Posts tagged ‘GAS’

Begriplig politik

Politik är intressant och engagerar ett flertal medborgare i samhället. Dock inte alla, för valdeltagandet är inte hundraprocentigt. Det borde det vara och man kan undra varför inte folk bryr sig utan istället stannar hemma på soffan.
Vi inom GRIS tror oss veta hur det förhåller sig. En tjatig hustru, som år efter år mal om samma sak orsakar leda, och en luttrad mansperson slår med tiden med automatik dövörat till. Obs! Detta gäller inte bloggen, men vi har hört att detta fenomen är ganska utbrett på annat håll.
Det är samma med politiker. Man mässar och mal, debatt ut och debatt in, dag ut och dag in, I den mån man får mala på för debattledarna, som tycks ha tagit som sin livsuppgift att avbryta debattdeltagarna så fort de hinner öppna munnen.
Största problemet är nog trots allt att man tjatar om samma sak hela tiden. Det är budgetar, försvarspolitik, flyktingproblematiken, kriminalitet, vård och omsorg, skola plus en hel del annat som folk börjat tröttna på. Man lyssnar inte längre och bryr sig inte.
Så går det som det gick. Regeringskris och nyval på vårvintern.
Allt är egentligen vårt fel. Hade det inte strulat med valsedlarna så hade GAS ( numera GRIS ) tagit hem en jordskredsseger och det parlamentariska dödläget hade aldrig uppstått. Ja egentligen är det Högsbys fel eftersom tryckeriet på orten inte vågade trycka våra valsedlar. Högsby är roten till mycket ont.
Men nu är vi på gång igen. GRIS har gjort entré i politiken som en nydanande frisk fläkt. Vi har modet och förståndet att lyfta fram de små, men ack så viktiga frågorna. Det som påverkar väljarnas vardag långt mer än allt det som hittills ältats till leda.
Vård och omsorg engagerar först när man är sjuk och skolgången har vi stökat undan sen länge. Nej, i vardagen väger Morkullejakt, sandalförbud och P3-nedsläckning betydligt tyngre och det är här som vi inom GRIS kommer att kraftsamla. Vi slutar här för dagen, på grund av tidsbrist, och återkommer nästa gång med önskemål om förbud mot teflonstekpannor, en ödesfråga för sund mathållning.

december 3, 2014 at 8:46 e m Lämna en kommentar

Särimner

Chocken har lagt sig. Förlamningen, som höll på att övergå i likstelhet, börjar släppa och uppmuntrade av alla GK-medborgare, som uttryckt sin bestörtning över vårt eventuella frånfälle från blogg och politik, börjar vi känna att det är dags för ett återinträde på den politiska arenan. Det är naturligtvis oerhört bittert att se en kassaskåpssäker valseger förbyta i ett monumentalt fiasko på grund av tekniska petitesser. Vad hade inte en seger för GAS/CNP betytt på den lokala och globala arenan? Men att gråta över spilld mjölk är bortkastad möda, så nu tar vi nya friska tag.
Vi inser att varumärket GAS/CNP för alltid kommer att förknippas med debacle och valsedelsstrul så därför gör vi en smärre kosmetisk förändring, utan att vi för den skull ruckar på vår politiska värdegrund.
Vårt nya partinamn blir från och med nu: GRIS (GAS revansch i samhället). Kan man tänka sig ett bättre namn på ett parti som saluför smakligt valfläsk som saknar motstycke? Vi kan ävenledes behålla vår logga efter smärre justering.
Likt Odens odödlige galt, Särimner, reser vi oss efter slakten, och är återuppståndna, redo för nya politiska utmaningar, och en spikrak marsch mot makten vid nästa val.
Fyra år kan tyckas vara en lång tid, men tiden går fort när man har roligt.
Redan om någon vecka kommer vi att presentera nya inslag i vårt valmanifest. 2014 års version ligger fast men vi gör kompletteringar under resans gång fram till 2018. Vi garanterar att vi på intet sätt kommer att snegla på omvärlden, och plagiera andra partiers mer eller mindre begåvade idéer. Centerns förslag att legalisera månggifte lekte oss ett tag i hågen, men vi insåg snabb att detta skulle förta en del av spänningen i vardagen.
Vi kommer med helt nya, unika idéer för en bättre framtid i GK.
Väl mött under vår nya paroll: ”Svinaktigt kul med GRIS”

