Posts tagged ‘skola’

Huvudsaker

Klädmodet varierar med årstid, och mellan åren. Det som är ”inne” ena året är sinnebilden för töntighet påföljande. Ganska egendomligt egentligen. Och enfaldigt. Vi har påtalat detta tidigare.

Att det varierar med årstid är mera begripligt. Bikini mitt i vintern, utomhus, skvallrar om vårdbehov. Vi tycker nog att det tilltagande, men inte tilltalande, missbruket av kepsar, hattar och mössor inomhus också pekar i den riktningen. Vi tycker definitivt att en vårdinsats är påkallad för de som försvarar detta oskick. Bloggen efterlyser svar på frågan, varför man skall sitta med en stor stickad mössa på sig inomhus, vid normal rumstemperatur. Vi vill ha vettiga svar, gärna medicinskt underbyggda, och nöjer oss inte med: ”Lille Kalles identitet sitter i huvudbonaden. Lille Kalle blir kränkt om man ifrågasätter hans rätt att ha kepsen på inomhus. Det skvallrar om ett auktoritärt synsätt att ifrågasätta elevens fria klädval.”

Av tradition är det endast gamla damer och spädbarn som har huvudbonad på inomhus. Om tonåringar vill sälla sig till denna kategori kan man tycka att det är deras ensak. Icke! Bruket bidrar till allmän dekadens.

Var går gränsen för ett hyfsat beteende, exempelvis i skolmiljön? Mössa på? Fötterna uppe på bänklocket? Högljudda vädersläppningar? Svordomar med samma akustik? Kränkande tillmäle? etc. Möss-missbruket har ett symbolvärde, och de lärare som accepterar detta gör det inte för att det tycker det är snyggt och OK. Skälet är att de resignerat eller inte behärskar situationen, och ”elevkåren” har än en gång gått segrande ur striden. Lärarens auktoritet har åter blivit lite kantstött. ”Det är väl inte att tjafsa om en sådan bagatell. Det är bättre att lägga kraften på viktigare disciplin-problem”

OK, visst, låt gå. Men gör då det.

Musikvärlden bär en del av skulden. Förgrundsfigurer i olika genrer fryser sällan om huvudet. Winnerbäck har en stor sticka mössa neddragen över ansiktet. På gott och ont. ”Rappare” står av någon anledning och pekar på skorna hela tiden, samtidigt som de pratar rytmiskt. I stora mössor.

Och visst. Ja ja. Van Morrisson har ofta en liten löjlig, urvuxen hatt, men han är så bra, så han är förlåten. Vi hittade ett lite äldre klipp med en yngre Van Morrison. Här saknar han hatt och han sjunger sin gamla hit, Moondance, och det som gör den här versionen extra intressant är att man får Santana, Dr. John m.fl. på köpet. Bildkvalitén är dålig, men musiken är bra.

Åter till huvudsaken. För en del artister och andra kulturpersonligheter har en viss huvudbonad blivit ett signum och varumärke. Chaplins plommonstop och Garbos basker, är exempel från den gamla goda tiden. En nutida efterföljare är glaskonstnären, Bertil Vallien som ständigt bär något som ser ut som en korsning mellan stinsmössa och basker. Utomordentligt ful, men vi lever i ett fritt land. Vad vi däremot har svårt att acceptera är att Vallien vid ett krogbesök för några år sedan, vägrade att ta av sig sin huvudbonad. Detta orsakade en del rabalder. Helt i onödan. Vallien verkar vara, en åtminstone normalbegåvad karl, med de flesta hästarna hemma i spiltan, och han borde hålla sig för god för sådant trams. Ta av mössan, ät och håll käften. Det är inte krångligare än så. Sen kan han åka hem, ta på stinsmössan och skapa konstglas. Om det nu finns någon hytta kvar.

Glas, från tidigare produktion, har man slagit sönder. De som fattade detta beslut har inga mössor. De har inget att sätta dem på. Huvudlöst.

april 4, 2016 at 10:22 e m Lämna en kommentar

Blått en dag…

Vi fortsätter med skolskandalen i Mönsterås. Rektorn på Mönsteråsgymnasiet, Eva Blom, har som tidigare nämnts bjudit in till information om utbildningen via rosa lappar till flickor och dito blå till gossarna. Detta orsakade ett ramaskri och vänner av jämlikhet och könsrollsbekämpning har vridit sig i plågor. Ortens tidning, ”Barometern” ägnade i fredags halva lokalsidan åt detta flagranta brott mot sunt strävande mot lika kön. Även vi på bloggen tyckte det lät uppseendeväckande så vi söker upp Hildur Common-Sense, kvinnliga rektorn på Gröna Köpingens HögstadieSamrealskoleGymnasium.

”Nå, hur ser du på det timade i Grannkommunen. Är det inte förfärlig”.

”Förfärligt? Jo det kan man nog säga. Det är förfärligt att man i ”Barometern” slösar en halvsida på detta. Orsaken kan inte bara vara nyhetstorka utan också bristande omdöme. Inte faen skulle reportrarna på vår egen ”Termometern” slösa spaltutrymme på sådan skit. Man brukar snacka om storm i ett vattenglas. Varför är man upprörda? Det är väl inget att bråka om? ”Man befäster könsroller” Ja, det är väl bra det. Vad är det för fel på könsroller?

