Posts filed under ‘Skola’

Coroniansk oro

Frågorna hopar sig i Coronans kölvatten och tilltron till experter av skilda slag börjar krackelera. Det som gäller ena dagen är inaktuellt nästa. Detta är illa, och underblåser människors rädsla. Politiker av olika kulörer vill demonstrera handlingskraft vilket resulterar i åtgärder som kanske är förhastade och till mer skada än nytta.

Samhället går på sparlåga eller är nedsläckt. Många branscher lever under konkurshot och det är inte många krogägare eller andra inom servicenäringen som har en god nattsömn i dessa dagar. Läget är extremt allvarligt och man kan fundera på om man kanske tagit till i överkant. Ett tag undrade vi om inte varit bättre att offra några tusen multisjuka 70-plussare för att hålla igång samhället, men så erinrade vi oss att vi själva är 70 plus, med marginal, och då tänkte vi om.

Vi får se hur det går. Ganska snart, för ut- och avvecklingen går med rasande fart, men Bloggen tar sig friheten att starkt ifrågasätta ett nyligen fattat beslut: Nedsläckningen av skolorna. Stoppa idrottsevenemang, konserter, etc. med stort antal åskådare, men försök att hålla igång skolverksamheten. Hur stor är den medicinska vinsten med stängda skolor? Eleverna tillhör ju normalt inte den ålderskategori som befinner sig i riskzonen och en och annan överårig adjunkt eller rektor kan man skicka hem på semester en tid. Vem skall nu ta hand om ungdomarna dagtid? Alla målsmän är väl inte hemförlovade på grund av coronan. Dessutom finns nog risken att sysslolösa ungdomar nu ställer till djävulskap också på dagtid

Farhågor har rests beträffande möjligheten att sätta avgångsbetyg nu när gymnasieskolorna stängts under längre eller kortare tid innan terminsslut. För att få frågan belyst hur man agerar här i Gröna Köpingen besökte vi friskolan” Fria Skolan” för ett samtal med studierektum Bernard Lusing.

När vi gör entré frapperas vi av den stillhet och tystnad som råder på skolgården. Inga glada rop och skrik och en låghalt kvinnlig lärarinna kan passera utan att frimodiga ungdomar skriker:” Djävla handikappade hora ”efter henne.

Vi hittar rektor Lusing på dennes kontor på nedre våningen. ”Det var väldigt vad det var lugnt och stilla här på skolan. Har ni redan lagt ner undervisningen?” ”Nej nej. Så här är det alltid på vår skola som värnar de mjuka värdena och sätter eleven i centrum. Vi har i sann demokratisk anda låtit eleverna rösta beträffande närvaroplikten och en överväldigande majoritet röstade för frivillig, lågt deltagande i undervisningen. På så sätt blir det ingen skillnad om vi coronastänger skolan eller inte”. ”Men hur klarar ni betygsättningen vid en eventuell stängning”. ”Det är inga problem. Eftersom gymnasieskolorna konkurrerar om eleverna måste vi dela ut höga betyg för att ungdomarna skall söka sig till just vår skola. Vi ger preliminära betyg, sedan får elever och målsmän klaga och ange vilken betygsnivå som de tycker är önskvärd. De som är dumma nog att inte opponera sig får behålla sina preliminära låga betyg, vilket gör att medel inte blir så högt att det sticker i ögonen på förvetna skolinspektörer”

Så bra fungera skolan här i GK.   Och kanske inte bara här.

I morgon är det vardag igen. Trots påbudet om karantän för oss äldre, var vi i helgen på fest tillsammans med en trängre krets av, som vi antar, coronafria vänner. Vi tror att det gick bra. För säkerhets skull serverades det en hel del medicin för vilken vi tackar det gästfria värdparet.

mars 22, 2020 at 6:17 e m 1 kommentar

M

Som vi påtalade i vårt senaste inlägg har nu GK- bloggen levererat 1000 skrivelser i folkbildningens tjänst. Varför undrar kanske någon? Till vilken nytta? För alla med ett klart intellekt är det uppenbart att GK- bloggen bidragit till en i alla avseende bättre värld. I alla fall en bättre socken.   Att av det publicerade välja ut några guldkorn låter sig inte göras. Inte för att dessa saknas, tvärt om. Mängden gör att ett urval inte är möjligt. Allt håller samma kvalitet.

Men vi vill peka på några exempel på sådant vi förutspått och annat som vi tagit som vår uppgift att bekämpa.

Några axplock: Bloggen har med envishet och emfas pekat på det inom skolans värld som orsakat elände och kräftgång. Utflippade, verklighetsfrånvända mjukis- pedagoger har alltför länge tillåtits att härja fritt, och orsaka kanske obotlig skada. Inga krav har ställt på eleverna och har något gått fel så har det varit skolans eller lärarnas fel. Vi skall inte orda mer om detta utan vi noterar med viss belåtenhet att förnuftet till viss del slutligen segrat. En lagändring som ger skolan rätt att omhänderta elevernas mobiler på skoltid är på gång. Utmärkt, men inte en dag för tidigt. Den som kan bevisa att inlärningsprocessen gynnas av att ha en mobil i knät på vilken man på lektionstid kan ägnar sig åt spel eller messa med kompisar kan höra av sig.