september 24, 2014 at 10:50 e m 3 kommentarer

Katastrof

Vilken monstruös katastrof! Vilket gigantiskt dråpslag.
Bloggen är helt förlamad och tillintetgjord.
Som vi tidigare konstaterat stod GAS/CNP inför en förkrossande seger både på riksplanet och lokalt. Vinsten skulle bara manifesteras genom en mängd valsedlar som skulle läggas i valurnorna den 14/9.
Vi har med stegrad irritation väntat på en försändelse från tryckeriet. Inte en valsedel hade anlänt sistliden vecka. Vi ringer upp Högtryck AB, ”Ditt tryckeri i alla väder”, för att få en förklaring till den uteblivna leveransen. Inget svar. Ytterligare ett dussin påringningar blir lika resultatlösa.
Tiden börjar bli knapp så vi tar tjänstebilen och reser de tre milen västerut för ett besök på plats.
Tryckeriet verkar tomt och öde och ett antal påringningar och kraftfullt bankande på dörren resulterar i intet. Nu börjar vi ilskna till på allvar och efter ett par rejäla sparkar på dörren ser vi en glipa i gardinen där ett par skräckslagna ögon betraktar oss. Efter högljudd uppmaning öppnas dörren sakta, och en ömklig varelse visar sig i dörren. Ut träder en, faktiskt ganska bredaxlad och satt typ, men som tack vare hejdlösa gråtattacker ser liten och tanig ut.
”Dom var här” stammar han fram med bruten stämma. ”De var här” upprepar han och kroppen rister i hejdlös gråt. ”Vilka var här?” undrar vi. ”Grabbarna med västarna.” Vilka grabbar och vilka västar? ”De hårda grabbarna med västar med olika blommor på. Det var rosor, maskrosor, nejlikor, blåklint, prästkragar, vitsippor, blåsippor och klöverblad. Allra otäckast var en ettrig lite magerlagd kärring med stora glasögon som hade en röd väst med F1 på, tror jag. Jag tror att det betyder Formel 1. I händerna hade de järnrör och högafflar, hammare och skäror och de sa att jag skulle råka djävligt illa ut om jag tryckte valsedlar åt GAS/CNP. Jag vågade inte effektuera er beställning. Jag blev fullständigt panikslagen och har bara suttit här och tryckt bakom gardinen sen dess. Jag törs inte.” Nu gråter han så hejdlöst att det inte går att urskilja vad han försöker säga.
Vi inser att det är kört och en rundringning till andra tryckerier ger inget positivt resultat. Antingen är tiden för knapp eller så törs de inte.
Vilken fruktansvärd antiklimax. Vilket makalöst fiasko. Här har vi byggt upp förväntan hos medborgarna och så skiter det sig på grund av en liten petitess, valsedlarna.
Vi är fullständigt tillintetgjorda och frågan är om vi orkar resa oss efter detta debacle. Just nu ter sig allt nattsvart och meningslöst så vi tar farväl av våra läsare för kortare eller längre tid. Kanske orkar vi inte komma tillbaka alls. Kanske repar vi mod igen, till glädje för en stor, trogen läsekrets med gott omdöme. Vi får se.
Tack för det som varit, hälsar Bo von Bloghster (f.d. bloggare?)

september 8, 2014 at 6:40 f m 3 kommentarer

Valfeber

valfläskValet närmar sig och man märker en stegrad nervositet bland politiker ute i riket. Hur skall det gå? Får jag behålla min riksdagsplats? Kan jag sitta kvar som kommunalråd ytterligare en mandatperiod.
All denna oro och undran slipper vi här i Gröna Köpingen. GAS/CNP (Grön AnSamling/Centrala nöjdhetspartiets) valseger är redan i hamn, med en förkrossande majoritet. Visserligen skall väljarna hasa sig till urnorna och lägga sina röster men detta är en ren formsak.
Vårt valmanifest har mottagits med en enorm entusiasm. Vi har inte mött någon som ifrågasatt en enda punkt i vårt genomarbetade manifest. Särskilt den första och viktigaste valfrågan: ”Återinförd sträckjakt på morkulla” har fått ca 300000 jägare i hela riket att jubla. Här har vi en mängd röststarka anhängare som dessutom är beväpnade. Segern är vår.
Våra politiska motståndare sliter i sitt anletes svett med valaffischer och annan propaganda. Det gör inte vi. Det behövs inte eftersom, som vi tidigare konstaterat, segern redan är i hamn. Vi vilar oss i form för att med friska krafter ta itu med att infria våra vallöften.
Vi har inget emot våra meningsmotståndares affischer och valpropaganda, men vi blir lite vrånga när de stjäl våra idéer. Det mest flagranta exemplet är centerns: ”Närodlad politik”. Låter det inte förvillande likt GAS/ CNP:s gamla kända devis: ”Närodlad erotik”. Ledord som manar till försiktighet med utomkommunalt umgänge. Detta skall självklart inte ses som ett utslag av rasism utan ett sunt värnande om genuin GK-kvalitet vad gäller befolkningens utseende och egenskaper. Våra ortsbor har unika karaktärsdrag och ett sätt att värna dessa, och dessutom ytterligare stärka desamma, är viss grad av kommunal inavel. Lite enligt Öländsk modell, men med bättre resultat.
Detta visste man förr, när utsocknes friare fick på skallen om de vågade sig till dansen i grannbyn.
En del av motståndarnas valslogans står vi lite undrande inför. Ta ex. KD-s: ”Stärk mattekunskaperna. Inför idrott varje dag.” Motion är bra och stimulerar säkert både kropp och själ men på vilket sätt är det speciellt bra för just mattekunskaperna?
Vi är inte avogt inställda till centerpartiet. Tvärt om. Om inte GAS/CNP funnits kunde det vara ett alternativ, men ibland står vi lite frågande. Vi har vid det laget glömt förslag om månggifte m.m. men hur driver man sin valkampanj? Kan man inte hitta på något eget. Innan vi insåg att vi inte behövde kampanja hade vi bl.a. en affisch med budskapet: ”Fler stora företag = fler jobb”. Ni har sett centerns budskap? ”Fler små företag = fler jobb”. Det behövs inga ingående analyser eller avancerade matematiska beräkningar för att inse att centern är lite skevt ute.