Vi på GK–Gymnasiet vill naturligtvis att så många som möjligt väljer vår utbildning. Om vi i misspinkad jämställdhetssträvan skulle skicka ut information till killar på rosa lappar där de erbjuds ett kursutbud som omfattar frigörande dans, ljusterapi, sminkkunskap, modedesign eller handarbete skulle vi inte få en enda sökande, inte heller om tjejerna via blå papper blir upplysta om kurser i traktorpulling, moped-trimning eller folkrace. Nej här på GK-gymnasiet ägnar vi oss åt väsentligheter. Vi slösar inte tid på kontraproduktivt smörja utan koncentrerar oss på att ge kunskap för en framtid i livets hårda skola. De får inte bara lära sig alfabetet och multiplikationstabellen utan också att veta hut, så de passar in på de arbetsplatser som ev. står till buds när det är så dags. Dessutom får de plugga in ett antal psalmer så de kan sjunga med på skolavslutningen som hålls i kyrkan, och ingen annanstans.

Därutöver kan kurser erbjudas som tilltalar pojkar och flickor men ingen skall tvingas läsa sådant som inte passar respektive kön. Vill någon kille gå en kurs i handarbete (stickning, virkning) så skall han få, men då får han finna sig i att bli grovt mobbad.

Jämlikhetstjafset har gått för långt. Jag är kvinna och rektor. Ett jobb som en man kunde haft. Nu har jag detta jobb på grund av min kompetens, men om jag hade könskvoterats till rektorsstolen hade jag blivit tvärförbannad.

Nej nu har jag inte tid längre. Vi har en lärare som är hemma och vilar upp nerverna och jag skall gå in och vikariera för denne. Det är inte på alla lärosäte där detta sker. Nej rektorn sitter fastlimmad i expeditionsstolen och eleverna lämnas vind för våg när någon lärare är sjuk. Det är sjukt.”

Vi tar adjö av rektor och anträder hemfärden med en del nya tankar om skolan och behandling av könet.

februari 1, 2016 at 7:38 e m Lämna en kommentar

Betygsfri skola?

Vid sidan av gröna Köpingens högklassiga husorgan ”Termometern” tar vi också ibland del av en dagstidning med snarlikt namn: Barometern. En artikel signerad Johan Winsell fick oss att hicka till: ”Betygsfri skola skall införas på försök nästa år”. Vi läste artikeln ett antal gånger men kunde inte finna annat än att det handlade om en ”Läxfri skola”. Johan är en kompetent krönikör och är förmodligen inte ansvarig för rubriksättningen.

Vi på bloggen är skeptiskt inställda till bägge varianterna. Miljöpartiet vill i vanlig ordning gå i bräschen, även för denna tokighet, och man hänvisar till en skola i Mörrum som valt en ”läxfri väg”. Förmodligen rör det sig även här om språkförbistring. Det handlar nog, med tanke på orten, om en Laxfri väg”.

mars 27, 2015 at 8:53 f m 2 kommentarer

Skolexempel av skilda slag

Ungdomen av idag är föremål för mycken jämmer och klagan. Ofta välförtjänt, någon enstaka gång oförtjänt. Belackarna har mestadels ett antal år på nacken och den kritiska inställningen gentemot det yngre gardet tilltar med åldern. (Inte ungdomarnas, utan kritikernas) Kanske har fenomenet till en del med glömska och förträngning att göra.

Måhända håller vi på och petar i, just det, petitesser, men ibland tycker vi att kritik är befogad. Var går gränsen? Det skall ni få reda på nu, genom GRIS försorg. Vi tar i slumpvisordning.

Det är inte OK att leva rövare i skolan och kalla såväl kamrater som lärarinnor för horor. Manliga lärare och gossar får hålla till godo med tillmälen som bögdjävel mm. Vi kan inte förstå att detta inte beivras med kraft. Några dagar på tukthus skulle göra susen, men då är det väl risk att de små stackarna skulle känna sig kränkta.

Man skall lära sig att komma i tid och att hålla käften på lektionerna. Ja men då får inte lille Kalle leva ut sin spontanitet och han känner sig hämmad och låst.  Men sluta nu!

När GRIS tagit makten kommer skolsystemet att förändras i grunden. Inte genom en radikal omstuvning bland de ämnen som dagens elever anses vara i behov att läsa. Icke så. Förändringen ligger i att de inte bara skall läsa, de skall också lära sig något. Hur skall detta gå till? Jo det skall vi tala om.

Vi lyssnade på radio för ett tag sedan, och där intervjuade man i ett program (som jag inte kommer ihåg namnet ) en liten rumänsk gosse, ”Jag skulle så väldigt gärna vilja gå till skolan men jag har så dåliga skor att jag inte kan gå dit nu när det är kallt” Det fuktas i ögonvrån.

När GRIS kommer till makten skall vi inte bara lära barnen att stava till ”tacksamhet” de skall också lära sig förstå innebörden av detta i dagsläget okända begrepp. Deras vardag skall förändras radikalt och det skall bli förbjudet för ungdomar att ha roligt på andra platser än i skolan. För att få mat och kläder på kroppen skall barn och ungdomar som inte vill gå till skolan sättas i arbete, av inte alltför läskande slag. Man kan plocka skräp, plocka jordgubbar, handgräva dikenklyva ved, bryta sten eller vad faen som helst. Detta slipper de som självmant går till skolan och där uppför sig som folk och lär sig det som är av nöden. Då hasar sig ungdomarna sig ditför det stora flertalet har skor som duger, och att arbeta framstår för flertalet som ett sämre alternativ än skolbänkenMen detta är ju straffkommendering och tvångsarbete? Ja just precis. Absolut. Men effektivt. Låt oss pröva detta innan det går fullständigt åt helvete.