Det skall nu också bli möjligt att omplacera stökiga elever. Elever som förpestar tillvaron för kamrater och lärare. Dessa kan naturligtvis ha bekymmer i form av diagnoser av skilda slag men demokratin kräver att oskyldiga inte drabbas. De stökiga skall ha all hjälp som finns att tillgå, men detta skall ske under andra former. Det finns mer, men vi nöjer oss med detta som ett bevis på att Bloggens pedagogiska kamp inte varit förgäves.

Mathållning har fått ganska stort utrymme och tillsammans med vår gästbloggare Gillis Svullbuk har vi under åren uträttat stordåd i kampen för ett sundare kostintag. Vårt ifrågasättande av grönfoder har rönt internationell uppmärksamhet. Vi har fått tacksamma brev från ex. inuiter som av naturgivna förutsättningar inte kan odla och äta så mycket grönt. De känner sig misskrediterade av en okunnig omvärld eftersom de är hänvisade till animalisk föda i form av fisk, sälkött och fermenterad alkekung , sillgrissla m.m.

Konst och kultur är några av GK:s specialområden. Bloggen har ägnat stort spaltutrymme åt att påtala och avslöja charlataner och bluffmakare inom konst och litteratur. Har man av någon outgrundlig anledning gjort sig” ett namn” så kan man presentera vad faen som helt och påstå att det är konst, alltmedan en bakom ljuset-förd allmänhet står och applåderar för att inte framstå som okunnig och” ute”. Skrattretande och frustrerande.

Ja det finns mer som vi har satt focus på men vi skall för dagen sluta med att också beröra vår kanske allra viktigaste gärning i mänsklighetens tjänst: Kampen för Klimatet och mot klimatförändringsförnekarna. Alla som har åtminstone hjälpligt fungerande intellekt och sinnen, har inte kunnat undgå att notera en förändring beträffande väderlek och klimat. Större delen av jordens befolkning är oroad och i stort sett alla forskare är överens om att något illavarslande kan vara på gång. Följderna kan vara så katastrofala att en chansning inte är försvarbar. Något måste göras. Nu och med kraft.

Nu sitter det en liten klick vilseförda besserwisser och gormar om att detta inte är något att bry sig om. Allt är som det ska, och det är bara trams att tro att det går åt helvete. Argumenten är ofta motsägelsefulla och har man inget annat att ta till så gör man sig lustiga över Greta Thunberg. Att ge sig på en liten späd tonåring är lågt, och skvallrat om smädarnas mentala omognad.

Polemik med förnekarna är meningslös, för de svävar ut och blandar bort begreppen. Antingen medvetet eller som en följd av begränsad begåvning.

Detta får räcka för i dag och vi slutar med att påminna om att världens kanske farligaste man, Donald Thrump, tillhör förnekarnas klandervärda skada. Det säger allt.

 

Fredag. Inget ” På spåret”, så vi får trösta oss med lite mat och gott dricka. Vi skall prova några närproducerade pilsner från Figeholm. Hustrun skall stå för den fasta födan, men kommer hon hem med hamburgare eller falafel ligger hon risigt till. Ett äktenskap klarar inte hur stora påfrestningar som helst.    Trevlig helg!

 

mars 6, 2020 at 4:34 e m 4 kommentarer

Opinion Larv

Vi tittade på Belinda Olsson och ”Opinion Live” på torsdagskvällen. Belinda O. har väl aldrig varit någon favorit, men hon har bättrat sig en aning, i ett avseende: Hon avbryter inte debattdeltagarna lika frekvent längre. Tillräckligt ofta, men ibland får någon tala till punkt.

Torsdagens debatt handlade bland annat om skolan och vi fick en delförklaring varför det i vissa stycken gått åt fanders i skolvärlden. Kvällens tema var ”Lågaffektivt bemötande”( LAB). För er som är lyckligt ovetande om detta fenomen kan vi kort beskriva: En lärare får aldrig brusa upp mot en obstinat elev. Har lärare och elev blivit oense så är det alltid lärarens fel. Inga hårda ord är tillåtna. Nej man skall sätta sig med eleven i marknivå och utan att blickarna möts skall man diskutera igenom problemet. Om detta tar hela lektionen i anspråk har ingen betydelse.

Ja ni förstår nog själva hur det är tänkt. Eller inte tänkt.

För att få en inblick i hur LAB fungera i praktiken besöker vi en skola, utsocknes. Skolbyggnaden har fått namnet: ”Glädjehuset”, för här skall alla vara nöjda och glada och genuint samförstånd och arbetsglädje skall genomsyra all verksamheten.

Vi har stämt träff med rektor Gullan Myhsphys som tar emot på expeditionen:” Heeeeeeeej! Vääääälkommen. Trevligt att du ville titta förbi. Jag förstår att du vill veta en del om hur LAB fungerar här på vår lilla trivsamma enhet.   Kort sammanfattning: Det fungerar fantastiskt. Faaaantastiskt” ” Detta låter ju bra. Kan rektor ge exempel?” ”Nej, inte rektor. Säg Mys-Gullan som alla andra. Rektor låter auktoritärt och känsliga elever kan känna sig hotade och i värsta fall kränkta.