Väl mött vid valurnorna. Lägg din röst på GAS/CNP, för en framtid i välstånd och välmåga, som ger en förlängd tidsfrist fram till den slutgiltiga urnan.

september 2, 2014 at 9:58 e m Lämna en kommentar

Valstrategi

Det börjar dra ihop sig. Fjortonde september ligger inom räckhåll och de politiska partierna samlar kraft och manskap inför slutspurten.
Vi inom GAS/CNP ligger lågt. Iskallt avvaktar vi när våra motståndare leker romen av sig och när de utarbetade och slaka inväntar valdagen, slår vi till med obönhörlig styrka.
I mycket god tid, augusti 2013, presenterade vi vårt genomarbetade valmanifest och nu har väljarna haft tid att låta budskapet sjunka in. Strax innan valdagen slår vi till och översköljer väljarna med information och argument som kommer att få våra motståndare att framstå som löjliga amatörer.
GAS/CNP:s seger är visserligen redan klar, men vi vill gå i mål med stil och med en majoritet som kommer att framstå som historisk. Vi kalkylerar inte med 100 procent väljarstöd, för det finns alltid en och annan vilseledd stolle, men vi anser att 98 % ligger inom räckhåll.
Kära läsare. Ta än en gång del av stolparna i vårt manifest
och bläddra gärna tillbaka och begrunda och beundra hur våra argument presenteras och analyseras.

juli 17, 2014 at 9:48 e m 2 kommentarer

Valstrategi

Tiden fram till 14 september krymper stadigt. Vårt parti, Grön AnSamling (GAS), har rönt en enorm uppmärksamhet och uppskattning. Lovorden haglar över vårt valmanifest och några politiska motståndare existerar knappast längre. Vi vågar redan nu slå fast att vi kommer att gå segrande ur valet med en röstandel på ca 98 %.

Detta är oerhört glädjande, men känns ändå inte riktigt bekvämt. Vi ser i dagarna vad personer med diktatoriska anlag kan ställa till med och vi är rädda även vi kan komma att betraktas som lite autokratiska.

Innan GAS såg dagens ljus lanserade vi ”Centrala Nöjdhetspartiet”, CNP, som en plattform för sunda politiska idéer. Vi ville ha en motpol mot alla som är missnöjda med allt och alla och som bara gnäller även när det inte är befogat. Det är det i stort sett aldrig här i GK.

Nu startar vi upp partiet CNP igen. Ett parti som kommer att driva exakt samma frågor som GAS och med vilka vi kommer att samarbeta, under och efter valet. Det är alltså egalt vilket parti man röstar på, med det positiva är att det inte kommer att upplevas lika totalitärt som med endast ett, totalt dominerande parti.

För en tid sedan var det en första valduell på riksplanet mellan Reinfeldt och Löfven. Det var det vanliga käbblet där man lanserade sina nya politiska idéer. Samma idéer som inte för så länge av motparten egendom.

Vi vill inte avgöra vem som gick segrande ur striden, men vi måste erkänna att toppolitiker är skickliga och slipade och inte helt lätta att sätta på pottkanten. De måste vara duktigt pålästa och ha siffrorna i huvudet. Det har påpekats tidigare. I jämförelse med oanständigt högt avlönade, ibland inkompetenta företagsledare, är politiker inte överbetalda. De skall vara ständigt tillgängliga och redo att ta debatten var som helst, och när som helst när ex. media kallar. De har långa arbetsdagar och är värda sina arvorden, som inte kan anses orimliga.

