna i Kalmar har gjort sig känd som en duktig fotograf som resulterat i böcker med lokal anknytning. Öland har tagit stor plats. Vi har inte sett alla men de vi tagit del av verkar välgjort.

Texten har vi inte lusläst och det beror på att AJ tidigare varit en flitig gäst på insändarsidor där han diskuterat jägare och jakt med engagemang och patos. Tyvärr har han visat att hans engagemang och faktakunskaper inte går hand i hand. AJ har åsikter, och det kan han, men hans kunskap i jaktliga frågor är tämligen begränsad och därför inte värt att ta på alltför stort allvar.

I en artikel enligt ovan kallar han, de av Länsstyrelsen och berörda myndigheter godkända Naturvårdsbränningarna, som ”Talibanekologi”. Han beskriver hur millioner myror bränns upp och rådjurskid går samma öde till mötes. I samma mening säger han att så går det när människan lägger sig i. Om inte människan la sig i genom resurskrävande släckningsbete vid skogsbränder orsakade av ex åsknedslag skulle en naturvårdsbränning framstå som en piss i Mississippi i jämförelse med de enorma förluster i myror, tjädereden, harungar och rådjurskid om bränderna skulle fortgå tills naturliga hinder i form av lövskogsbälte eller vattendrag sätter stopp. Detta är ”naturligt”, men inte så bra för virkesflödet till vår skogsindustri.

Naturvårdsbränning är ett sätt att skapa livsrum för rödlistade växter som ex Brandnäva och Svedjenäva plus ett antal pyrofila insekter. Skall inte dessa ha möjlighet att leva? Kanske på bekostnad av en och annan myrstack. Ja det är frågan.

En parentes. Ett och annat rådjurskid skulle kanske stryka med vid en naturvårdsbränning, men geten lägger helst sina kid i slåttervallar och liknande. Skall vi förbjuda lantbrukarna att slå ensilage och hö?

Skogsavverkning sker numera året runt, på gott och ont. En rimlig gissning är att åtskilliga ringduve- och trastbon skakas ur grankronorna när skördaren sätter tänderna i träden. Skall vi stoppa avverkning mellan mars och september? Gärna för mig, men vad säger Södra, Sydved och arbetarna på industrin som blir permitterade på grund av virkesbrist?

Vi litar inte på AJ här han diskuterar ekologi. Vi tror oss ha förstått att AJ är en varm katt-vän. Har katten en plats i det naturliga ekologiska systemet? Icke sa Nicke. Katten är en ”onaturlig” belastning som tar maten ur mun på de naturliga predatorer som behöver fågelungen, harungen eller musen för sitt uppehälle. Katten skall vara hemma och äta Whiskas och värma husses och mattes fötter. I naturen har den inte att göra.

Skarv skall vi ha. Överallt, i alla lägen. Det rudimentära yrkesfisket som finns kvar tycker sig ha besvär med skarven. Men det är bara gnäll tycker omgivningen. Skarven äter bara hornsimpa. Vi tror inte att det är så. Enkel matematik ger vid handen att mängder av matfisk blir skarvföda. Visst. De skall ha mat men behöver vi 40000 tusen häckande par?

Vi tar skarven en annan gång och citerar en del av AJ:s skrivelse: ”Det är en brutal etik, en talibanekologi, en ekologi med stalinistiska förtecken som framhärdar i att döda vissa varelser för att skapa livsrum åt andra.

Här är vi inne på delikata gränsdragningar. Ponera att AJ:s katt kommer hem med en fästing vid öron-roten. Även katter och hundar kan drabbas av borrelia. Låter AJ fästingen sitta för att ramla av sig själv, blodfylld, mätt och belåten. Eller försöker han ta loss den stackars fästingen utan att den skadas? Vi vet inte hur AJ bor, men bor han i hus eller motsvarande förutsätter vi att han inte kontaktar Anticimex om han får problem med råttor och möss. Skulle han hitta någon stackars liten sork eller mus som katten lekt med, illa tilltygade, men vid liv, ringer han naturligtvis KFV (Katastrofhjälp Fåglar och Vilt) som får hämta den lille gnagaren för vård och rehabilitering.

Nej du Anders Johansson. Alla människors lika värde ställer vi upp på. Om du gör det är oss obekant, men att förfäkta att människan inte får bära hand på minsta lilla organism för att gynna den egna arten är absurt, ja faktiskt lite enfaldigt.

Vi tror kanske inte att AJ läser GK- bloggen. Men om så är fallet vill vi att han väljer ut några av följande levande varelser som det är OK att bekämpa eller jaga: Loppor, löss, kackerlackor, snytbaggar, granbarkborre märgborre, bladlöss, rapsbaggar, brun råtta, husmus, getingar, flugor, mygg, husbock, strimmig trägnagare, hästmyror, vildmink, vildsvin, vildkanin, mullvad, vattensork, skata, kråka, räv, skarv.

Om vi även blandar in växter: Är det ok att gå illa åt björnloka, kirskål, kvickrot och maskros?

Nu väntar vi på svar. Är det så att du inte läser bloggen så lägger vi ut detta som insändare i Barometern – OT. Förmodligen behövs det inte för du har med säkerhet redan fått mothugg av andra skribenter.

juni 2, 2016 at 6:34 e m 13 kommentarer

Äldre inlägg Nyare inlägg


Arkiv

Skriv i din e-postadress för att få notiser om nya inlägg på Gröna Köpingens Blogg!

Gör sällskap med 39 andra följare

Kalender

maj 2022
M T O T F L S
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
3031  


Humor
Fler besökare till bloggen
Blogglista.se