En hel generation håller på att gå förlorad av flera skäl. Har Ebola nått våra gränser? Nej det är värre än så. Från och med att man överger modersbröstet, eller snarare brösten, och den lille telningen kan kravla fram till datorn så placerar man sig där, och blir sittande. Resultatet blir urkalkaskelett och förtvinade muskler. Om man tittade på lärorika bloggar vore en sak, (vi har goda tips) men icke. Spel där man tar död på både folk och fä på löpande band är det som gäller. Jo, men de tränar upp minne, rymdsuppfattning och finmotorik. Jaså. Vad skall de med detta till om kroppen förtvinar?
Förbud!

Så har vi dessa förbannade mössor igen. Alltid och överallt. I skolsalen, i kyrkan, vid matbordet, i sängen, på muggen etc. Och värst av allt, kepsar med skärm som förmodligen är konstruerade för att blända av solen i motljus, bärs bakvända. Är man rädd att bli solbränd i nacken? Det ultimat töntiga är när kepsen placeras på tvären så att skärmen skyddar något av öronen. Förbud! Jo men mössor och kepsar är väl inget att härja omUngdomarnas identitet sitter ju i kepsen”. Denna åsikt framförs till 99 % av skolpersonal som inte har auktoritet nog att se till ett förbud efterlevs. Det är bekvämare att godkänna och blunda. Då är också det lättvindigaste att blunda, stänga öronen och titta bort när någon mobbas eller trakasseras med tillmälen enligt ovan. Mycket av problemen grundar sig i flathet och rädsla som man kamouflerar i flummiga termer. Man svamlar om integritet, okränkbarhet, individens frihet... bla bla bla , istället för att vidta enklaeffektiva åtgärder som alla begriper.

Apropå begriper. Inför inte betyg i fjärde klass. Börja redan i ettan. Ett betyg begriper alla innebörden av till skillnad från svammel vid mesiga kvartssamtal, eller vad kan tänkas heta idag.

Det finns mycket att hala fram i dagsljuset men vi slutar med det absolut värsta. De stackars små skolbarnen äter inte fisk! Däter inte sill, lax, ål, strömming, abborre gädda, ort, mört eller sutare. Det handlar om en kulinarisk dekadans som på sikt hotar folkhälsan. Det är vetenskapligt bevisat att fisk är bra för såväl kropp som själ. Forskning visaentydigt att man blir intelligent av fisk. Detta vet alla, men det är stört omöjligt att trycka i en skolunge en nyttig och närande strömming eller sill.

Varför har det blivit såÄr det föräldrarnas fel? Dåliga rådgivare i kamratkretsen? Födsel och icke hejdad ovana? Vi tror oss ha svaret. Man har i skolbespisningen provat ”fisk”, som inte är fisk, utan en till oigenkännlighet förvanskad råvara. Tror väl faen att barnen får avsmak. Bloggen har lösningen. (Vi gör ogärna reklam för andra orter än GK men här måste vi göra ett undantag, eller två noga räknat).

Skaffa fisk från Mönsterås. Denna ort som inte är helt motbjudande, trots att den är utsocknes, hyser inom sina rågångar fiskare och fiskförädlare av enastående snitt. På vägen mot Germanska filialen, förra semesterparadiset Oknö, huserar en familj som vi inte namnger för då är risken överhängande att de stormas av entusiastiska fisk-vänner, och det vill vi inte. Bloggen vill vara ensam i kön, än så länge. I denna lukulliska högborg tillreds helt fantastisk rökt och gravad lax. Ålar får röken en så gyllenskimrande patina att blotta anblicken är en njutning. Inlagd strömming är så övernaturligt god att salivflödet späder ut ättikslagen. Om vi även för den inlagda löksillen på tal, så blir det oss övermäktigt. Vi slutar där.

Tidigare nämnda Ål har en jämlike, i ett mera Nordostligt väderstreck. Där hittar man produkter som också gett den perfekta flat– och rundrökta ålen ett ansikte. Det finns här en liten hake. För att nå dessa förtjusande nejder måste man passera ett lite obehagligt samhälle som vi inte namnger, men har man väl krånglat sig förbi byborna, som går eller kör mitt i vägen, så är målet, eller snarare ålen, mödan värd.

Vart vill vi komma med dessa lovsånger? Jo, om det uppväxande släktet fick smaka på dessa delikatesser redan i unga år, skulle Mac Donalds få slå igen eller ändra sin meny radikalt. Skolbarnen skulle bespotta Cheeseburgarna och dubbelmenyer och istället kasta sig över fiskrätter med trendiga och fantasieggande benämningar som Macintorsk, Strömming och Sill i samlagFlata-rökt ål, Mac Flundri” mm.

Ovan nämnda föregångsmän, och kvinnor, har i dagsläget annan profession, men det är inte för sent att sadla om. Överge Bruket och vården, och den kateder som kanske fortfarande finns kvar, någonstans. Satsa istället på fiske och fiskförädling i stor skala, till glädje för en, förhoppningsvis växande skara som har smak och förstånd att uppskatta förstklassiga, nyttiga maträtter som har sitt ursprung i befjällade varelser från våra hav och sjöar. Ja, även ån och bäcken kan bidra.