Vi tyckte nog att Reinfeldt såg lite sliten ut. Löfven såg ut som vanligt, vad nu det kan betyda. De utstrålade inte på långa vägar den entusiasm och dådkraft som GAS och CNP:s valarbetare. Dessa hedervärda medborgare, i kampen för ett ännu bättre Gröna Köpingen. Det skall i ärlighetens namn sägas att de inte blir särskilt överansträngda, för det finns inte så mycket att göra. GK är redan så bra som det rimligen kan bli.

valfläskCNP

april 7, 2014 at 9:38 e m Lämna en kommentar

Företagsbarometern

Vi har allt som oftast anledning att titta på vad som händer och sker i vår vänort Mönsterås. Vi uppmärksammade att ”Mönsteråsbloggen” noterat att Nyföretagandet i Kommunen är lite skralt. M-ås ligger på plats 266 bland 299. Detta tyckte Jonny inte är så bra siffror.

Hur ser det ut hos oss här i Gröna Köpingen? Vi kontaktar Nyföretagar-strateg-konsulten Sune Cohmmers för att få lite fakta. ”Nå Sune. Kan du visa lite siffror”. Sune ser märkbart nöjd ut där han sitter bakom skrivbordet och gungar i kontorsstolen. ”Helt fantastiska siffror. Vi har i dagsläget noll nyföretagare och vi ligger på delad sista-plats i riket”. ”Nu hänger jag inte med. Är detta bra?” ”Jättebra. Vi är så fantastiskt nöjda med de företag vi har och vi varken vill eller behöver ha några nya. Låt oss lite slumpmässigt titta på olika delar av företagandet i kommunen. Vi väljer handel och service.

Vi har ex. en pizzeria. Den går alldeles utmärkt, och de bakar underbara Calzone och Capricciosa. Fick vi ett par pizzerior till så gick alla tre i konkurs på grund av överetablering.

Det finns ett (1) apotek. Två vore ett för mycket, särskilt här i GK där alla är nästan sjukligt kärnfriska. Eftersom den ovan nämnda pizzerian inte saluför kebab, är behovet av magmedicin obefintligt.

Vi har precis så många frisörer som vi behöver till vår befolkning, som har en för breddgraden normal hår-tillväxt. Ett par salonger ytterligare skulle sänka lönsamheten för alla.

Vi har ett Systembolag. Det räcker. Skulle det vara kö någon gång är det bara positivt för då kan man under väntetiden gå och fantisera och drömma om de fantastiska Whiskyflaskorna för 1250:- som man skall inhandla, efter en Lottovinst. Frugan skulle också få någon Amarone och då är det bra att memorera var de står.

Vi har en (1) kyrka. Här är det nästan frågan om överetablering med tanke på antalet besökare. Det var lite annorlunda i kyrkan i vår vänort Mönsterås nyligen. När Ingemar Nordström var där och spelade var det ganska välbesökt. Jag var inte där, för ”Saxparty” är inte riktigt min grej. Enligt vederhäftig information var det trevligare än förväntat, med en repertoar som låg en bra bit från Saxparty-stuket.

En parantes. (Jag råkade på Ingemar Nordström i mitten av 60-talet. Ingemar var militärmusiker, och orkestern från I11 (tror jag det var) förgyllde ärtsoppan på torsdagar, i matsalen vid Flygflottiljen, F12. Nordström hade precis startat sin dansbandskarriär, efter att ha börjat som jazzmusiker. Jag slog mig i slang med saxofonisten och undrade lite vanvördigt hur han orkade stå och spela dansbandsmusik kväll efter kväll utan att kräkas. ”Fy faen. Det är inte kul, men jag måste ju försörja mig. Om jag bara spelade jazz skulle jag svälta ihjäl.”)

”Här finns ett exakt lagom antal livsmedelsbutiker, med ett sortiment som tilltalar alla, med en kvalitet som motsvarar prisbilden. Dyrt och bra, billigt och sämre. Varianten ”Billigt och bra” är oftast en utopi, som bygger på att kunden faller för lurendrejistiska erbjudande i stil med: Ta två, betala för tre.

Fler butiker skulle bara betyda än mer tveksam marknadsföring, och osunda metoder för att slåss om en begränsad kundkrets.” ”Jo men det kunde ju komma kunder utifrån, som handlade här i GK”.

”I helvete heller! Här skall vi inte ha några utsocknes. Tveksamma existenser, vars besök skulle ge ökad, miljöfientlig bilism. Om de promenerar eller åker häst och vagn kan de med viss tvekan vara välkomna.

Ökad hästskjutsaktivitet skulle innebära ett lyft för GK:s enda Friskola, ett Naturbruksgymnasium som drivs av ”Hästhållningssällskapet AB” (HS). Huvudmannen håller med olika metoder på att riskera hela verksamheten, så ett lyft för Hippologin vore välkommet. Vi skall titta närmare på HS senare.

Om det går åt fanders skall vi inte ha någon ny friskola innanför GK:s rågångar. Vi satsar på kvalitet i skolan.