LAB går ut på att lärarna aldrig får brusa eller höja rösten. Aldrig. Eleven skall alltid avgå med segern. Alltid. Annars kan hen bli kränkt. Om ex. lille Kalle spottar pedagogen i ansiktet så skall denne inte visa sig ledsen utan diskret torka bort loskan så omärkligt som möjligt. Visar han sig sårad kan eleven känna sig kränkt. Ett annat exempel: Om Lille Kalle barrikaderar dörren till skolsalen och vägrar att flytta på sig får man absolut inte fysiskt flytta på Kalle.   Nej. Det är tålamod som gäller. Drar det ut på tiden så får eleverna gå hem och ägna sig åt PBL.

”Store Kalle” kallar lärarinnan Ester för ”djävla hora” Här är det inte OK att bli arg eller ledsen. Då kan Store Kalle känna sig kränk. Nej det är nog lämpligt att Ester sätter sig ner och rannsakar sitt inre. Trots att hon är ungmö är det kanske så att hon i sin ensamhet tänkt lite syndiga tankar, så innerst inne är hon kanske en liten hora. Eleven har alltid rätt”

”Tack rektor Gullan. Vi har nog förstått. Nu skall vi skynda tillbaka till redaktionen och skriva ner våra erfarenheter.”

Ja, man upphör aldrig att förvånas: Det är lördag och lite regnig och blåsigt. Alltid något att fröjdas åt.

Trevlig helg!

oktober 26, 2019 at 10:14 f m 5 kommentarer

Försummelse

Bloggen har drabbats av viss ruelse. Varför då? Ångrar vi vad vi skrivit? Inte alls. Möjligtvis ångrar vi sådant som vi inte skrivit.

Nej, våra samvetskval grundar sig i att vi under alla år försummat det kanske allra viktigaste. Det som driver samhället och de flesta verksamheter framåt. Ex. skolan, statliga myndigheter, företag av skilda slag. Ja i stort sett. Allt

Vi syftar naturligtvis på en av de bärande hörnstenarna i samhällsbygget: Värdegrundsarbetet.

I dagens läge har denna verksam tonats ned en aning från att varit alla medborgares förbannade skyldighet att delta i. I skolor, statlig och kommunal förvaltningar har medarbetarna suttit i små eller stora kreativa grupper som efter många timmar och dagars arbete lagt fast en värdegrund som skall genomsyra hela verksamheten. Allt sammansmält till i några s.k. Ledord,att ständigt ha i åtanke i den dagliga verksamheten.

Vi kommer i hastigheten inte på så många exempel, men ett minns vi. Hushållningssällskapets stolta devis: Engagemang, kompetens utveckling Att just denna fastnat beror på att en medarbetare i periferin gjorde en travesti: Lavemang, impotens och avveckling. Vilken variant som bäst speglar verksamheten vill vi låta vara osagt.

Nu måste GK – bloggen ta sig i kragen och lägga fast en stabil värdegrund för vårt fortsatta arbete för samhällets bästa: Allt detta skall slutligen koncentreras i några klatschiga och målande ”ledord”.

Detta kommer att ta tid, vilket tråkigt nog kan leda till periodvis tystnad på bloggen. Vårt skrivande är oerhört angeläget men värdegrundsarbetet är ännu viktigare.

För ett ögonblick trodde vi att vi kommit på en passande slogan. Vi tänkte oss pryda redaktionsväggen med en inramad text med lydelsen:” Här fattas visa beslut.” Det visade sig att vi var lite sent ute. Redan i mitten av 1800- talet föreslog riksdagsledamoten Henrik Bernhard Palmaer att en platta med denna devis skulle fästas på riksdagshuset. Lite surt. Vi tyckte att vi kommit på något passande.

Nåja, vi tar nya tag och jobbar vidare. Skulle vi mot förmodan gå bet så får vi göra som många andra. Vi hyr in en konsult som till tonerna av sex- siffriga belopp värker fram något passande. Lite dyrt, men det måste få kosta att ligga i framkant

Kanske kan våra  läsare komma med bra, men billigare förslag?

I morgon är det torsdag. Härligt !

oktober 23, 2019 at 8:19 e m 2 kommentarer

Påsktider

Fredag, och det kan vara dags för ännu ett besök på ”Skolgossen Billys” läroanstalt. Det är ingen vanlig fredag utan ” Långfredag”, denna lidandet och pinans höjtidsdag. Detta passar bra, för dagens skola är i mångt och mycket en plåga för de inblandade.

Men på Billys skola har det skett stora positiva förändringar efter det att Kalle Kuleen tagit över undervisningen i engelska språket.

Det har blivit ett anmärkningsvärt kunskapslyft. Och inte nog med det. Undervisningssituationen har genomgått en remarkabel förbättring. Inga elever som stör utan alla sitter och jobbar ambitiöst med förelagda arbetsuppgifter. Helt enkelt en utmärkt arbetsmiljö för både elever och lärare. Hur kunde det bli på detta sätt?