Tack kära vänner för era insatser i folkhälsans tjänst.

Ps. Vår nye medarbetare Anders skall nästa gång få göra entré på bloggen med ett litet trevligt kåseri. Detta med anledning av ovan högst rättvist begabbade huvudbonader som klär skolbarnen(ja inte klär, utan som ungdomarna klär sig i.) Vi tror oss veta att Anders har en tänkvärd vinklingDS

mars 1, 2015 at 1:25 f m Lämna en kommentar

Vinster i vården

Vård, omsorg och skola är omdebatterade sektorer. Även vi på bloggen vill dra vårt strå till stacken. De delar av valmanifest som vi hittills hunnit presentera väger väsentligt tyngre men vi vill ändå ge vår syn på saken i dessa mera lättviktiga spörsmål, ytterligare en gång.

– Vår fasta övertygelse är att skolan bör förstatligas igen. Orsaken är enkel och solklar. Rättvisa! Lika förutsättningar för alla. En kommuns usla ekonomi skall inte få avgöra om, och i så fall vad, eleverna lär sig.

– Friskolor kan få finnas kvar i begränsad omfattning men den huvudsakliga drivkraften skall inte vara att leverera stora vinster till riskkapitalister.

– Vården. Hur skall vi ha det här? Skall aktörer inom vårdsektorn kunna tjäna pengar? Här är vi inte hundraprocentigt säkra. De vårdbehövande skall beredas en god omvårdnad och vinstintresse får inte leda till besparingar som går ut över patienterna. Men, vinster i vården kanske kan innebära något positivt?

Bloggen tror sig veta att systemet med vinster i vården tillämpats i GK under lång tid. För att få detta bekräftat, alternativt dementerat, beger vi oss till sjukstugan i GK, där doktor Hassan Hasard tar emot oss, i ett av stugans undersökningsrum, där vi blir ombedda att ta plats.

Tyvärr är det sparsamt möblerat så vår fotograf får ta plats i gyn-stolen i brist på annan sittplats. Vår manlige medhjälpare ser av naturliga skäl lite vilsen ut men har snart lagt sig tillrätta.

Hassan Hasard är i likhet med flertalet läkare i sjukvården av utländsk börd men han gör sig förstådd utan större problem.

Hasard berättar att han är sjukstugans chef och att han normalt har fem sjuksköterskor under sig. Inte så normalt tycker vi, och på vår fråga”Alla på en gång?” och ”Hur ofta?” får vi bara ett svävande svar. Hassan berättar vidare att gamle pensionerade Holländske fältskären Hopp Jerk ibland hoppar in som hyrläkare vid beläggnings- och lägringstoppar.

Nu till vår fråga: ”Accepterar ni på GK:s sjukstuga vinster i vården? Hassan Hasard ser förvånad ut. ”Accepterar? Hela vår verksamhet bygger på spel och vinster. Vi tillämpar ett fullständigt genialt system som bygger på maximal rättvisa och solidaritet. Avgiften, 100 kr, satsas patienterna på vår landstings-roulett och de som vinner får komma under vård samma dag. Vi lottar ut så många vinnare som vårdapparaten klarar av under dagen. De som förlorar får återkomma nästa dag för nya försök. Detta är så nära den maximala rättvisan som man kan komma. Ingen mannamån och alla har samma chans, oavsett etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller härstamning. Ja, inte riktigt alla, för de utsocknes som söker sig hit får, utan egen vetskap spela på ett manipulerat hjul. De vinner aldrig och det kan ses som en seger för folkhälsan. Man vet aldrig vad dessa existenser lider av eller kommer dragande med. Släpper vi in dem kanske vi får anställa en ohyre-läkare också. Det diskuteras i dagarna om en utbyggnad av sjukstugans lokaliteter. Det skulle ge möjlighet att införa andra spelformer vid sidan av rouletten. En utbyggnad av ortopeden skulle bereda plats för ett antal goda poker-händer och på ‘Öron, näsa hals’ skulle säkert några Straight fluss passa in”, slutar doktor Hasard.

Vi återvänder till redaktionen, något förbluffade men också imponerade över denna geniala lösning. Tyvärr fick vi inte några bilder från besöket, för vår fotograf somnade på sin något udda sittplats. Kvinnor i bekantskapskretsen har berättat att de känner sig lite obekväma i den aktuella situationen, men slipper man bli skärskådad så är det uppenbarligen en vilsam och trivsam möbel.

december 17, 2014 at 7:15 f m Lämna en kommentar

Fungerande friskolor: Hästhållningssällskapets Naturbruksgymnasier

Det drar ihop sig till skolstart, och våra tankar går med automatik till skolans värld med dess problem och glädjeämnen.

Som vi med sedvanlig precision, tidigt förutspådde, har skolan varit ett hett ämne i valrörelsen. Inte minst kring friskolorna har debattens vågor svallat höga. Kanske inte skolorna som idé, utan under vilka former, och av vem de drivs. Det verkar nu som man från ansvarigt politiskt håll börjar luta åt att de värsta avarterna skall försvinna från marknaden. Det är bra. Friskolekoncerner, vars enda mål är att leverera så mycket pengar som möjligt till ägarnas fickor är naturligtvis inget som för den haltande bildningsprocessen framåt. Inte heller aktörer som såg elevpengen som en möjlighet att räta upp ekonomin, i annan mindre lukrativ verksamhet, och som sedan stod yrvakna och kliade sig i huvudet när elevkullarna minskade på grund av låga födelsetal 16 år tidigare. ”Vad gör vi nu? Vi får göra utbildningen billigare. Kvalitén blir kanske sämre men elevpengen är densamma.”