Vid närmre eftertanke kanske vi skulle välkomna nyetablering av en speciell form av livsmedelshandel: Gårdsbutiker. Denna verksamhet är ett enastående lyft för såväl smaklökar som miljö. Inga mer eller mindre plågsamma, långa, miljöfientliga transporter av dödsdömda grisar, där en och annan stressas ihjäl. De som överlever får också sämre smak pga. stresshormoner. En by- slaktare som vi är bekanta med brukar säga: ”Slakta aldrig en gris som skriker”, d.v.s. en stressad Nasse. På större slakterier är det ett helvetes liv.

Idealet vore någon form av ”självplockning” i Gårdsbutiker, där kunden väljer sina kotletter ”på rot”. ”Den där lille nöff-nöff vill jag ha”. En vänligt sinnad slaktare kliar den lille grisen bakom örat, sätter bultpistolen till pannan (på grisen) och denne dör lika ostressad som en yrkesmedveten kommunalarbetare. För att reducera kilopriset kan kunden erbjudas att hjälpa till med skållning, skrapning och urtagning m.m. För den intresserade, vore det säkert trevligt med en slaktsup. Tillverkad på eget gårdsbränneri.

Så här ser framtidens livsmedelshandel ut, och nyföretagande i denna bransch välkomnar vi å livligaste.

När det gäller våra industriföretag, av större och mindre format, återkommer vi vid annat tillfälle. Vi nöjer oss med att slå fast, att det räcker med de vi har. Industriell verksamhet har ofta en negativ baksida i form av miljöfientliga släppningar och med tanke på vår fantastiska natur bör försiktighetsprincipen gälla.”

Vi tackar Sune för denna intressanta redogörelse, som visar att GK:s sistaplats på företagar-barometern är en positiv nyhet.

Vi skall passa på att avliva en gammal seglivad myt som säger att fri etablering och konkurrens är av godo. Jaså, för vem? Ja inte för den stackars pizzabagaren på en liten ort som slåss med ett halvdussin gelikar om en för liten kundkrets. Varför skall sju pizzerior gå i konkurs när en med monopol hade gått bra. Nu kommer tugget om kvalitetshöjande konkurrens och pressade priser. Ja, ja visst, men det finns bättre lösningar. En lösning, med GAS som upphovsman, lägger vi nu till vårt valmanifest: Etableringsransonering.

Vi stannar i pizza-branschen, men systemet kan tillämpas på vad som helst, och var som helst.

Med folkbokföringen som underlag gör man en skattning hur många presumtiva pizzakunder det kan tänkas finnas i samhället. Vi antar att denna beräkning ger vid handen att en (1) pizzeria kan tänkas motsvara behovet. Hugade bagar-spekulanter får anmäla sig på kommunkontoret och efter en okulär grovsortering lottas en pizzeriaetableringslicens ut bland de kvarvarande. Den lycklige vinnaren får nu ett halvårs provbakningstillstånd och efter liden tid görs en utvärdering, där kommunala testätare avger sitt omdöme. Detta kompletteras med omdömen från slumpvis utvalda konsumenter på gatan. Om allt är som det skall har vi nu en näringsidkare som på goda kund-grunder kan se framtiden an med tillförsikt.

Så får det bli i GK efter valet om ni nu har det goda omdömet att ni röstar på GAS.

PS. Utöver ökad gårdsförsäljning skulle en liten nygammal matbutik vara välkommen. En affär lik den som fanns i vår vänort Mönsterås i svunnen tid. Den låg vid Storgatan, där butikerna skall ligga, och bakom disken stod en äldre gentleman och slog in socker, mjöl, kaffe m.m. i prydliga paket, nästan som julklappar, fast papperet var brunt. Det var inga sketna plastpåsar eller dito av papper där handtagen går av och varorna rasar ut på parkeringen. Det bästa av allt. Hade min hulda Moder glömt att handla någon råvara till kvällsmålet, var det bara att ringa E.A. så ställde han ut ett paket för avhämtning i privata ingången. Det var den tid, innan långfingrad individer orättmätigt tillskansade sig andras egendom. Det hände aldrig att paketet försvann, trots att dörren var öppen dygnet runt. Detta var en kostnadseffektiv och trevlig form av kvälls- och helgöppet. Det underlättade naturligtvis att E.A. bodde i fastigheten. DS

april 2, 2014 at 7:00 f m Lämna en kommentar

Ny hetsförmedling

Jag stötte på Allvarlige Alvar för någon dag sedan. Han satt på parkeringen utanför macken, bakom ratten i sin Land Rover och småskrattade i sin ensamhet.