Jo”, valpkullen” har äntligen fått en flockledare som inger respekt, men också förtroende. Kalle Kuleen är omtyckt av alla elever och dessa gör allt för att få Kalles uppskattning. Inte så att de fjäskar, utan man vill helt enkelt göra sitt bästa och vara till lags. Kalle håller inte på och tramsar med en massa nya pedagogiska underkurer utan han blandar katederundervisning med eget kunskapsinhämtande och praktiska övningar på ett sätt som stimulerar eleverna till stordåd. Allt fungerar perfekt och betygen blir därefter.

Jo, det var detta med betygen. Eftersom Kalle inte är behörig, enligt paragraferna, får han inte skriva under betygen själv utan detta måste göras av en behörig lärare.

Vid skolinfektionens besök konstaterar man att det finns en lärare som saknar adekvat utbildning: Kalle Kullen. Kalle var en nödlösning i brist på behöriga sökande men nu har situationen förändrats. Det visar sig att två nyutexaminerade kvinnliga pedagoger sök jobbet som lärare i engelska på skolan.

Kalle kallas till möte på rektorsexpeditionen, tillsammans med rektor Ullengrus och en representant från fucket.” Ja du Kalle. Du är säkert medveten om att du var en nödlösning i brist på behöriga sökanden. Nu är situationen en annan så vi ser oss nödgade att ersätta dig med en sökande med adekvata kvalifikationer. Även facket är av samma åsikt så du får sluta din tjänst efter terminsslut.”

Jaså ,jaha. Mig gör det inget, för jag klara mig alltid, men ni kan ju höra efter vad eleverna tycker.

När eleverna får reda på hur det ligger till blir det ett hiskeligt liv:” Men för helvete! Vi vill ha Kalle kvar. Den enda rediga lärare vi någonsin haft”Eleverna ordnar namninsamlingar till stöd för Kalle och på lördagar demonstrerar man på torget med banderoller och slagord” Vi vill ha Kalle kvar, vi vill ha Kalle kvar…”.

Inget hjälper för paragraferna måste ha sin gång. Kalle får sparken och vid terminsstart intar en nyutexaminerad rosenkindad kvinnlig lärare katedern: ”Hej, ni alla underbara kunskapstörstande elever. Jag heter Gudrun och jag har fått förtroendet att lotsa er i kunskapens spännande värld.

Nu gör vi en liten trevlig övning som uppmjukning. Vi ropar:” Hej allihopa” och känner hur samhörighetskänslan svetsar oss samman till en homogen kunskapssökande grupp. Hej allihopa!…. (Inte ett ljud).   Hej allihopa….

”Stå inte där och gapa kärringdjävul utan se till att vi får tillbaka Kalle i katedern. Du kan ta din samhörighetskänsla och dra åt helvete.”

Ni förstår vem som tagit till orda: ”. Busiga Billy”, som för ett tag såg ut att vara på rätt väg i skolan, för vidare befordran ut i livet som en samhällsnyttig individ.

Nu gick det som det gick, så därför avslutar vi berättelsen om Billys tragiska öde. Ett öde som kunde ha undvikas om lite sunt förnuft fått råda även i skolans värld.

Ja, så kan det gå när det blir fel. Tragiskt, och onödigt.

Men. Vi vill önska en Glad Påsk, samtidigt som vi hoppas att vår artikelserie skapar lite uppståndelse. Nog så passande i dessa tider

april 19, 2019 at 9:16 f m Lämna en kommentar

Skolgossen Billy. 3

Fredag, och det är dags för ett nytt avsnitt av vår serie om skolgossen Billy. Responsen är så överväldigande att alla tacksamma brev och vykort fått Postnord att gå på knäna.

Nåja. Skulle Postnord försvinna så kommer det en annan postförmedlare, ett byte som kanske vore till belåtenhet.

Vi noterar att vår verklighetsskildring från skolans värld fått våra politiker att vakna till. Det finns nu en majoritet i riksdagen som vill återinföra betyg i ordning och uppförande. Men lärarna är emot. Varför? Jo det är tämligen solklart. I dag kan en lärare vid samtal med föräldrar beträffande barnens ordning och uppförande svamla lite om att: ”Lille Kalle är lite livlig och uppfinningsrik men innerst inne är han en liten trevlig och go kille.” Detta sväljer vårdnadshavarna, men om de får svart på vitt i ett betygsdokument att lille Kalle är underkänd när det gäller ordning och uppförande då blir det ett helvetes liv. I värsta fall söker man med hotfull min upp läraren och kräver en ändring. Detta vill pedagogerna slippa.

Förra avsnittet av vår serie slutade med att Lärarinnan fick sparken, för att sedan mista livet i en trafikolycka.

Inför terminsstart sitter rektor Ullengrus och våndas. Han har inte personal så det räcker, och sökande till vakanserna är noll. En person med gedigen erfarenhet från olika delar av yrkeslivet läser i lokaltidningen om den besvärliga situationen. Kalle, han heter så, har en längre tid retat sig på att det bara förekommer en massa flum i dagens skola. Ingen frågar efter kunskap. Alla sitter bara och orerar om nya pedagogiska underkurer som inte leder någon vart. Jo, åt helsike.