Det är en ganska mörk bild som tecknas av friskolorna, generellt, så vi känner det som vår plikt att lyfta fram exempel på väl fungerande lärosäten med kompetenta och ansvarstagande huvudmän.

Tidigare har vi besökt två skolor med nya fräscha idéer. Vi lovade att återkomma med reportage från ett besök på en tredje friskola som bedriver verksamhet i grannskapet. Det var läge att avvakta en tid, till dess att formerna för undervisningen, och dess innehåll, fått lite fastare konturer i en turbulent tid.

Nu har vi nåtts av beskedet att planerna nu ligger fast, för åtminstone 3-4 veckor framåt, så vi verkställer besöket.

 

I gränstrakterna mellan Smedby och Valdemarsvik hittar vi huvudkontoret för ”Hästhållningssällskapet” (HS). Detta är en drygt 200-årig organisation vars ursprungliga affärsidé är att bistå med rådgivning vid uppfödning av remonter. Nu kan man kanske tycka och tro att behovet av hästar inom krigsmakten inte är speciellt stort i dagsläget, så vår första fråga till VD Hans ”Halle” Matsson blir: ”Kan man inte betrakta er verksamhet som lite passé? Är inte hästen utmönstrad i militära sammanhang?” Här blir Halle lite skarp i blicken och replikerar: ”Kan tyckas så, men vi i sällskapet har alltid drivits av en obändig vilja att se framåt. Har ni inte hört talas om miljömål och klimathot? Vi är ganska övertygade om att det kommer att bli förbud mot fossila bränslen vid krigföring och då står vi rustade med kompetens för rådgivning i hippologiska spörsmål. Förutom kavalleri och hästdraget artilleri verkar beridet infanteri vara ett möjligt scenario. Kanske kan också marinen vara i behov av hästkrafter, om nu bara pållarna tål sjön och inte blir sjösjuka.

I väntan på detta lyft för verksamheten har vi slagit oss in i friskolebranschen för att ha något att göra och kanske också få lite friska elevpengar att dryga ut hushållskassan med.

Naturligtvis sneglar på vi vad tonåringar tycker är skojigt. Jord och skog är inte så populärt längre, så de inriktningarna sköter vi numera lite med vänsterhanden, mest för syns skull. Näringen får ta huvudansvaret, medan vi tar hand om elevpengen.

Men små söta djur är omtyckta. Därför satsar vi helhjärtat på gymnasial Naturbruksutbildning med inriktning mot kaniner, ormar, ödlor och vandrande pinnar. Vi tror att kaninhoppning och ormtjusning kan bli attraktiva inslag i en utbyggd landsbygdsturism.

Vi tittar också på omvärldens nu så populära idrottsgymnasier. Skidor, fotboll, skytte, friidrott m.m. Tyvärr verkar det mesta redan upptaget, och vi vill inte plagiera, utan strävar efter att även i detta sammanhang vara lite unika. Det mesta pekar på att vi kommer att starta upp en gymnasial idrottsutbildning med inriktning: Slungboll. En gammal hederlig gren som vi med viss nostalgi minns från vår skoltid.

För att eleverna inte skall tycka att skolarbetet blir enformigt och monotont flyttar vi runt verksamheten mellan olika orter. Nya stimulerande miljöer i stort sett varje månad. Vi startar och lägger ner olika inriktningar i rasande takt och ibland vet inte ens lärarna vid terminsstart att vi introducerat nya spännande saker och flyttat till annan ort.

Just i dagarna har vi nya djärva grepp på gång. Elevbostäder, som mönstrats ut på grund av mögelangrepp, skall bli flyktingförläggning. Lite färg på väggarna så är allergiproblemet löst.”

Innan vi hinner ställa den berättigade frågan, varför boendemiljö, som tidigare ansågs otjänlig, nu plötsligt duger åt flyktingar, reser sig Halle hastigt och kastar sig in i bilen, för färd till ett möte med ”Förvanskningsutskottet” (FU)

Efter detta abrupta avsked återstår inte annat än att resa hemåt. Mäkta imponerade. Så här bra kan det bli, med en utvecklingsbenägen, engagerad och kompetent huvudman, som endast har en sak för ögonen: Eleven och utbildningen i centrum.

augusti 13, 2014 at 4:54 e m 1 kommentar

Ny hetsförmedling

Jag stötte på Allvarlige Alvar för någon dag sedan. Han satt på parkeringen utanför macken, bakom ratten i sin Land Rover och småskrattade i sin ensamhet.

”Det var väldigt vad du är munter. Har du vunnit på Lotto?” ”Nej, tyvärr inte, men jag kunde inte hålla mig för skratt när jag läste kvällstidningarnas löpsedlar. Här står vi med en allvarlig kris i östra Europa som kan ta hus i helvete, men inte en rad på löpet. Nej det är melodifestivaler och lilla Estelle för hela slanten. Vart är samhället på väg? ”Men Alvar. Överdriver du inte lite nu. Så farligt kan det väl inte vara om Svensson får reda på om lilla Estelle har magknip”. Nej, det har ingen betydelse, men det allvarliga är att Svensson inte vet vad som händer i Ukraina och Syrien. Det måste vara viktigare än Lill-Sessans hälsotillstånd. Ja, inte för Viktoria och Daniel naturligtvis. Omsorgen om den egna avkomman sitter djupt i varje förälder och så skall det vara, fast ibland går det snett.