”Det var väldigt vad du är munter. Har du vunnit på Lotto?” ”Nej, tyvärr inte, men jag kunde inte hålla mig för skratt när jag läste kvällstidningarnas löpsedlar. Här står vi med en allvarlig kris i östra Europa som kan ta hus i helvete, men inte en rad på löpet. Nej det är melodifestivaler och lilla Estelle för hela slanten. Vart är samhället på väg? ”Men Alvar. Överdriver du inte lite nu. Så farligt kan det väl inte vara om Svensson får reda på om lilla Estelle har magknip”. Nej, det har ingen betydelse, men det allvarliga är att Svensson inte vet vad som händer i Ukraina och Syrien. Det måste vara viktigare än Lill-Sessans hälsotillstånd. Ja, inte för Viktoria och Daniel naturligtvis. Omsorgen om den egna avkomman sitter djupt i varje förälder och så skall det vara, fast ibland går det snett.

Objektivitet är inte föräldrars starkaste sida. Själv har jag försökt att tillämpa lite klarsyn, och inte alltid trott att mina små telningar är ofelbara och utan skuld vid kontroverser bland kamrater och i skolan. Min egen lille Pelle, som nu är en välartad självförsörjare, kom ibland hem och ansåg sig orättvist behandlad. Jag lade mig inte i, men undersökningar i det tysta, visade att lille Pelle inte alltid var helt utan skuld. Han hade kanske varit uppkäftig och betett sig illa mot lärare och kamrater. Hade jag kommit rusande och förbehållslöst ställt upp på min son, utan alla fakta i målet, hade jag kanske invaggat gossen i tron alltid bli uppbackad, oavsett vad som hänt. Då kanske inte Pelle blivit så välartad, utan gått ut i livet med en skev uppfattning om egen förträfflighet och oförvitlighet.

Jag är faktiskt glad att mina barn nu är så stora att de lämnat skolans värld. Med hyggliga kunskaper, kanske till en del tack vare att vi manade på och såg till att de inte skolkade och levde rövare.

Jag har en lite hemmagjord teori, varför det gått lite snett i skolvärlden, och resultaten dalat. Det här kommer jag att få faen för, och bli idiotförklarad, men det struntar jag i.

Om vi backar till ”begynnelsen” så hade vi en skola som alla skulle gå och där flertalet också såg det som en förmån att få lära sig det som behövdes för en lyckosam framtid.  Det var ibland lång skolväg, till fots, men de små barnen knatade på, glada över att få lära sig räkna och skriva. Det var lite som i dagens U-länder där barnen inte sällan springer 2-3 mil, enkel resa, överlyckliga över förmånen att få sitta i skolbänken. De är inte bara lyckliga över möjligheten till lärdomar utan också för att de slipper att slava från morgon till kväll med tungt, omänskligt barnarbete.

Svenska skolbarn är förbannade över att skolan tar tid från dataspel och liknande, och tar denna ”kränkning” som ursäkt för ett oacceptabelt uppförande.

Vi hoppar lite i tiden, fram till dagens skolbarn, som är avkomma efter de generationer, som lärt sig se skolan som ett evigt, onödigt helvete. Ett påhitt av illasinnade människor som gjort allt för att djävlas.

Uppbackade av vilsegångna psykologer och pedagoger invaggades man succesivt i förvissningen om att man hade en massa rättigheter, men inga skyldigheter. ”Eleven i Centrum”. Skolan är till för mig. Om jag vill, och känner för det. Det är jag som bestämmer och här skall det inte komma någon djävla lärare eller rektor och tala om vad, och hur, jag skall göra. Då blir jag kränkt!

Denna åsikt har förstärkts med åren och dagens skolbarn är fostrade i andan: ”Bara rättigheter, inga skyldigheter” och Gud nåde den lärare eller motsvarande som ser sig manad att påminna lille odygdige Kalle om att detta synsätt kanske är lite skevt. Då tar det hus i helvete och föräldramobben kommer stormande och skall utkräva hämnd.

Vi måste få en förändrad grundsyn på skola och lärande. Bland lärare, elever och inte minst föräldrar.

 

Om ni röstar på Grön AnSamling, GAS, i september skall ni få se på en skola som kommer sakna sin like i Norden, ja hela Europa.

Verksamma steg på vägen är dessa:

– Beivra skolk med kraft.

– Inför betyg tidigt. ”Men då blir ju lille Kalle hetsad och stressad.” Det är intet mot hur stressad Lille Kalle blir när han gått ut gymnasiet och upptäcker att han inget kan, och inte får något jobb. Något han inte förstått under resans gång, på grund av silkesvantar och avsaknad av raka besked.

– För att kolla lille Kalle, skall solklara betygsmål och kriterier skapas. Inget svammel i stil med ”Eleven skall med viss handledning visa förståelse för…….  ” Tjurbajs! Inför nationelle prov i alla ämnen. Ofta. Det ger underlag för rättvis bedömning oavsett om man går på Lundsberg eller bland vanligt folk.