Kalle tar kontakt med Rektor Ullengrus via telefon. Ett kommunikationsmedel som inte är så vanligt i dagens läge . ” Är det rektor Ullengrus ?” ” Ja det är jag”. ”Jo jag heter Kalle Kuhleen och jag läste att det är brist på lärare inför terminsstart”. ”Ja du menar pedagoger”. ”Nej jag menar lärare, vanliga hederliga lärare som kan förmedla kunskap och på köpet lära eleverna att veta hut”. ”Njaa Detta låter lite reaktionärt och rimmar illa med skolans värdegrund” ” Ja ja. Skit i det. Vi struntar i detta, men skulle ni inte hitta någon sökande så står jag till förfogande. Ring. Inte mess, mejl eller annat nymodigt tjafs.”

Riiiing. Riiing. ” Kuhleen”   ”Ja hej det är rektor Ullengrus. Är ni fortfarande intresserad av jobbet som engelsklärare” ”. Jo då. Om jag får sätta lönen själv och tillämpa den pedagogik som jag finner lämplig, även om den strider mot skolans värdegrund.” Ullengrus sitter i en besvärlig knipa så han ser sig tvungen acceptera villkoren.

Terminsstart. Billy och hans polare har fått kännedom om att det kommer en ny engelskalärare.” Ha ha ha, har ni hört. Det kommer en karldjävel som skall försöka lära oss engelska: Ha ha ha . Den faen skall vi knäcka direkt”.

Eleverna är samlade i lektionssalen och man hör ett förväntansfullt sorl när Karl Kuhleen anländer. På något vis väcker hans entré förundran bland eleverna. Det är något i mannens manér som är ovant. Här kommer en lärare som inte flackar med blicken och som inte drar igång haranger om: ”Hur trevligt det skall bli, och hur mycket han sett fram emot att få möta alla kunskapstörstande underbara elever”.

”Sitt!” Några sätter sig, men inte Billy och hans polare.” Här skall du inte komma och beordra mej att sitta, lärardjävel”. Kalle har en gammal pekpinne av trä och den drämmer han i katedern med sådan kraft att det bara blir småflisor. ”Sätt dig och håll käften annars skall jag vrida nacken av dig din förbannade lymmel. Från och med gör du som jag säger. Alltid. Kom inte dragande med att du skall anmäla mig, för det skiter jag i. Får jag sparken så gör det inte mig något, men du går miste om möjligheten att lära dig något vettigt: Engelska och folkvett. Sitt, och stick aldrig upp fler gånger. Har du förstått. Billy är alldeles mållös och sitter bara och gapar. ”Jaaaa det haar jag.”

Lektionen fortlöper lugnt och stilla och Billy upplever för första gången att han lärt sig något tack vara att Lärare Kalle kan göra sig hörd i avsaknad av stök, tjafs och stim.

Billy och polarna samlas efter lektionen:” Det var en hård jävel. Nästan lika tuff som Bruce Willis. Men han verkar bra. Vi ligger lite lågt med stöket och sparar det till musiklektionerna med Agda Brööhl”.

 

april 5, 2019 at 11:59 f m Lämna en kommentar

Skolgossen Billy. 2

Fredag. Det är lite kackel ute i riket. Inte minst inom Bankvärlden. Vi kommenterar inte detta, för man blir bara tvärförbannad. Vi gläder oss istället åt alla lovord som möter oss på redaktionen.

Än en gång har en av våra samhällsskildringar gjort makalös succé. Brev strömmar in från hela riket från tacksamma läsare. Vi skall citera ett som kommit ända från Drageryd: ” Tack GK- bloggen för en intressant inblick i dagens skola. Det är fantastiskt att läsa om exempel på en väl fungerande läroanstalt. En skola fri från hämmande regler och krav som hindrar den unga individen från att utvecklas till en självständig, fritt tänkande människa, som står väl rustad för steget in i vuxenvärlden. Kanske inte så beredd för arbetslivet, men med alla förutsättningar att bli en kompetent bidragstagare”

I dag fortsätter berättelsen om vår lille skolgosse Billy. Förra avsnittet slutade med att rektor Ullengrus hotade med att lärarinnan Lilla- Britta skulle konfronteras med de gossar som påstod att hon visat otillbörligt fysiskt intresse för skolgossarna.

Lilla- Britta och eleverna var kallade till rektorsexpeditionen en måndagskväll kl. 19. 00. Närvarande var också en kvinnlig psykolog, specialist på att förhöra unga människor som upplevt något traumatiskt. Även polismakten var på plats, representerad av fjärdingsman Byling. Samt naturligtvis rektor Ullengrus och Billys föräldrar.

Innan mötet hade gossarna hackat en stor gul lök och gnidit sig med fingrarna i ögonen, vilket orsakade att de såg alldeles förgråtna ut. Deras röda ögon noterades av den kvinnliga psykologen som propsade på att de små gossarna skulle beredas tid att stressa av och komma till lugn.” Vi måste ge pojkarna tid till att bearbeta och stressa av.” Ur sin väska tar hon fram olikfärgade små bollar av garn som hon räcker över till eleverna.” Nu skall ni sitta och plocka med dessa och när ni smekt och bearbetat bollarna en tid kommer ni att känna att spänningarna släpper och en inre harmoni infinner sig”.