Objektivitet är inte föräldrars starkaste sida. Själv har jag försökt att tillämpa lite klarsyn, och inte alltid trott att mina små telningar är ofelbara och utan skuld vid kontroverser bland kamrater och i skolan. Min egen lille Pelle, som nu är en välartad självförsörjare, kom ibland hem och ansåg sig orättvist behandlad. Jag lade mig inte i, men undersökningar i det tysta, visade att lille Pelle inte alltid var helt utan skuld. Han hade kanske varit uppkäftig och betett sig illa mot lärare och kamrater. Hade jag kommit rusande och förbehållslöst ställt upp på min son, utan alla fakta i målet, hade jag kanske invaggat gossen i tron alltid bli uppbackad, oavsett vad som hänt. Då kanske inte Pelle blivit så välartad, utan gått ut i livet med en skev uppfattning om egen förträfflighet och oförvitlighet.

Jag är faktiskt glad att mina barn nu är så stora att de lämnat skolans värld. Med hyggliga kunskaper, kanske till en del tack vare att vi manade på och såg till att de inte skolkade och levde rövare.

Jag har en lite hemmagjord teori, varför det gått lite snett i skolvärlden, och resultaten dalat. Det här kommer jag att få faen för, och bli idiotförklarad, men det struntar jag i.

Om vi backar till ”begynnelsen” så hade vi en skola som alla skulle gå och där flertalet också såg det som en förmån att få lära sig det som behövdes för en lyckosam framtid.  Det var ibland lång skolväg, till fots, men de små barnen knatade på, glada över att få lära sig räkna och skriva. Det var lite som i dagens U-länder där barnen inte sällan springer 2-3 mil, enkel resa, överlyckliga över förmånen att få sitta i skolbänken. De är inte bara lyckliga över möjligheten till lärdomar utan också för att de slipper att slava från morgon till kväll med tungt, omänskligt barnarbete.

Svenska skolbarn är förbannade över att skolan tar tid från dataspel och liknande, och tar denna ”kränkning” som ursäkt för ett oacceptabelt uppförande.

Vi hoppar lite i tiden, fram till dagens skolbarn, som är avkomma efter de generationer, som lärt sig se skolan som ett evigt, onödigt helvete. Ett påhitt av illasinnade människor som gjort allt för att djävlas.

Uppbackade av vilsegångna psykologer och pedagoger invaggades man succesivt i förvissningen om att man hade en massa rättigheter, men inga skyldigheter. ”Eleven i Centrum”. Skolan är till för mig. Om jag vill, och känner för det. Det är jag som bestämmer och här skall det inte komma någon djävla lärare eller rektor och tala om vad, och hur, jag skall göra. Då blir jag kränkt!

Denna åsikt har förstärkts med åren och dagens skolbarn är fostrade i andan: ”Bara rättigheter, inga skyldigheter” och Gud nåde den lärare eller motsvarande som ser sig manad att påminna lille odygdige Kalle om att detta synsätt kanske är lite skevt. Då tar det hus i helvete och föräldramobben kommer stormande och skall utkräva hämnd.

Vi måste få en förändrad grundsyn på skola och lärande. Bland lärare, elever och inte minst föräldrar.

 

Om ni röstar på Grön AnSamling, GAS, i september skall ni få se på en skola som kommer sakna sin like i Norden, ja hela Europa.

Verksamma steg på vägen är dessa:

– Beivra skolk med kraft.

– Inför betyg tidigt. ”Men då blir ju lille Kalle hetsad och stressad.” Det är intet mot hur stressad Lille Kalle blir när han gått ut gymnasiet och upptäcker att han inget kan, och inte får något jobb. Något han inte förstått under resans gång, på grund av silkesvantar och avsaknad av raka besked.

– För att kolla lille Kalle, skall solklara betygsmål och kriterier skapas. Inget svammel i stil med ”Eleven skall med viss handledning visa förståelse för…….  ” Tjurbajs! Inför nationelle prov i alla ämnen. Ofta. Det ger underlag för rättvis bedömning oavsett om man går på Lundsberg eller bland vanligt folk.

– Lägg energi, inte bara på de svaga eleverna (de skall naturligtvis ha all hjälp), utan också på de duktiga. Det är i första hand dessa som skall fixa våra pensioner.

– Lyft undan elever som av olika skäl förpestar tillvaron för kamrater och lärare. Det är inte den mobbade som skall flyttas på, utan mobbarna. Sätt gärna stöket i en egen klass. ”Men då blir ju lille Kalle brännmärkt och stigmatiserad!”. Vi skiter i det. Han skall inte få förpesta tillvaron för oskyldiga kamrater, oavsett bokstäver i alfabetet. Det är kanske synd om lille Kalle men han mår inte bättre för att han får djävlas med andra. En ”specialklass” skall handhas av pedagogiska plusvarianter, som med pondus och skicklighet kan hantera detta klientel. Det är inte alltid så att lilla späda” fröken Gunhild”, med pipig röst, flackande blick och bleksiktig hy, är kapabel att hantera buset.