– Lägg energi, inte bara på de svaga eleverna (de skall naturligtvis ha all hjälp), utan också på de duktiga. Det är i första hand dessa som skall fixa våra pensioner.

– Lyft undan elever som av olika skäl förpestar tillvaron för kamrater och lärare. Det är inte den mobbade som skall flyttas på, utan mobbarna. Sätt gärna stöket i en egen klass. ”Men då blir ju lille Kalle brännmärkt och stigmatiserad!”. Vi skiter i det. Han skall inte få förpesta tillvaron för oskyldiga kamrater, oavsett bokstäver i alfabetet. Det är kanske synd om lille Kalle men han mår inte bättre för att han får djävlas med andra. En ”specialklass” skall handhas av pedagogiska plusvarianter, som med pondus och skicklighet kan hantera detta klientel. Det är inte alltid så att lilla späda” fröken Gunhild”, med pipig röst, flackande blick och bleksiktig hy, är kapabel att hantera buset.

– Se till att vi får lärare med rätta egenskaper och kunnande. Man skall väl, för bövelen, inte kunna komma in på lärarhögskolan med minimala poäng. Anständiga löner är ett sätt att konkurrera om begåvningarna, som annars väljer andra yrken där de slipper bli trakasserade av ungdomar, som av olika skäl inte lärt sig att veta hut.

– Slutligen. En mirakelkur som skulle göra underverk: Låt myndigheterna tillsätta ett par, tre tjänster, i smyg, i varje kommun, där lämpliga personer, mot god lön, tjänstgör som förebilder för skolungdomarna. Dessa skall jobba inkognito och deras uppgift blir att tala om för ungdomarna hur häftiga och fett coola de blivit tack vare toppbetyg i skolan. Det skall vara fulltatuerade, lite råbarkade rappare, som ungdomarna kan se upp till och identifiera sig med. ”Jävla häftigt alltså, liksom. Nu måste jag börja råplugga så jag blir lika sjukt cool som ”Rappar-Kaljen” från Tensta.

Så sjukt enkelt är det! ”Och kom inte och säg att jag har fel. Då är ni fel ute.”

 

Jag tror att Alvar blev en smula upphetsad. Han är tydligen rätt engagerad i skolfrågor. Med betoning på rätt. Vi kan inte se att vi har avvikande mening. Alvar får ta plats i BUN när vi kommer till makten i GK.

mars 16, 2014 at 7:00 f m 6 kommentarer

Ohälsocentrerat

Vi minns barndomens gamla sjukstuga. Ingen inrättning man längtade till, för man svävade inte i osäkerhet om vad slags verksamhet som ägde rum innanför väggarna, sedan man som skräckslagen sexåring fått en böld på armbågen skuren. Utan bedövning.

Nu är det andra tider. Sjukstugor och vårdcentraler har ersatts av: ”Hälsocentraler”. Vad är nu detta? En tummelplats för frisksportare?

Vi har iakttagit dessa förvirrande namnbyten i grannskapet, men dessbättre inte här i Gröna Köpingen. Ännu.

Vi kontaktade socken-fältskären Verner Skalpell för att få en sakkunnig kommentar beträffande dessa nymodigheter:

”Vi noterade för en tid sedan att vår vänort Mönsterås har infört den nya och hurtfriska benämningen på den gamla vårdinrättningen. Vi ville naturligtvis också visa framfötterna och framstå som lite progressiva. Därför införde vi benämningen ”Hälsocenter” på vårt gamla sockenhospital. Detta var inte helt oproblematiskt och vi fick ganska omgående återta vårt ursprungliga varumärke. En avgörande faktor var klagomål från ett antal kvinnor som sökt sig till hälsocentret i tron att det handlade om ett ”Gym”, men som snart nog låg uppfläkta i gyn-stolen för ingående intima studier, sedan personalen missuppfattat vad damerna efterfrågade.

Vi vill inte framstå som rigida bakåtsträvare genom att framhärda med benämningen ”Sockenhospital”. Vi tycker i och för sig att det klart och tydligt framgår att det handlar om en inrättning som avses att hysa socknens sjuklingar.

Eftersom Hälsocenter ledde till missuppfattningar har vi sneglat på begreppet ”Ohälsocentral”.  Vi vill dock i dagsläget inte binda upp oss för något alternativ. Vi har fått en del pengar friställda, för vilka vi skall hyra in reklam- och marknadsföringskonsulter som kanske kan hitta på något slagkraftigt. Vår ekonomi är synnerligen god eftersom vi inte behövt kalla in några hutlöst kostsamma hyrläkare. Vi har också sparat in en del penningar på narkossköterskor. Vi utför numera de flesta kirurgiska ingreppen utan bedövning, vilket naturligtvis är kostnadseffektivt. Dessutom kommer inte dessa patienter tillbaka i brådrasket, vilket lett till en ganska låg beläggning.