Billy och de andra begrep inget, de heller, men de åtlydde uppmaningen och när irritationen i tårkanalen upphört ansåg de sig rehabiliterade och redo för en genomgång av det skedda,( som inte hade skett)

Nu känner jag harmoni” skriker Billy.” Bra Braaa Braaaa, jättebra”. Det är den kvinnliga psykologen Barbro Fölhage som ger utlopp för sin entusiasm.” Du är sååååå duktig Billy. Jättebra! Jättebäst! Jag visste väl att det skulle fungera. Braaaaaa, Braa Jättebra. Men jag vill vara säker på att ni är fullkomligt avstressade och harmoniskas. Därför gör vi en annan övning, som har den positiva bieffekten att vi bättre lär varandras namn. Vi ställer oss i en ring och sedan skall ni åskådliggöra vad ni heter med rörelser. Hela kroppen skall vara engagerad. Titta på mej: ”Jag heter Babsan, jag heter Babsan”. Medan Babsan tassar runt, krumbuktar hon sig å det märkligaste. I ett moment kastar hon huvudet bakåt med sådan snärt att atlaskotan får sig en törn. Detta lägger viss sordin på stämningen men nu anser man att utfrågningen kan ta sin början.

Medan en stödkrage införskaffas till psykologen, tar rektor Ullengrus till orda.” Ja. Det har kommit klagomål från dessa tre elever som säger att de utsatts för sexuella trakasserier. Enligt elevernas utsago har lärarinnan Lilla – Britta tagit skamgrepp på de ynglingar som nu finns närvarande. Förnekar eller tillstår den anklagande?” Ånyo blir Lilla -Britta blodröd i ansiktet och svetten rinner i en rännil utefter ryggraden ”, Jaaaaaa haaaar inttte inte pååååå något sääätt antastat gossarna. Deeetta är löööögn”.                  

Rektor Ullengrus:” Eftersom den tilltalade svarar osammanhängande och ger ett intryck av psykisk instabilitet stannar jag här, och psykolog Barbro Fölhage får ta över:

”Mina kära pojkar. Skall vi ta en omgång till med garnbollarna eller skall vi sätta oss ner och smaka ur en påse godis?” ”För faen, vi tar godiset”. Nu har det skapats förtroende mellan psykologen och pojkarna: ” Nå Billy: Nog var det väl så att du upplevde att Lilla- Britta blev upphetsad när ni kom nära varandra:” ” Ja för faen” ”. Nog kunde du se tecken på stegrad upphetsning när hon tog dig på låret:” ”Ja för faen. Kärringen blev stenkåt” ” Hur upplevde du Billy, det hela. Var uppriktig och rak”.” Det var fullständigt vidrigt att komma kärringen så nära. Hon luktade vitlök och mal-kula något alldeles förbannat”

Så höll man på ett par timmar, med smärre avbrott då man ägnade sig åt de avstressande garnnystanen. Om man skall försöka vara objektiv kan man nog tycka att Psykologens frågor var aningen ledande.

”Jag känner att jag med stöd av denna utfrågning bör entlediga Lilla – Britt Fölhage från sin tjänst, med omedelbar verkan”, avslutar rektor Ullengrus,

Nu bryter Lilla -Britta ihop, och hulkande avlägsnar hon sig så fort henne brutna kropp medger.

Samlingen upplöses och grabbarna sammanstrålar utanför skolan där det klämmer några öl för att fira:” Ha ha ha ha. Där fick hon, kärringdjävulen. Vilken djävla nolla. Fy fan va kul när hon bröt ihop. Ha ha ha, det här måste vi göra om. Haggan vi har i musik kunde gott få sig en omgång också”.

Vi slutar här för idag men vi kan i förbigående meddela att engelskalärare Fölhage tragiskt omkom några dagar senare då hon på cykel kolliderade med en långtradare. Hon hade av okänd anledning kommit över på fel väghalva.

Detta verkar bli spännande och så vitt vi kan förstå så ger berättelsen en trovärdig bild av tillståndet i dagens skola. Ni som har avvikande mening är välkomna att kommentera.

Som sagt: fredag. Inget på spåret. Då kan det kanske vara läge att i skymningen slå följe med Allvarlige Alvar på en tur till skogen för att kolla om Morkullorna börjat sträcka med lite intensitet. Har ni istället en Dal-kulla inom räckhåll kan ni stanna hemma i TV- soffan.

Trevlig helg!

 

 

mars 29, 2019 at 4:25 e m Lämna en kommentar

”Den blomstertid nu kommit”………. Och gått

Samma visa varje år. Tidningarna översvämmas av bilder på glada studenter som rusar ut till anförvanter och väntande fordon från vilka de under en rundtur, lite runda under fötterna, demonstrerar sin glädje över att ett antal års helvete är över. Bilderna har ofta texten: ”Nu väntar friheten” ”Eleverna rusar ut i friheten och framtiden” osv.