– Se till att vi får lärare med rätta egenskaper och kunnande. Man skall väl, för bövelen, inte kunna komma in på lärarhögskolan med minimala poäng. Anständiga löner är ett sätt att konkurrera om begåvningarna, som annars väljer andra yrken där de slipper bli trakasserade av ungdomar, som av olika skäl inte lärt sig att veta hut.

– Slutligen. En mirakelkur som skulle göra underverk: Låt myndigheterna tillsätta ett par, tre tjänster, i smyg, i varje kommun, där lämpliga personer, mot god lön, tjänstgör som förebilder för skolungdomarna. Dessa skall jobba inkognito och deras uppgift blir att tala om för ungdomarna hur häftiga och fett coola de blivit tack vare toppbetyg i skolan. Det skall vara fulltatuerade, lite råbarkade rappare, som ungdomarna kan se upp till och identifiera sig med. ”Jävla häftigt alltså, liksom. Nu måste jag börja råplugga så jag blir lika sjukt cool som ”Rappar-Kaljen” från Tensta.

Så sjukt enkelt är det! ”Och kom inte och säg att jag har fel. Då är ni fel ute.”

 

Jag tror att Alvar blev en smula upphetsad. Han är tydligen rätt engagerad i skolfrågor. Med betoning på rätt. Vi kan inte se att vi har avvikande mening. Alvar får ta plats i BUN när vi kommer till makten i GK.

mars 16, 2014 at 7:00 f m 6 kommentarer

Skolkrisen

Vi noterar att man i media för fram teorin att för mycket dataspelande går ut över skolarbete, studieresultat och betyg.

Snacka om att ”slå in öppna dörrar”. Det begriper väl vilken normalbegåvad Dalmatiner som helst att många timmars dataspel, även nattetid, ger sämre studieresultat (Notera att just dalmatiner inte är kända för att vara hundvärldens slugaste ras).

Dataspelandets fördärvlighet har vi på bloggen känt till länge. Att vi inte velat ”lyfta” (fy faen vilket dj…a uttryck) den frågan tidigare har en självklar orsak. Finnarnas avkomma i skolåldern spelar förmodligen dataspel i samma utsträckning som svenska ungdomar och skulle det bara vara spelandets fel, betyder det att vi erkänner att vi är dummare än finnarna, eftersom finska barn ligger bättre till resultatmässigt.

Dataspel är naturligtvis en hämmande faktor. För Svenska, Finska, Isländska, Danska, Norska, Färöiska, Grönländska m.fl. barn, och finge vi bort, denna i grunden osunda verksamhet, skulle den nordiska standarden öka över hela linjen. Men. Som sagt. Dataspelsmissbruket förklarar inte varför Sverige nu ligger i botten. Det måste finnas andra orsaker, och dessa har vi redan pekat på.

Men visst. Förbjud spelandet. Inte oss emot. Det kan inte bli sämre.

valfläskDärför tar vi med följande i vårt valmanifest: Dataspel under längre tid än 15min/dygn blir olagligt. Alla våldsamma spel totalförbjuds. Det blir anmälningsplikt för målsman eller annan vårdnadshavare. Underlåtelse att rapportera överträdelse renderar bötesstraff, eller vid upprepade förseelse, tukthus.

I samma veva införs en plikt för föräldrar, och jämförbara, att aktivera sina ungdomar fysiskt. Sport av olika slag: Fotboll, handboll, tennis, skidor, cykel m.m. Dock ingen curling. Friluftsliv i skog och mark, bad, bergsklättring eller vad fasingen som helst, bara det får lite fart på de förtvinade musklerna hos de stackars datorspelberoende juvenilerna.

”Men de vill inte” 

Vill inte?  Här är det inte frågan om att vilja. Sätt ungen i bilen. Kör någon mil ut i skogen och släng ut den motsträvige. Han/hon kommer nog hem vad det lider. Samma metod fungerar alldeles utmärkt på sjön. Ro ut, släng i, och försök att kroka någon gädda under väntetiden. En gädda, som ugnstekt, smakar alldeles förträffligt för den, till följd av fysisk ansträngning, hungrige telningen. (Barnet måste naturligtvis vara simkunnigt för att få glädje av anrättningen.)

Sen somnar han/hon mätt, trött och belåten och vaknar påföljande dag utvilad och redo att, barhuvad, insupa all den information som drivna pedagoger är redo att förmedla. I en skolmiljö, fri från PBL, störande mobiler och för sen ankomst.

mars 7, 2014 at 8:00 f m Lämna en kommentar

Kränknings-kräkning

Vi har tidigare resonerat en del kring s.k. modeord och begrepp som blommar upp och i bästa fall försvinner efter ett tag. Förra gången ondgjorde vi oss, om vi inte minns fel, över ex. ”Klatt” och ”Tänket”. Dessa deformationer lever tyvärr vidare i konkurrens med andra verbala lyten: ”Liksom”, ”Alltså”, ”Äger”, ”Fett”, m.fl.  Lite mer avancerade begrepp som börjar bli jobbiga är ex. Transparens, evidens, kärnverksamhet, ligga i framkant, utanförskap, turbulens, High-Five känsla, och landa in.

Odiskutabel  1:a, nådens år 2014, är: ”Kränkning”.

Alla är numera mer eller mindre kränkta. Oftast mer. Man är kränkt för allt, överallt, hela tiden.

Om Lille Kalle inte får sitta med mössan på inne på en lektion blir han kränkt och går till lokaltidningen. Den stora massan backar upp Lille Kalle och man förfasar sig över att man så gravt krängt en liten stackars skolgosses integritet.