Vid belastningstoppar kallar vi in ett par pensionärer som beredvilligt ställer upp för ett hanterligt arvode. De är de gamla legendariska stetoskop-jonglörerna, doktorerna Hopp Jerk och Bosse Bredhäck som hjälper oss när det är av behovet påkallat.

I stället för regelrätta hyrläkare, har vi fått tillgång till synnerligen effektiva ”Ohyra-läkare” i stället. Huvudlöss och vägglöss har fått en överraskande renässans i och med det allt mera florerande oskicket med gränsöverskridande resande. Moderna, miljövänliga bekämpningsmedel, bitet inte längre på de objudna gästerna men med lite tur och skicklighet har vi lyckats komma över ett restlager DDT från 60-talet. Det var en lant- och skogsbrukare i Fagerhultstrakten som hade att antal kilo Hylobin och Gesarol liggande. Preparat, som inte bara är synnerligen effektiva mot snytbagge och rapsbagge, utan också fungerar bra mot huvud- och vägglöss.  Även mot flatlöss går det att nyttja, om man är försiktig i sitt umgänge.

Vi har anställt lantbrukaren som ”Saneringskonsult”, så vederbörande får ta de rättsliga smällarna, om div. myndigheter skulle ha synpunkter på de aktuella, eller snarare, inaktuella preparaten.

Sammantaget kan vi konstatera att sjukvården fungerar alldeles utmärkt här i GK”, slutar doktor Skalpell.

Och bättra skall det bli.

När GAS (Grön AnSamling) tagit makten, efter valet i september, kommer behovet av sjukvård att i stort sett försvinna. Framför allt psykiatrin, kommer att bli arbetslös, i och med att medborgarna kommer att trivas så alldeles förträffligt att depressioner och utmattningssyndrom förpassas till historien.  Att ”gå i väggen” blir ett begrepp som endast existerar för överförfriskade personer på väg hem från de pubar och krogar som kommer att finnas i stort antal i ett sundare och friskare GK. Grönsaker och vegetariskt leverne kommer att förbjudas, och som en följd av stort intag av rökt ål, feta såser mm. kommer ortsbefolkningen att bli så kärnfrisk att vi måste importera utsocknes sjuklingar för att hålla igång vårdapparaten.

Rösta på GAS. För en sund ”knopp” på en rund kropp.

februari 27, 2014 at 8:00 f m Lämna en kommentar

Färdig-stimmat

Vi berättade, lite skamsna, att vi för ett antal veckor sedan tittade på ett program med den tveksamma titeln ”Fittstim”.

Vi har tyvärr gjort om det, två torsdagar på raken. Programserien som nu är slut, handlade om feminism, och det som drev oss att titta var inte titeln, utan förhoppningen om att man bland de vilsegångna skulle hitta någon feminist med lite sunda åsikter. Det gick så där.

Vi kunde i alla fall konstatera att den tämligen medelmåttiga programledaren i bl.a. ”Debatt” Belinda Olson, visade sig inte bara vara förtjust i sin egen röst, med vilken hon avbryter debattdeltagarna, till egen förtjusning. Man kan kanske ana vissa narcissistiska drag. Ungefär hälften av programtiden ägnades åt närbilder på denna feministiska barrikadriddare. På kameramannens initiativ, eller på uppmaning, vill vi låta vara osagt.

Som alla andra program i denna tveksamma genre utmynnade det i ett enda stort frågetecken. Vart vill de komma?

En fråga i all enkelhet. Vad skulle hända om ett antal män började nyttja termer som ex. ”Tjejslem”. Det skulle bli ett djävla liv.

Men ”Gubbslem” är OK.

”Det gror ett hat mot feministerna”. Jaså? Hatet står väl feministerna för, riktat mot männen. Det är väl inte så konstigt om männen, av ren självbevarelsedrift, försöker gå i svaromål.

Vi i Grön AnSamling, GAS, älskar kvinnor. Vi är ”kvinnoister” och hälsar alla ”Hon” välkomna som jämbördiga samhällsmedborgare. Men militanta feminister betackar vi oss för och ser helst att de utövar sina konster på våra ovänners bakgårdar.

Detta blir lite svårt. Bloggen har inga ovänner. Vi är omtyckta och älskade av alla, eftersom vi framför de åsikter som alla uppskattar, delar, och vill höra.

februari 3, 2014 at 8:30 f m Lämna en kommentar

Äldre inlägg


Arkiv

Skriv i din e-postadress för att få notiser om nya inlägg på Gröna Köpingens Blogg!

Gör sällskap med 39 andra följare

Kalender

juni 2021
M T O T F L S
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
282930  


Humor
Fler besökare till bloggen
Blogglista.se