Jaså. Är det inte precis tvärt om? Nu är det fria, ”ansvarslösa” livet slut och det är dags att fixa egen försörjning genom att punktligt, varje morgon, gå till ett jobb som i bästa fall finns. Nu duger inte längre: ”Äsch, jag känner inte för det i dag”. Om så är fallet får nog en provanställning ett abrupt slut. Nej, nu går man till ett företag med en chef, arbetsledare eller förman som kanske är precis lika ”fett korkad” som läraren i matematik. Nu är inte ordvalet: ”Håll käften gubbdjävel” lika gångbar, utan det får knytas en och annan näve i fickan medan den egna käften bör förbli stängd.

De som får chansen till ett jobb är de som på något sätt visat sig dugliga. Ofta är det ett hyggligt bra betyg som är inkörsporten. Betyg. Ett förhatligt ord för många, men kom med förslag på bättre urvalskriterier.

En kategori elever går ut i verkligheten efter att hela skoltiden matats med information om att alla rättigheter tillfaller eleven medan skyldigheterna lyser med sin frånvaro. Det är oftast föräldrarna som står för informationen: Det skall du veta min gosse. Du skall inte låta någon lärardjävel sätta sig på dej. Stå upp för din rätt eller och låt bli att gå dit om du inte känner för det. En del av dessa ungdomar hamnar i livslångt bidragsberoende och sitter hemma framför TV på dagarna och förfasar sig över att ”deras skattepengar” går till invandrare och ”annat pack”. Detta säger individer som aldrig bidragit med en enda krona till statskassan.

Obs! Alla som har en bakomliggande problematik i form av div. handikapp raljerar vi inte över. Det är bara att hoppas att de under resans gång fått all den hjälp som de är berättigade till, och får det också i framtiden. Problemet är inte: De som vill men inte kan. De som kan men inte vill tycker vi inte så synd om. Att ett skolfientligt synsätt och kunskapsförakt ibland får hjälp på traven av föräldrar eller andra vårdnadshavare är illa.

Det råder lärarbrist i riket. Jag hörde på radio om en kommun som erbjöd ganska saftigt lönepåslag för att locka till sig en lärare från en annan ort. Sakta börjar lärarkåren omvärderas. Från att ha betraktats som ett arbetsskyggt, förhatligt gäng som bara längtar till alla långa lov börjar insikten spira om att bra lärare behövs i katedern. Och att de skall ha hyggligt betalt. Det är ett måste annars söker sig de duktiga andra yrken.

Än en gång, alla ni som gnäller och skäller på ”värdelösa lärare”: Sök lärarutbildningen och visa omvärlden, en gång för alla, hur en slipsten skall dras.

juni 20, 2016 at 11:33 f m Lämna en kommentar

Huvudsaker

Klädmodet varierar med årstid, och mellan åren. Det som är ”inne” ena året är sinnebilden för töntighet påföljande. Ganska egendomligt egentligen. Och enfaldigt. Vi har påtalat detta tidigare.

Att det varierar med årstid är mera begripligt. Bikini mitt i vintern, utomhus, skvallrar om vårdbehov. Vi tycker nog att det tilltagande, men inte tilltalande, missbruket av kepsar, hattar och mössor inomhus också pekar i den riktningen. Vi tycker definitivt att en vårdinsats är påkallad för de som försvarar detta oskick. Bloggen efterlyser svar på frågan, varför man skall sitta med en stor stickad mössa på sig inomhus, vid normal rumstemperatur. Vi vill ha vettiga svar, gärna medicinskt underbyggda, och nöjer oss inte med: ”Lille Kalles identitet sitter i huvudbonaden. Lille Kalle blir kränkt om man ifrågasätter hans rätt att ha kepsen på inomhus. Det skvallrar om ett auktoritärt synsätt att ifrågasätta elevens fria klädval.”

Av tradition är det endast gamla damer och spädbarn som har huvudbonad på inomhus. Om tonåringar vill sälla sig till denna kategori kan man tycka att det är deras ensak. Icke! Bruket bidrar till allmän dekadens.

Var går gränsen för ett hyfsat beteende, exempelvis i skolmiljön? Mössa på? Fötterna uppe på bänklocket? Högljudda vädersläppningar? Svordomar med samma akustik? Kränkande tillmäle? etc. Möss-missbruket har ett symbolvärde, och de lärare som accepterar detta gör det inte för att det tycker det är snyggt och OK. Skälet är att de resignerat eller inte behärskar situationen, och ”elevkåren” har än en gång gått segrande ur striden. Lärarens auktoritet har åter blivit lite kantstött. ”Det är väl inte att tjafsa om en sådan bagatell. Det är bättre att lägga kraften på viktigare disciplin-problem”

OK, visst, låt gå. Men gör då det.

Musikvärlden bär en del av skulden. Förgrundsfigurer i olika genrer fryser sällan om huvudet. Winnerbäck har en stor sticka mössa neddragen över ansiktet. På gott och ont. ”Rappare” står av någon anledning och pekar på skorna hela tiden, samtidigt som de pratar rytmiskt. I stora mössor.