Måste han ha mössa eller hjälm på i samband med någon kall uteövning så blir han kränkt för det. Får Lilla Lisa för många läxor så blir Lilla Lisa kränkt. Får inte Lilla Lisa några läxor alls så känner hon sig kränkt för att hon inte bereddes möjlighet till erforderlig kunskapsinhämtning. Om Lille Kalle får stryk av Store Pelle så blir Lille Kalle kränkt. Kommer någon lärare och stoppar Store Pelle så blir Store Pelle kränkt över lärarens behandling. Om läraren får en reprimand av rektor, för ingripandet, blir läraren kränkt. Rektorn blir kränkt när skolinspektionen påtalar brister i verksamheten.

Alla är så helvetiskt kränkta så man börjar känna ett lätt illamående. Varför skall man alltid ta i så? Varför inte spara ”kränkning” till de verkligt allvarliga fallen.

Vart tog en liten förolämpning vägen? Varför är ingen lite smått förnärmad numera? Kan man inte känna sig en aning skymfad, och när såg en missfirmelse dagens ljus senast?

Nej, kränkta skall man vara i alla lägen. Helst skall det leda till polisanmälan. Poliser som inte kommer i protest eftersom de känner sig kränkta över att Leif GW Persson utmålat dem som arbetsskygga, ineffektiva pappersvändare.

Men Persson känner sig inte kränkt.  Han har nog inte anlag. Vi skall skärskåda fenomenet GW vid senare till fälle.

Sätt er nu framför TV med en kopp kaffe och känn er inte kränkta om hustrun skäller på er om ni spiller på duken. Den går att tvätta, och en normalfuntad hustru måste få gnälla lite. Annars kan hon känna sig kränkt.

februari 13, 2014 at 8:00 f m 1 kommentar

Replik på Jonnys kommentar

Tack. Det är alltid roligt när någon reagerar.

Jag är ingen vän av burfåglar. Jo, fåglarna som sådana stör mig inte, men ägarna. Det kan inte vara dessa befjädrade varelsers optimala tillvaro att sitta i en bur hela sitt liv och jag har försökt att hålla mig ifrån sådana avarter av djurhållning. Alltså har jag inte så stor erfarenhet av papegojor, men jag vet att en del individer är duktiga att härmas och jag tror mig också veta att en del kan vara ganska så kloka. Alltså, en liten pippi som apar efter, men som också begriper ett och annat. Kanske är det likadant i skolans värld. Man lär sig härma, men samtidigt lär man sig saker som man kanske till och med förstår. Jag är hundraprocentigt säker på att det är bättre att lära sig något genom att härma, än att inte lära sig något alls.

Min skoltid på 60-talet var relativt fri från sadister. Lite beroende på hur man definierar sadism. Det fanns en lärare som när han tyckte att det var påkallat, vred om nackhåren på någon vanartig gosse. Sadism eller inte vill jag låta vara osagt. Den lille gossen hade nog gjort sig förtjänt, och skall man döma av hans frimodiga uppträdande när nackhåren lagt sig tillrätta, så kände han sig nog inte speciellt kränkt. Som en liten hämnd, och för att få utlopp för sin kreativitet, sprängde han lärarens brevlåda och alla ansåg nog att i och med detta var rättvisa skipad.

Vi trädde på vår tid inte in i skolans värld med någon större portion nyfikenhet. Jo, jag var nyfiken på om rektor K. var så elak som mina elaka storasystrar skrämt upp mig med. Nyfikenheten växte emellertid till sig, och inte kvävdes den under Petrus E: s överinseende. Det var en snäll man. Det kanske är en bristvara i dagens skola. Eller är elev-klientelet känsligare.

Vi hade läxor också på 60-talet. Dessa gjordes i mån av tid. Vi stressade inte hem från fotbollen för att hinna. Då fick de anstå till nästa dag. Eller vecka. Hur det ser ut idag i kommunens skolor vet jag inte. För mycket är naturligtvis inte bra. En orsak att man i dagsläget inte hinner med, vad göras skall, på lektionstid, kan kanske vara att det går åt en massa tid att förklara för eleverna: Varför de måste komma i tid. Varför de inte får sitta och messa på lektionstid. Varför de bör hålla käften när någon annan pratar. Varför de inte bör känna sig kränkta av en befogad tillrättavisning. Varför det är lämpligt att läraren bestämmer vad och hur något skall göras. Varför de inte behöver känna sig kränkta om de inte får kalla lärarinnan för ”djävla hora” etc. Det är mycken ”dö-tid” nu.

GK-bloggen skall med glädje och nyfikenhet läsa dina memoarer om du lovar att lägga undan ett ex. för Bosse Bloggares räkning. Dina böcker brukar ta slut har vi förstått.

Tack för ditt inlägg, hälsar Bosse Bloggare.

PS.

Du är välkommen till Grön AnSamling. Vi kan behöva en kunnig skribent när historien om GAS makalösa valseger skall dokumenteras.

DS.

februari 6, 2014 at 12:00 e m Lämna en kommentar

Äldre inlägg


Arkiv

Skriv i din e-postadress för att få notiser om nya inlägg på Gröna Köpingens Blogg!

Gör sällskap med 39 andra följare

Kalender

juni 2021
M T O T F L S
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
282930  


Humor
Fler besökare till bloggen
Blogglista.se