Och visst. Ja ja. Van Morrisson har ofta en liten löjlig, urvuxen hatt, men han är så bra, så han är förlåten. Vi hittade ett lite äldre klipp med en yngre Van Morrison. Här saknar han hatt och han sjunger sin gamla hit, Moondance, och det som gör den här versionen extra intressant är att man får Santana, Dr. John m.fl. på köpet. Bildkvalitén är dålig, men musiken är bra.

Åter till huvudsaken. För en del artister och andra kulturpersonligheter har en viss huvudbonad blivit ett signum och varumärke. Chaplins plommonstop och Garbos basker, är exempel från den gamla goda tiden. En nutida efterföljare är glaskonstnären, Bertil Vallien som ständigt bär något som ser ut som en korsning mellan stinsmössa och basker. Utomordentligt ful, men vi lever i ett fritt land. Vad vi däremot har svårt att acceptera är att Vallien vid ett krogbesök för några år sedan, vägrade att ta av sig sin huvudbonad. Detta orsakade en del rabalder. Helt i onödan. Vallien verkar vara, en åtminstone normalbegåvad karl, med de flesta hästarna hemma i spiltan, och han borde hålla sig för god för sådant trams. Ta av mössan, ät och håll käften. Det är inte krångligare än så. Sen kan han åka hem, ta på stinsmössan och skapa konstglas. Om det nu finns någon hytta kvar.

Glas, från tidigare produktion, har man slagit sönder. De som fattade detta beslut har inga mössor. De har inget att sätta dem på. Huvudlöst.

april 4, 2016 at 10:22 e m Lämna en kommentar

Blått en dag…

Vi fortsätter med skolskandalen i Mönsterås. Rektorn på Mönsteråsgymnasiet, Eva Blom, har som tidigare nämnts bjudit in till information om utbildningen via rosa lappar till flickor och dito blå till gossarna. Detta orsakade ett ramaskri och vänner av jämlikhet och könsrollsbekämpning har vridit sig i plågor. Ortens tidning, ”Barometern” ägnade i fredags halva lokalsidan åt detta flagranta brott mot sunt strävande mot lika kön. Även vi på bloggen tyckte det lät uppseendeväckande så vi söker upp Hildur Common-Sense, kvinnliga rektorn på Gröna Köpingens HögstadieSamrealskoleGymnasium.

”Nå, hur ser du på det timade i Grannkommunen. Är det inte förfärlig”.

”Förfärligt? Jo det kan man nog säga. Det är förfärligt att man i ”Barometern” slösar en halvsida på detta. Orsaken kan inte bara vara nyhetstorka utan också bristande omdöme. Inte faen skulle reportrarna på vår egen ”Termometern” slösa spaltutrymme på sådan skit. Man brukar snacka om storm i ett vattenglas. Varför är man upprörda? Det är väl inget att bråka om? ”Man befäster könsroller” Ja, det är väl bra det. Vad är det för fel på könsroller?

Vi på GK–Gymnasiet vill naturligtvis att så många som möjligt väljer vår utbildning. Om vi i misspinkad jämställdhetssträvan skulle skicka ut information till killar på rosa lappar där de erbjuds ett kursutbud som omfattar frigörande dans, ljusterapi, sminkkunskap, modedesign eller handarbete skulle vi inte få en enda sökande, inte heller om tjejerna via blå papper blir upplysta om kurser i traktorpulling, moped-trimning eller folkrace. Nej här på GK-gymnasiet ägnar vi oss åt väsentligheter. Vi slösar inte tid på kontraproduktivt smörja utan koncentrerar oss på att ge kunskap för en framtid i livets hårda skola. De får inte bara lära sig alfabetet och multiplikationstabellen utan också att veta hut, så de passar in på de arbetsplatser som ev. står till buds när det är så dags. Dessutom får de plugga in ett antal psalmer så de kan sjunga med på skolavslutningen som hålls i kyrkan, och ingen annanstans.

Därutöver kan kurser erbjudas som tilltalar pojkar och flickor men ingen skall tvingas läsa sådant som inte passar respektive kön. Vill någon kille gå en kurs i handarbete (stickning, virkning) så skall han få, men då får han finna sig i att bli grovt mobbad.

Jämlikhetstjafset har gått för långt. Jag är kvinna och rektor. Ett jobb som en man kunde haft. Nu har jag detta jobb på grund av min kompetens, men om jag hade könskvoterats till rektorsstolen hade jag blivit tvärförbannad.

Nej nu har jag inte tid längre. Vi har en lärare som är hemma och vilar upp nerverna och jag skall gå in och vikariera för denne. Det är inte på alla lärosäte där detta sker. Nej rektorn sitter fastlimmad i expeditionsstolen och eleverna lämnas vind för våg när någon lärare är sjuk. Det är sjukt.”

Vi tar adjö av rektor och anträder hemfärden med en del nya tankar om skolan och behandling av könet.

februari 1, 2016 at 7:38 e m Lämna en kommentar

Äldre inlägg


Arkiv

Skriv i din e-postadress för att få notiser om nya inlägg på Gröna Köpingens Blogg!

Gör sällskap med 39 andra följare

Kalender

juni 2021
M T O T F L S
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
282930  


Humor
Fler besökare till bloggen
Blogglista.se